Navalnyj-anhängare: Vår framtid står på spel

Ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj leds bort av polis efter ett domstolsförhör i måndags. Bild: Pavel Golovkin/TT-AP

När Ryssland griper så grubblas det i Bryssel. En spänd helg väntar med stödprotester för Aleksej Navalnyj och krav på nya sanktioner mot Moskva.

Den ryske antikorruptionsaktivisten och oppositionsledaren Aleksej Navalnyj greps omedelbart när han återvände till Moskva i söndags för första gången efter mordförsöket på honom i augusti.

Hans anhängare manar till landsomfattande protester under lördagen – något som ryska myndigheter försöker stävja redan på förhand.

Navalnyjs presstaleskvinna Kira Jarmysj och välkända aktivisten Ljubov Sobol var två av många som greps i torsdags, anklagade för att ha brutit mot regler om allmänna möten.

För Jarmysj väntar nu nio dagar bakom galler.

Polisen varnar

Den som ändå tänker demonstrera varnas av polisen.

"Försök att hålla otillåtna offentliga möten, inklusive provokativt agerande från deltagarnas sida, kommer att ses som ett hot mot den allmänna ordningen och omedelbart tryckas ned", heter det i ett uttalande från polisen i Moskva, enligt nyhetsbyrån AFP.

Varningar har även gått ut från åklagarämbetet i Moskva till fem stora sociala medier om det "otillåtna i att mana till deltagande i otillåtna evenemang". Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Interfax rör det sig om bland andra Facebook, Twitter och Tiktok.

Protesterna lär den här gången följas extra vaksamt från Bryssel. På måndag samlas EU-ländernas utrikesministrar för sitt ordinarie januarimöte, där händelserna kring Navalnyj blir ett givet ämne.

Kräver sanktioner

Inte minst från Baltikum krävs åtgärder.

"På toppmötet manade jag EU:s ledare att använda sig av EU:s nya globala sanktionssystem mot dem som är ansvariga för den skamlösa förföljelsen av Navalnyj", berättar Lettlands premiärminister Krisjanis Karins på Twitter sedan EU:s stats- och regeringschefer hållit toppmöte via webben i torsdags.

På fredagen ringde dessutom EU:s permanente rådsordförande Charles Michel till Rysslands president Vladimir Putin för att markera sitt missnöje.

"Jag upprepade att EU är enat i sitt fördömande av gripandet av Aleksej Navalnyj och manade till att han omedelbart släpps", skriver Michel på Twitter.

Väntar till februari?

Bland EU-länderna grubblas nu över nya sanktioner. Till och med Italien, som annars varit bland de mest försiktiga till att drabba Moskva, säger sig vara med på bollen.

– Vi har tydligt sagt att det som hänt Navalnyj är oacceptabelt. Vi är redo för nya åtgärder, säger utrikesminister Luigi Di Maio till nyhetssajten Politico Europe.

Tidpunkten är dock oklar. Möjligen får Ryssland en tidsfrist på sig till den 15 februari, då det är tänkt att Navalnyj ska släppas. EU:s utrikeschef Josep Borrell har samtidigt en Moskva-resa inplanerad inom kort, där delade meningar råder om nyttan av att åka för att markera – eller markera genom att inte åka.

"Framtid på spel"

Efter mordförsöket på Navalnyj införde EU i höstas sanktioner mot fem inflytelserika herrar i Moskva, däribland chefen för säkerhetstjänsten FSB och president Vladimir Putins biträdande stabschef.

Från EU-parlamentet krävs nu åtgärder mot ännu fler i Putins närmaste krets, inklusive tunga företagsoligarker som gärna reser och verkar inom EU.

Kraven lär knappast lindras om helgen i Ryssland blir stökig.

– Vår framtid hänger bokstavligen på hur många människor som tar sig ut på gatorna, säger Navalnyj-medhjälparen Kira Jarmysj i en filmad uppmaning, inspelad innan hon greps.

EU:s medlemsländer har under de senaste åren infört en rad olika sanktioner mot Ryssland och ryska företrädare. Huvudsakligen handlar det om inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU för personer som ansetts ha bidragit till inbördeskriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim-halvön. Även mot ett antal statskontrollerade ryska företag finns sanktioner i form av stopp för lån och investeringar.

Ett mindre antal ryssar har drabbats av liknande sanktioner med anledning av kriget i Syrien och brott mot vapenembargot mot Libyen.

Sanktioner har även införts mot personer inblandade i förgiftningen av Aleksej Navalnyj i augusti och den avhoppade agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury 2018, då med hänvisning till brott mot förbudet mot kemiska vapen.

Ett nytt sanktionssystem infördes dessutom i december 2020 med möjlighet att mer allmänt straffa personer som anses ligga bakom människorättsövergrepp över hela världen. Än så länge har dock ingen straffats enligt det systemet.

Aleksej Navalnyj (född 1976) har varit Rysslands mest framträdande oppositionspolitiker under 2010-talet. Efter att från början mest ha varit känd som antikorruptionsaktivist har han allt mer framstått som främsta oppositionsledare mot president Vladimir Putin och dennes styre.

Navalnyj har gripits och dömts upprepade gånger och förbjudits från att kandidera i allmänna val. Han är sedan 2000 gift med juristen Julia Abrosimova och har två barn, födda 2001 och 2008.

I augusti 2020 blev Navalnyj akut sjuk under en flygtur från Tomsk i Sibirien. Efter att länge ha vårdats på sjukhus i Tyskland, där det konstaterades att han förgiftats av nervgiftet novitjok, återvände han hem till Ryssland den 17 januari 2021.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning