Nätverk vill bygga upp hjälpen i Finland

– Finländska myndigheter och yrkesmänniskor vet mer är förr, men ännu inte tillräckligt. Vi har därför ett nätverk som består av myndigheter och organisationer som kan dela information, säger projektledare Johanna Latvala vd Förbundet för mänskliga rättigheter.

Någon statistik över hedersrelaterat våld i Finland finns inte att tillgå, även om Istanbulavtalet om våld mot kvinnor förutsätter att det ska granskas som en särskild typ av våld, också av myndigheter.

Inom ramen för ett projekt mot hedersrelaterat våld vid Förbundet för mänskliga rättigheter har 80–90 fall av våld eller hot blivit kända, och det rör sig om många olika nationalitetsgrupper.

– Ingen kultur kan stämplas som våldsam. Hur vi pratar och vilka ord vi använder är viktigt, men man kan inte låta bli att ta upp människorättsfrågor. Också det våld i närrelationer som förekommer i Finland är ett allvarligt människorättsproblem, säger forskaren Saana Hansen.

Projektet mot hedersrelaterat våld fungerar bland annat genom att utbilda myndigheter, fungera som kontaktnätverk och arbeta förebyggande inom invandrarsamfund. Under de sex år projektet funnits har de finländska myndigheterna blivit bättre på att se och förstå, men mycket arbete återstår.

Att känna igen hedersrelaterat våld mot män verkar till exempel alltjämt svårare, även om män också drabbas. Det kan vara pojkar som tvingas övervaka sina systrar, som inte får sällskapa med den de vill, och det kan gälla homosexuella.

Hjälpmodellerna utvecklas undan för undan. Finländarna har kanske varit lite naiva hittills, säger projektledaren Johanna Latvala, då man försökt använda sådana hjälpmodeller som inte alltid fungerar i samband med hedersrelaterat våld.

– Socialmyndigheterna kan till exempel inte nödvändigtvis börja med att prata i en familjegrupp, som man annars gör, för den egna familjen är ju den part som står för hotet, säger hon.

Förbundet för mänskliga rättigheter talar också för att tvångsäktenskap ska kunna annulleras.

– Det bör ges en möjlighet att upplösa sådana äktenskap helt och hållet, så att de aldrig syns i befolkningsregistret, för att det inte heller ska ge upphov till skam eller problem, säger Johanna Latvala.

Latvala och Hansen är ense om att man inte får sluta tala om problemet av rädsla för den hetsiga debatten, utan i stället informera och påminna om dimensionerna.

– Det är ändå en liten del av allt våld, och det är en marginell grupp i olika samfund som gör sig skyldiga, säger Latvala.

Det bevisas av den stora mängd intresserade män och kvinnor med invandrarbakgrund som anmält sig frivilliga till Kitke-projektet, för att bli människorättsambassadörer och arbeta mot hedersrelaterat våld.

– Vi hade fler frivilliga än vi kunde ta med, och det är faktiskt lika mycket män som kvinnor. De är alla sådana som upplever att de redan från förr fungerat som medlare, varit aktiva och medvetna om sina rättigheter.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning