Nederländsk expert: dinosaurierna bromsar hållbar utveckling

Hemma i Rotterdam har Jan Rotmans cykel och en elbil med en räckvidd på 450 kilometer. – Det duger bra i ett litet land. Avstånden är större hos er men de som bor i städer kunde gott köra elbil. Bild: Niklas Tallqvist

Ett hållbart samhälle är mycket mer än elbilar och solpaneler. Teknologin utvecklas nog, den stora förändringen måste ske mellan öronen. Det säger Jan Rotmans som forskat i övergången till en cirkulär ekonomi.

– Målen är ambitiösa, men var kommer människorna in i bilden? Det frågar jag mig efter att ha läst den finländska regeringens klimatstrategi, säger Jan Rotmans.

Han är professor vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam och grundare av två tvärvetenskapliga forskningsinstitut inom hållbar utveckling. Han är också flitigt anlitad föreläsare på temat hur vi kan frångå den fossila energin som bas för välfärden och utveckla klimatsmarta samhällen och cirkulära ekonomier. Rotmans är på blixtvisit i Finland, inbjuden till Helsingforsregionens miljötjänsters klimatseminarium.

Övergången från fossil till förnybar energi är aktuell i hela världen, inte minst efter Parisavtalet som i praktiken förutsätter att mycket av de tillgängliga fossila bränslena lämnas orörda.

– Det handlar om att bygga upp en ny ekonomi som behandlar naturen och människorna varsamt, säger Rotmans.

Det brukar kallas hållbar utveckling, men Rotmans har slutat använda begreppet eftersom han anser att det missbrukas för allehanda syften.

– Jag föredrar att tala om en ren, kolfri och cirkulär nollavfallsekonomi, men inte bara ekonomi, för övergången gäller hela samhället. Vi är på väg mot ett annorlunda samhälle, och det känns läskigt för många.

Maktkamp om framtiden

Jan Rotmans säger att en så fundamental övergång tar decennier, men den är på gång och så långt framskriden att den inte kan stoppas. Han slår fast att den fossila energin saknar en framtid. Men Tysklands övergång, Energiewende, har väckt mycket motstånd från den fossila energiindustrin och kritiska röster höjs överallt.

– Det finns de som säger att Europa borde avstå från övergången, att sol- och vindenergin dödar vårt affärsliv och att den gröna ideologin är orättvis. Det här är typiska reaktioner från dinosaurierna, men deras lopp är kört, säger Jan Rotmans.

Men Donald Trump vill göra USA stort igen med fossil energi?

– Jo, men det går inte. Så snart USA satsar på skifferoljan igen rasar priset och det blir olönsamt. Även om Trump regerade i åtta år skulle USA:s utsläpp inte öka med mer än tio procent, har jag räknat ut. Det blir en procent av de globala utsläppen. Resten av världen går åt motsatt håll.

Jan Rotmans beskriver nuläget som en maktkamp mellan dem som vill löpa den fossila linan ut och dem som vill slå in på ett annat spår.

– Vi står mitt i ett maktskifte. Över hälften av all nyinstallerad energi i Tyskland görs av små företag eller enskilda medborgare. Det handlar om att bygga nya affärsmodeller nerifrån och upp.

Teknokrati och bulkvara

Jan Rotmans har ofta besökt Finland och är bekant med situationen här. Han känner till regeringens klimatstrategi och vurmen för bioekonomi, men ifrågasätter ändamålet med biomassan.

– Ni har för all del gott om råvara, men varför göra bulkvara? Varför inte förädla träbiomassan till innovationer inom textilindustri, medicin och kosmetika? Jag förstår att pappersindustrin protesterar men ändå.

Rotmans beskriver den finländska regeringens klimatstrategi som ambitiös, men toppstyrd och teknokratisk.

– Den är så nationell, och knappast förankrad i regionerna, städerna eller de mindre samhällena. I en cirkulär ekonomi är det regionerna som driver, inte staterna. Tysklands, Danmark och Sveriges energiproduktion drivs i hög grad av lokalsamhällena, men inte Finlands. Omställningen till ett klimatsmart samhälle är inte bara teknisk, det behövs mänskligt engagemang också.

Borde Finland frångå den storskaliga och centraliserade energiproduktionen?

– Gör ni inte det missar ni människorna. De förblir enbart konsumenter fastän de kan vara producenter också. Vi talar om prosumenter när vi decentraliserar produktionen och folk producerar den energi de konsumerar.

Småskalig och decentraliserad produktion, i synnerhet vindkraft, möter en hel del motstånd i Finland, och nyttan av solenergin på våra breddgrader ifrågasätts – hur ser du på det?

– Se på era grannar. Tidvis producerar Danmark mer el med vindkraft än landet förbrukar. Om möllorna placeras perifert slipper folk ha dem på sin bakgård. Sverige är på väg att bli självförsörjande inom energi. Jag skulle tro att i synnerhet Finland bara av geopolitiska skulle vilja bli kvitt beroendet av rysk energi.

El i tankarna

Ju mer fossilfri och cirkulär ekonomin blir och ju mer avfallet nyttjas som en resurs desto starkare blir städernas och regionernas roll i utvecklingen, på bekostnad av nationalstaterna, menar Jan Rotmans. Han räknar med att elbilen kommer att slå igenom på 10–15 år och förundrar sig därför över den finländska förkärleken till biobränslen.

– Elbilar till rimligt pris är på väg, teknologin utvecklas hela tiden. Den största förändringen måste ske mellan öronen, för att vi ska attraheras av det kolsnåla samhället och bygga det nerifrån och upp. Övergången handlar inte om teknik, den handlar om människor.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54