"Nedspolbara" våtservetter utgör potentiell miljöfara – bara vanligt toapapper får spolas ned

Avloppstunnlarna i London är ökända för "fettberg" som bildas då våtservetter, matfett och annat avfall som inte hör hemma i toaletten spolas ned. Bild: Frank Augstein/TT–AP

Våtservetter som spolas ned i toaletten har skapat enorma bankar av flottigt avfall som inte bryts ned i vattendragen i London. I Helsingfors ser det bättre ut, men vattenreningen påminner allmänheten om att alla våtservetter ska slängas i blandavfallet.

Den ökande konsumtionen av allehanda våtservetter har orsakat ett miljöproblem i London, skriver tidningen Vice. Många modeller marknadsförs som nedspolbara efter att man putsat bort sminket eller torkat diskbänken, händerna eller baken med dem.

Men oberoende av vad man rengjort är det en dålig idé att spola ner våtservetter. I London har det uppstått långa rev eller mindre berg av våtservetter som via avloppsnätet runnit ut i floden Thames. Flera modeller innehåller plast och bryts följaktligen inte ned alls medan även de som i princip är nedbrytbara inte bryts ned snabbt nog. I stället samlar de på sig fett och smuts, samlas i kolossala mängder på flodens sandbankar och orsakar lokala miljöproblem.

– Revet har vuxit med över en meter i höjd sedan förra hösten. Vi plockade bort 23 000 våtservetter i april men det kommer mer hela tiden, säger Kirsten Downer vid en lokal miljöorganisation till Vice.

Dave Morritt, professor i marinbiologi, påpekar att det är lika vanligt som skadligt med plast i våtservetter.

– Polyester och polymerer gör dem starkare så att de inte går sönder av fukten, men det betyder också att de inte heller vittrar sönder när man spolar ner dem. Och när de så småningom bryts ned frigörs plastfibrerna och bidrar till belastningen av mikroplaster i floden, säger han till Vice.

I onsdags prickade brittiska myndigheter varumärket Andrex för vilseledande marknadsföring. Företaget förbjöds att marknadsföra sina våtservetter som nedspolbara eftersom de inte matchar kriterierna, uppger ITV.

Bara wc-papper i toan

I affärerna i Finland ökar försäljningen av "nedspolbara" hygienprodukter, skriver Talouselämä. Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som sköter avloppsvattenreningen känner inte till i vilken mån folk slänger dem i toaletten. HRM säger att alla våtservetter ska kastas i blandavfallet, också om de marknadsförs som nedspolbara.

– Annars uppstår i första hand en risk för propp i fastighetens rör. Och i den mån våtservetterna når reningsverket kostar det extra att avlägsna dem, säger Maija Palomäki, miljöexpert vid HRM.

Tomma toapappersrullar, även "nedspolbara", ska läggas i kartong- eller bioavfallet.

Toalettavfallsslammet i Viksbacka reningsverk blir bland annat kompostmylla. Därför ska det inte finnas plastpartiklar eller kemikalier från våtservetter i det. Bild: Richard Nordgren/HBL-arkiv

I den mån avfall som felaktigt slängts i toaletten når HRM:s reningsverk i Viksbacka eller Finno, tvättas, torkas och transporteras det till Vanda för att brännas med andra blandsopor. Det gäller också för våtservetter, inklusive de sorter som säljs som nedspolbara eller bionedbrytbara.

– Även om servetterna är biologiskt nedbrytbara är strukturen sådan att de bryts ned långsammare än vanligt toalettpapper, säger Palomäki.

Vanligt toalettpapper är den enda produkt som får slängas i toaletten, men inte heller det sönderfaller snabbt nog för att passera filtreringen i Viksbacka. Det som fastnar i filtret torkas och bränns i Vanda. De små partiklar som slinker igenom hamnar i slammet, som efter behandling blir till kompostmylla och andra markprodukter. Här hamnar dessvärre också små delar av våtservetter som trasats sönder.

Enligt HRM ska alla våtservetter, oberoende vad de används till, slängas i blandavfallet eftersom de kan innehålla kemikalier som inte får hamna i myllan. Det är likaså farligt att slänga dem i bioavfallet eftersom även det blir till mylla.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning