Nederländsk läkare uppmanar till tydliga lagar för eutanasi och palliativ vård

– Jag ser eutanasi som en handling för att göra slut på lidande, inte som en handling för att släcka liv, säger Rob Jonquière, vd för The World Federation of the Right to Die Societies.Bild: Niklas Tallqvist

Den nederländske läkaren Rob Jonquière var med om att utforma sitt lands eutanasilagstiftning. Till de politiker som nu ska fatta beslut för finska förhållanden ger han ett råd:– Utveckla lagstiftningen för eutanasi parallellt med en för palliativ vård.

På tisdagsmorgonen hörde riksdagens social- och hälsovårdsutskott nederländska Rob Jonquière tala om eutanasi, och det var det sista expertutlåtandet utskottet samlades för att höra. Nu startar förberedande diskussioner och därefter börjar utskottet skriva sitt betänkande i ärendet.

– Det kan vara klart redan nästa vecka, säger Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är svenska riksdagsgruppens representant i utskottet.

Det är just inför utskottsbetänkandet som de aktiva bakom fjolårets medborgarinitiativ om en eutanasilag bjudit in Jonquière, som efter besöket i utskottet höll en allmän föreläsning i Lilla parlamentets Infocentrum i Helsingfors.

Personerna bakom medborgarinitiativet, bland andra före detta riksdagsledamöterna Esko Seppänen och Henrik Lax, säger att de som motsätter sig lagen talar om att först utveckla den eftersatta palliativa vården, men att frågorna inte ska ställas mot varandra. De vill också räta ut missuppfattningar om den nederländska lagen.

Efter nederländsk modell

Medborgarinitiativet bygger på samma grund som den nederländska lagen om eutanasi. Ramarna är tydliga. I själva verket är det fortfarande ett brott att ta livet av en annan människa, men i situationer där en rad kriterier uppfylls kan åklagaren välja att inte väcka åtal.

I praktiken innebär det att eutanasin bör utföras av en läkare på begäran av patienten själv. Det ska gå att bevisa att patient och läkare diskuterat frågan grundligt, att patienten är i stånd att fatta ett övervägt beslut och anser sig lida outhärdligt samtidigt som läkaren inte längre kan erbjuda tillräcklig lindring. Om patientens läkare i detta skede kan tänka sig ett ja till eutanasi krävs en konsultation med en oberoende läkare som är medlem i föreningen SCEN (Support and Consultation Eutanasia in Netherlands) och alltså specialiserad på eutanasifrågor.

– Tre av fyra som begär eutanasi har en obotlig cancersjukdom. Ungefär en av tre som begär eutanasi beviljas den rätten, säger Jonquière.

Ett fall granskas

När en person i Nederländerna beviljats eutanasi måste läkaren dels följa ett strikt medicinskt protokoll, dels stanna hos patienten tills döden har inträtt. Därefter krävs en rapport till en kommitté som granskar hela proceduren och vid felsteg anmäler fallet till antingen åklagaren eller hälsovårdsmyndigheterna.

– För tillfället ligger ett fall hos åklagarmyndigheten. Ännu vet vi inte om åtal väcks, men det handlar om en dement kvinna som skrivit tydliga önskemål om hur och i vilken situation hon önskar eutanasi. Alla har varit överens om att patientens önskan ska gälla, men eftersom patienten aldrig diskuterat frågan med sin läkare har vi nu ett fall där ett av de uppställda kraven inte uppfyllts på det sätt de står skrivna. Det är riktigt bra att vi öppet granskar ett sådant fall också om det rått samförstånd, säger Jonquière.

De som motsätter sig eutanasi argumenterar bland annat med att en lagstiftning är en öppning till att börja ta livet av folk också utanför de överenskomna villkoren – av ekonomiska orsaker eller på begäran av släktingar.

Jonquière säger att Nederländerna kan motsäga de argumenten med en helt genomskinlig statistik.

– Läkare hjälpte patienter att dö också innan lagen trädde i kraft hos oss. Jag tror inte det är annorlunda hos er heller – utan lagstiftning kan ingen bara tala om det. År 1990 dog 1,8 procent av patienterna i Nederländerna med hjälp av eutanasi. När lagen trädde i kraft sjönk siffran till 1,7 procent – antagligen för att läkarna blev mycket försiktiga. År 2015 var siffran 2,9 procent och nu är vi upp i cirka 4 procent. Det är en rätt måttlig ökning på trettio år.

Hurdan var den palliativa vården före eutanasilagen i Nederländerna och vad hände med den sedan?

– Vi hade egentligen inga palliativa specialister, bara några hospice där man skötte döende. I dag ligger både vi och Belgien i topp när man jämför länderna i Europa.

Hur kan man då – i ett samhälle där läkarkontakterna ofta är snabba och korta – vara säker på att patientens vilja är ordentligt tolkad, Juha Hänninen, läkare på Terhohemmet?

– Det måste kunna garanteras och en lösning kunde vara att enheter som Terhohemmet skulle konsulteras för att säkerställa att allt som kan göras för den döende verkligen gjorts.

En av dem som arbetar för en lag om eutanasi är Stefan Wallin (SFP).

– Det här är en fråga om människans autonomi då smärta, plågor och väntan på döden är det enda som finns kvar. Beslutet om att dö kan i den situationen inte vara någon annans än ens eget, säger han.

Debatten om eutanasi är både känslosam och eldfängd – också i Infocentrum flammade känslorna upp när en kvinna i publiken läste ve och förbannelse över dem som tar sig rätten att släcka liv.

– Vi lever i ett civiliserat land och jag är övertygad om att vi klarar av en eutanasilag, men här behövs tydliga diskussioner om vad en sådan lag innebär och vad den inte innebär, säger Wallin.

Här kan du läsa HBL:s artikel om eutanasi i Belgien från i fjol.

FAKTA

Lindringsvård och eutanasi

Ett medborgarinitiativ om att stifta en lag och godkänna eutanasi i Finland öppnades i november 2016 och samlade på kort tid 63 078 namn. Initiativet skickades till riksdagen den 14 februari 2017. För tillfället står riksdagens social- och hälsovårdsutskott i startgroparna för att skriva ett betänkande i frågan. I riksdagen kan frågan komma upp senare under våren.

Begreppet eutanasi har sitt ursprung i grekiskan och kan översättas som "god död".

Palliativ vård kallas också lindringsvård. Den är en helhetsvård som ges i livets slutskede när bot inte finns så att man beaktar den döendes fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.

Vård i livets slutskede ges när patienten är så svag att läkarna bedömer den återstående livslängden till några dagar eller veckor.

Finland fick nya riktlinjer för palliativ vård i december 2017.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00