Naturpanelen: Finland behöver skydda nästan 1,5 miljoner hektar skog

Planerna på att öka avverkningen går ihop med skyddsmålen, säger Janne Kotiaho, ordförande för Finlands naturpanel. – Avverkningsvolymerna måste anpassas till skyddsmålen, annars blir det ohållbart. Vi kan helt enkelt inte avverka mer än naturen tål. Bild: Robert Seger//HBL-arkiv

Finland behöver storsatsa på skogsskydd för att hejda utarmningen av naturen. Nästan 1,5 miljoner hektar behöver skyddas strikt över hela landet fram till utgången av årtiondet. Det kostar nästan sju miljarder euro, beräknar Finlands naturpanel.

Finland måste utvidga skogsskyddet massivt om vi ska kunna nå de mål som vi varit med om att godkänna. EU:s strategi för att trygga den biologiska mångfalden säger att 30 procent av skogsarealen ska skyddas till 2030, varav en tredjedel eller 10 procent behöver skyddas strikt.

– Regeringen måste omgående börja jobba på att öka det strikta skyddet av gammelskogar så att vi kan nå tioprocentsmålet. Och så behöver den planera hur vi ska nå trettioprocentsmålet, säger Janne Kotiaho, professor i ekologi vid Jyväskylä universitet och ordförande för Finlands naturpanel, ett oberoende expertorgan inom biologisk mångfald som ska stödja det politiska beslutsfattandet.

Bakgrunden är att människan utarmar den biologiska mångfalden inklusive artrikedomen på hela jorden, vilket är allvarligt inte bara med tanke på naturens egenvärde utan också för att människan är beroende av en levande natur.

Samma mönster gäller för Finland. De flesta skogsnaturtyper är hotade och många hotade arter lever primärt i skogen. Skogsbrukets metoder bedöms vara den största orsaken.

Överallt behövs snabba och drastiska åtgärder för att vända trenden, vilket världens länder har enats om i FN-sammanhang. EU har tagit fram en biodiversitetsstrategi som Finland backat upp. Utöver skyddsmålen på 30 respektive 10 procent säger strategin att alla återstående skogar i naturtillstånd och alla gamla skogar ska vara strikt skyddade inom nio år.

Med den utgångspunkten har Finlands naturpanel beräknat hur man kunde maximera den ekologiska nyttan av skogsskydd. Experterna föreslår att skogsskyddet fördelas jämnt mellan landskapen för att trygga mångfalden i hela landet.

– Naturen är alltid lokal, och den behöver tryggas överallt. Skydd tryggar mångfalden, och mångfald gynnar hälsa, välbefinnande och rekreation. Eftersom alla har rätt till en levande natur behöver skyddet fördelas regionalt någorlunda jämnt, säger Janne Kotiaho.

Skillnad på skog och skog

I dag är fördelningen ojämn med stora skyddsarealer i norr och små i söder. Följaktligen är behovet av tilläggsskydd störst i söder.

Naturpanelen föreslår att alla Finlands återstående gamla skogar och skogar i naturtillstånd skyddas, plus så mycket till att man når 10 procent strikt skyddad skog i alla landskap. Vidare borde skyddsområdena väljas utifrån bästa potential för biologisk mångfald och så att olika slags skogsnaturtyper och skogar med olika huvudsakligt trädslag är representerade.

Skogsbruket bedöms vara den största enskilda orsaken till att den finska skogsnaturen förlorar i mångfald och att alltfler skogslevande arter är hotade. Bild: Kristoffer Åberg/Arkiv

I dag utgörs bara en liten del av den skyddade skogen av egentliga skogsmarker. Merparten finns på så kallade tvinmarker – trädbevuxna marker med låg virkesproduktion. Allt detta betyder att det största behovet av tilläggsskydd finns på egentliga skogsmarker i söder.

Men i södra Finland återstår så få gamla skogar att även om samtliga skyddades skulle vi inte nå 10 procent av skogsarealen. För att nå det målet borde ytterligare 470 000 hektar lite äldre skog skyddas i söder. Naturpanelen förespråkar tilläggsskydd på både skogs- och tvinmarker.

Eftersom de mest skyddsvärda skogarna inte räcker till för den skyddsareal som eftersträvas anser naturpanelen att man också behöver skydda skogar vars tillstånd människan redan har försämrat till exempel genom dikning.

– Det behövs både skyddsbeslut och finansiering för åtgärder som återställer skogen, säger Janne Kotiaho.

Kolossal nota

Naturpanelen har beräknat att det skulle kosta 6,8 miljarder euro att nå 10 procents strikt skogsskydd över hela landet fram till 2030. Det är för jämförelse ungefär en tredjedel av vad jaktplansanskaffningen beräknas kosta.

För att strikt skydda alla gammelskog och 10 procent av all skogsareal måste nästan 1,5 miljoner hektar skog skyddas fram till 2030, enligt Finlands naturpanels beräkningar.

För en jämn fördelning regionalt och enligt naturtyper föreslår panelen att den arealen fördelas på 874 000 hektar i södra Finland av vilket 830 000 hektar egentliga skogsmarker och 44 000 hektar tvinmarker, och 582 000 hektar i norra Finland av vilket 520 000 hektar egentliga skogsmarker och 62 000 hektar tvinmarker.

Naturpanelen betonar att tilläggsskyddet måste riktas utifrån vetenskapliga grunder så att det på bästa sätt tryggar skogsnaturens mångfald i alla delar av landet. Mångfalden i söder tryggas inte hur mycket skog som än skyddas i Lappland, betonar man.

Staten äger nästan 1 miljon hektar oskyddade skogar, av vilka en del är mer skyddsvärda än de privatägda skogar som ägarna frivilligt skyddar under Metso-programmet. Naturpanelens rapport fokuserar främst på statsägda skogar.

– Men också de privatägda skogarna spelar en viktig roll. Det privata skogsskyddet behöver främjas. När vi talar om så enorma arealer som 1,5 miljoner hektar behövs alla insatser. Metso är ett bra instrument, men programmet behöver klart mer finansiering, säger Janne Kotiaho och tillägger att skogsägarna måste ersättas för sina förluster.

Regeringen väntas inte ta beslut om omfattande tilläggsskydd i första taget. Med hänvisning till alla nyheter om fortsatta avverkningar i statens gammelskogar har Kotiaho ett önskemål:

– Det vore vettigt att genast utfärda åtgärdsförbud på alla de statsägda och över 120 år gamla skogar som uppfyller naturpanelens kriterier så att vi inte förlorar mer av våra mest skyddsvärda skogar under beslutsprocessen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Närvårdare Pia Lemberg studerar vidare på läroavtal: ”Vård i livets slutskede ligger nära mitt hjärta”

Mer läsning