Naturkänsla och nationallandskap

Haminanlaks. ”Denna tafla är Finland”, utbrast Zacharias Topelius hänfört då han första gången såg Ferdinand von Wrights tavla Utsikt från Haminanlaks (1853) Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Pakarinen

Bröderna Magnus, Wilhelm och Ferdinand von Wright spelade en avgörande roll då de målade fram bilden av Finland. De tre pionjärerna uppmärksammas med en stor utställning på Ateneum.

Bröderna von Wright

Ateneum

Till 25.2.2018

Hela tredje våningen i Ateneum har invaderats av fåglar, fiskar och andra djur i en enorm utställning av bröderna von Wrights konst. Finlands och Sveriges natur skildras ingående i över trehundra minutiöst utförda verk. Till utställningen har det gjorts en gedigen och informativ publikation Bröderna von Wright. Konst, vetenskap och liv med specialforskare Erkki Anttonen och amanuens Anne-Maria Pennonen som redaktörer, de är också utställningens kuratorer.

Bröderna von Wright räknades redan under sin livstid till eliten inom nordisk illustration av floran och faunan. Med gemensamma krafter avbildade bröderna naturen för vetenskapliga publikationer. Först och främst är de ändå kända för sina detaljrika verk med fågelmotiv i akvarell, olja, grafiska blad och skisser.

Nationsbygget

Men den viktigaste anledningen till att lyfta fram deras konstnärskap just nu, i en jättestor utställning inom programmet för det självständiga Finlands 100-årsjubileum, är kanske ändå deras intresse för landskapsmåleri. De målade fram bilden av Finlands insjölandskap på ett sätt som ingen annan gjort före dem, långt innan guldålderns konstnärer var aktiva. De blev därmed viktiga aktörer i nationsbygget när den finska identiteten formades.

Det började redan med att Magnus (1805–1868) och Wilhelm (1810–1887) skapade illustrationer till den litteraturhistoriska publikationen Otawa eli suomalaisia huvituksia, som kom ut i två band 1828–1832. Under 1840-talet bidrog Magnus von Wright med sjutton illustrationer till sin gode vän Zacharias Topelius stora fosterländska projekt Finland framställdt i teckningar, som gavs ut som häften åren 1845–1852. Illustrationerna är gjorda i romantikens anda; höga berg, vattenfall, sjöar, städer, kyrkor och herrgårdar badar i solsken, ofta sedda från en höjd så vi får en milsvid vy av ett imponerande landskap. Allt är skapat för att nära intresset för hembygden och presentera olika delar av Finland så lockande som möjligt för den stora allmänheten.

Magnus och Ferdinand (1822–1906) studerade under kortare perioder landskapsmåleri, Magnus i Düsseldorf och Ferdinand i Dresden. Ferdinand var en av de första, som senare i livet vågade sig på att måla också idylliska snöiga vinterlandskap. Mest målade han i sina hemtrakter, som till exempel Utsikt från Haminanlaks målad 1853. När Topelius såg målningen utbrast han hänfört: "Denna tafla är Finland".

Uppväxt och liv

De tre bröderna växte upp i en stor familj på Hovi gård i Haminanlaks i närheten av Kuopio. Hela nio av familjens barn nådde vuxen ålder. Jakt var en viktig inkomstkälla för den stora familjen och pojkarna följde tidigt med sin far ut i skogen. Redan som barn blev alla syskonen intresserade av att rita och måla, de brukade dokumentera sina jaktbyten. På gården höll de sig med duvslag och födde upp sjöfåglar för att exakt kunna studera fåglarnas fjäderskrudar och deras variationer enligt ålder och årstider.

När man ser deras målningar kan det vara svårt att avgöra vem som målat vad; allt är lika sakkunnigt och detaljerat utfört. Ofta samarbetade de med olika uppdrag såsom Svenska Foglar, första häftet gavs ut redan 1828. Senare bidrog alla tre med original till Svensk Botanik. Deras växtbilder tappades bort redan 1849 och hittades först nästan 150 år senare av professor Bertil Nordenstam. Nu har de vackra originalen för första gången getts ut i Svenska litteratursällskapets regi i volymen Bröderna von Wrights växter.

I brödernas ungdom var det ännu omöjligt att studera konst i Finland. Därför fick alla tre periodvis undervisning vid konstskolor i Stockholm. Till stor del var de ändå självlärda, naturen var den stora inspirationskällan. Sedan kom arbetet med detaljerade dokumentära naturstudier som ledde till många uppdrag. Deras liv gestaltade sig rätt olika och de sysslade alla med mycket annat än att måla fåglar. Magnus var en kunnig ornitolog och blev med tiden kartritare i Helsingfors, 1845 blev han konservator vid Zoologiska museet. Några fåglar han stoppat upp visas på utställningen. Han var också teckningslärare i flera skolor samt vid universitetets ritsal och en centralgestalt i Helsingfors dåtida konstliv. Dessutom dokumenterade han trähuskvarteren i sin hemstad.

Wilhelm kom till Sverige redan som artonåring och blev tidigt fullt sysselsatt med olika vetenskapliga illustrationer. 1835 fick han tjänst som ritare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Senare blev han fiskeriinspektör i Bohuslän. Speciellt när Ferdinand kom på besök målade han både landskap och stilleben i olja.

Ferdinand var en av de första i Finland, som helt lyckades livnära sig som konstnär. Redan som femtonåring målade han vetenskapliga naturstudier i Sverige för olika uppdragsgivare. I Finland målade han många beställningsarbeten i olja. Motivet var ofta fåglar, men kunde också vara porträtt och landskap. De beställda målningarna är oftast små till formatet för att passa in i hemmens biedermeiersalonger, snarare än på museer. Trots intresset för landskapsmåleri blir bakgrunden i de mindre fågelmålningarna rätt summariskt behandlad. Konstnärens talang vad gäller landskapets naturtrogna detaljer kommer bättre till sin rätt i de stora kompositionerna. Ripor från 1893 och det mest kopierade konstverket i Finland Stridande tjädertuppar från 1886 är ett par exempel på hans utsökta naturmåleri i enlighet med artonhundratalets måleriska perfektionism.

Artikeln har uppdaterats 11.11 kl 10.38

Marica Gripenberg

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning