Nej till kommunbaserad vårdreform enligt ministeriet

Kirsi Varhila. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Social- och hälsovårdsministeriets budskap till nästa regering är skarpt: Det går inte att fortsätta med nuvarande kommunbaserade modell för vårdreformen. Bland annat Samlingspartiet, SFP och Sannfinländarna har talat för den inför valet. Finland är i akut behov av en ny förvaltning, säger överdirektör Kirsi Varhila.

Regeringen Sipiläs vårdreform föll, men behovet av en förvaltningsreform är fortfarande akut. Det är Social- och hälsovårdsministeriets budskap inför regeringsförhandlingarna. Modellen med arton landskap som ansvarar för vården är betydligt bättre än den nuvarande där över 300 kommuner basar för vården, säger Kirsi Varhila, överdirektör vid Social- och hälsovårdsministeriet.

– Arton landskap var ett politiskt beslut, men antalet i sig är bra.

Fakta

Stora skillnader i vårdkostnader

Exempel på ytterligheter är Kajanaland där vårdkostnaderna är drygt 21 procent högre jämfört med resten av landet, medan kostnaderna i Nyland är nästan 12 procent lägre än genomsnittet.

Vården i Mellersta Österbotten är drygt 6 procent och i Österbotten drygt 3 procent dyrare än det nationella genomsnittet.

Egentliga Finland ligger nära medeltalet, knappt en procent högre jämfört med hela landet.

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

I regeringen Sipiläs reform skulle landskapen ansvara också för många andra uppgifter förutom vården. Ministeriet betonar ändå att vårdreformen måste genomföras stegvis. Steg ett är att förnya förvaltningen.

– Om regeringen har gränslöst med tid kan den säkert komma fram till en helt ny modell, men om man vill genomföra reformen under nästa regeringsperiod kan man bra utgå från landskapsmodellen, men begränsa antalet ärenden som landskapen ska ansvara för, säger Varhila.

Redan för fyra år sedan slog ministeriet fast att 5-12 självstyrande områden som organiserar vården är ett lämpligt antal. Enligt Varhila gäller den bedömningen fortfarande.

Kritik mot kommunmodellen

Samlingspartiet, SFP och Sannfinländarna har inför valet förespråkat en modell som utgår från att kommunerna och städerna fortsätter ansvara för vården. På Social- och hälsovårdsministeriet ser man diskussionen som oroväckande.

– Jag är orolig, vi har redan haft tre regeringar som försökt sig på olika modeller och beslutat sig för att genomföra en förvaltningsreform. Det verkar konstigt att vi plötsligt inte skulle behöva en reform, säger Varhila.

Samlingspartiet vill inte ha nya självstyrande områden med beskattningsrätt, medan bland annat SDP, De gröna och Vänstern förespråkar beskattningsrätt.

– På sikt är det viktigt att de självstyrande områdena får beskattningsrätt men i regeringsförhandlingarna räcker det med att man skriver in att man utreder frågan, och först i ett senare skede lagstiftar om beskattningsrätten, säger Varhila.

Stora skillnader i vårdkostnader

Ministeriet betonar också i sin färska rapport att tillgången till service i synnerhet inom primärvården är ojämlik. Exempel på ytterligheter är Kajanaland där vårdkostnaderna är drygt 21 procent högre jämfört med resten av landet, medan kostnaderna i Nyland är nästan 12 procent lägre än genomsnittet.

– I Kajanaland bor många äldre med ett större vårdbehov. I Nyland bor det däremot få äldre och många friska och unga människor som arbetar eller studerar, säger Varhila.

De svenskspråkiga områdena Nyland, Egentliga Finland och Österbotten har en ganska frisk befolkning med ett mindre vårdbehov än den finskspråkiga befolkningen.

– Egentliga Finland och Österbotten har en dyrare service per capita jämfört med genomsnittet i landet, men har samtidigt en befolkning som inte behöver det jämfört med kapaciteten. De har historiskt varit livskraftiga områden och har upprätthållit en bättre service än vad som krävs, vilket gör att den kostar mer, säger Varhila.

En annan hotbild som ministeriet lyfter fram är bristen på vårdpersonal som Finland står inför. Fram till 2035 måste personalstyrkan utökas med 200 000 arbetstagare. På 2030-talet kommer en stor del av vårdpersonalen att gå i pension samtidigt som andelen äldre växer betydligt. Det här ökar behovet av nya vårdare. Att förbättra servicen i de nuvarande hälsocentralerna och öka antalet läkare är enligt tjänstemännen inte en bra lösning.

– Vårdcentralerna visar symtom på ett allvarligt systemfel, det har vi sett i åtminstone tio år. Problemen kan inte åtgärdas men enskilda trick, säger Marina Erhola, generaldirektör på Institutet för hälsa och välfärd.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning