Nedskärningarna i EU-budgeten kan kännas på oväntade ställen – Friends & Brgrs tyckte det gick smidigt att få stöd

Markku Markkula och Karl-Heinz Lambertz, Europeiska regionkommitténs vice ordförande och ordförande, lobbar för att sammanhållningspolitiken ska få mer pengar i EU:s långtidsbudget. Bild: SPT/Anna Back

Europeiska regionkommittén hör till dem som protesterar kraftigast mot nedbantningen av den så kallade sammanhållningspolitiken. Markku Markkula, ordförande för stadsstyrelsen i Esbo och vice ordförande för regionkommittén, förklarar vilken roll den spelar för Finland. Sampo Terho (Blå) tycker förvisso att hela regionkommittén borde sparas bort.

Sex gånger per år sammanstrålar över 300 ledamöter från EU:s medlemsländer i Bryssel. Europeiska regionkommittén är ett rådgivande EU-organ, ledamöterna är personer som sitter på lokala förtroendeposter i EU-länderna.

Kommittén tar ställning till EU-lagstiftning ur regionernas och kommunernas synvinkel och under plenarsessionen i maj låg EU-kommissionens nya budgetförslag för 2021–2027 på bordet. När kommissionen vill satsa mer på de unga, på innovation och på säkerhet samtidigt som Storbritannien lämnar unionen måste andra budgetposter bli mindre.

Enligt kommissionens förslag ska anslagen till jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken minska med 5 procent vardera – vilket regionkommittén inte köper.

– Vi vill att en substantiell del av EU-budgeten går till sammanhållningspolitiken, precis som hittills. Nu föreslås 29,2 procent av budgeten gå till sammanhållningspolitiken. Det är inte en tredjedel, säger regionkommitténs ordförande Karl-Heinz Lambertz.

Karl-Heinz Lambertz säger att Regionkommittén nu kommer att analysera vad det betyder i praktiken om EU minskar antalet program från 58 till 37. Bild: SPT/Anna Back

Han tycker dessutom att förslaget om att medlemsländerna betalar motsvarande 1,11 procent av bruttonationalinkomsten i EU-avgift inte är tillräckligt. Flera länder anser dessutom att gränsen går vid 1 procent.

– 1,3 procent skulle vara bra, även om det också är lite, säger Lambertz.

Terho vill lägga ner

Europaminister Sampo Terho (Blå) gick tidigare i år ut med skarp kritik mot Regionkommittén. Enligt honom är kommittén nummer två på listan över onödiga EU-påhitt. Högst ligger sessionerna i Strasbourg, som innebär att hela parlamentet måste byta stad.

– Vi måste våga lägga ner EU-organ som inte behövs. Europeiska regionkommittén är en yttrandeautomat, vars åsikter beslutsfattarna kunde ta till sig andra vägar. Kommittén fattar inga beslut men kostar nästan 100 miljoner per år, skriver Terho i sin blogg.

När SPT följer plenarsessionen i Bryssel avges bland annat yttranden om EU:s skogspolitik , fiskeripolitik och kulturpolitik.

Ossi Martikainen från Lapinlahti är en av de finländska ledamöterna i Regionkommittén. Här presenterar han utredningen om EU:s skogspolitik. Bild: SPT/Anna Back

Markku Markkula (Saml), ordförande för stadsstyrelsen i Esbo och för Nylands landskapsstyrelse, var ordförande för regionkommittén fram till juli i fjol. Han är numera vice ordförande och håller i vissa omröstningar under plenum. Enligt honom träffas ledamöterna inte längre primärt för att rösta.

– De kommer hit för att ta med sig vad de kan göra med EU på hemorten.

Under sina 2,5 år som ordförande besökte Markkula alla medlemsländer.

– Det som sker i de europeiska städerna är viktigare än det som medlemsländernas regeringar gör. Regionkommittén är de lokala öronen och ögonen i hela Europa.

Markku Markkula ordförande för stadsstyrelsen i Esbo, ordförande för Nylands landskapsstyrelse, och vice ordförande för Europeiska regionkommittén. Bild: SPT/Anna Back

Han tar Esbo som ett exempel på vad samarbete kan ge.

– Esbo är med i ett nätverk för hållbar utveckling tillsammans med bland annat Amsterdam och Gent, och vi kan utnyttja de senaste forskningsrönen. Varje kommunfullmäktige kan inte hitta på allt helt själva.

Måste synas och höras

Markku Markkula anser att Finland har mycket att vinna på de europeiska lokala projekten.

– De senaste 1,5 åren har Polen investerat 10 miljoner i bioekonomi, finländska forskare är med i samarbetet. Vi kan också exportera vår kunskap inom social- och hälsovårdsområdet. Det viktiga för oss är att vara eftertraktade som samarbetspartner.

Markku Markkula anser att finländarna måste bli bättre på att synas och höras i EU-sammanhang. Bild: SPT/Anna Back

Enligt honom måste man hålla sig framme och fokusera på allmännyttan, inte på vad den egna staden behöver.

– För mig, som även varit riksdagsledamot, har det här varit den största insikten. Vi kan inte vända oss till EU och säga vad Esbo behöver, vi måste berätta vad det ger Europa. Finländare tror ofta att det räcker med att göra en bra rapport och skicka den. Vi litar på att när något är sagt, är det uppfattat. Men så är det inte.

Hur fungerar sammanhållningspolitiken i Finland?

– Alla områden får pengar, summan varierar. Till exempel Nyland har bara fått några miljoner medan det i Norra Finland handlar om tiotals miljoner. Våra egna ministerier ger bara allmänna riktlinjer, besluten tas lokalt.

Antalet program ska minskas från 58 till 37. Betyder det att de som lärt sig söka på ett visst sätt måste lära sig mycket nytt?

– De många programmen har varit en djungel. Det behövs en ny modell, till exempel så att man ger ett tema och ber om förslag. De som har potential väljs ut, och sedan gör man en projektplan tillsammans. I dag kritiserar alla ansökningsblanketterna.

Friends & Brgrs bland mottagarna

Inte alla tycker att EU-stöden är en djungel, visar det sig. För att förstå exakt vilka pengar som ligger i vågskålen kan man gå in i informationstjänsten för strukturfonder och titta på vem som beviljats medel. Där hittar man många projekt vid yrkeshögskolor men också till exempel en pälsningsrobot i Solf, och ett bidrag på 13 500 euro till Friends & Brgrs för att utreda hur man digitaliserar beställningarna.

"En växande andel av kunderna vill beställa online, antingen via internet eller i beställningspunkter i restaurangen. Målsättningen med projektet är att utreda vilka tekniska lösningar som finns i dag samt hur dessa skulle lämpa sig för Friends & Brgrs", lyder motiveringen.

Peter Fagerholm, vd på hamburgerkedjan, svarar per e-post att det var hur lätt som helst att söka om EU-pengarna.

– Vi fick information via Närings-, trafik- och miljöcentralen och har gjort en normal ansökan till dem. Det var inte alls komplicerat, personalen på NTM-centralen har varit väldigt hjälpsam. Ansökningen gjordes online och deras webbsidor är väldigt lätta att navigera på.

Den 2 maj lade EU-kommissionen fram sitt budgetförslag. Den nya budgeten motsvarar 1,11 procent av de 27 EU-ländernas bruttonationalinkomst.

Enligt förslaget uppgår budgeten till 1 279 miljarder euro över sju år. Då ingår också Europeiska utvecklingsfonden för utvecklingssamarbetet med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.

Sektorvisa preciseringar väntas nästa vecka. Sammanhållningspolitiken föreslås i högre grad stödja strukturreformer och den långsiktiga integreringen av migranter.

En nyhet i budgetförslaget är en mekanism för att skydda EU:s budget mot ekonomiska risker som beror på allmänna brister när det gäller respekten för rättsstatsprincipen. EU föreslås kunna tillfälligt dra in, sänka eller begränsa rätten till EU-stöd.

Budgetförslaget ska godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet. Det kan dra ut på tiden, även om många önskar att beslutet skulle vara fattat före EU-valet i maj nästa år.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning