Naturen ger oss kontakt med oss själva

Planterare. Audrey Sharp har återbeskogat de åtta hektar stora ägorna på sin gård Caretaker Farm i norra Nya Zeeland. Bild: Tina Nyfors

– Ibland dras jag ner i ett hål av hopplöshet inför hur stora miljö- och hållbarhetsutmaningar vi står inför. Men en människa kan göra stor skillnad och i sin tur inspirera andra. På det sättet tror jag att en människa kan förändra världen, säger Audrey Sharp.

Audrey Sharp är tidigare lärare i skatterätt vid Aucklands universitet och har vid sidan av sitt heltidsarbete byggt upp sin gård Caretaker Farm, 80 kilometer norr om Nya Zeelands största stad Auckland. Då hon köpte gården för 26 år sedan bestod ägorna av grässlätter, utarmade av åratal av boskapshållning. Sharp är mycket kritisk till modern storskalig djurhushållning, och det som många ser som karaktäristiskt för Nya Zeeland – kullarna med betande kor och får – kallar hon "öknar av gräs".

Förändring. Från att ha bestått av gräs och enstaka träd år 1990 ... Bild: Tina Nyfors

– Monokulturer är ett enormt problem. Då jag ser de här bara kullarna tänker jag på alla träd som en gång fanns där.

Återbeskogning

Faktum är att 80 procent av Nya Zeeland bestod av skog innan de första människorna kom. Under senare hälften av 1200-talet kom maoriernas polynesiska ättlingar, brände 6,7 miljoner hektar skog för odlingsmark och jagade exempelvis moa och andra fåglar. Sedan kom européerna i början av 1800-talet och högg ner 8 miljoner hektar kauriskog för att få timmer. I dag finns ursprunglig skog på 23 procent av ytan i Nya Zeeland, största delen skyddad.

Audrey Sharp såg som sin uppgift att återbeskoga de eroderande branta sluttningarna på sin nyköpta gård och på det sättet dra sitt strå till stacken för att motverka avskogning. Till sin hjälp har hon haft volontärer via nätverket World Wide Opportunities on Organic Farms, mer än 1 000 personer under de senaste 22 åren.

Beskogning. För 26 år sedan var det här betesmark som hade problem med erosion – i dag är sluttningarna fyllda av träd. Bild: Tina Nyfors

I dag är grässlätter det sista man associerar med gården. Nu finns här kanuka, svart valnöt, robinia, japansk tall, gummiträd, Tasmanian blackwood, på sina ställen persiko-, feijoa-, fikon- och citrusträd. Syrsorna sjunger överallt och inne bland träden är ljudet nästan öronbedövande. Det är svårt att föreställa sig de barskrapade grässlätterna för 26 år sedan. Nu är det de facto så lummigt, nästan djungelartat, att det är svårt att få någon överblick av de åtta hektar stora ägorna.

Naturligt jordbruk

En inspirationskälla för att återbeskoga ägorna var Masanobu Fukuoka, en japan som utvecklat jordbruksmetoden naturligt jordbruk (på engelska natural farming). Metoden går ut på att observera naturens sätt att fungera, att låta naturen göra som den vill och själv göra så litet som möjligt. Masanobu Fukuoka förespråkade bland annat att låta bli att plöja jorden och att inte använda bekämpningsmedel. I sin bok Sowing seeds in the desert (Att så frön i öknen, fri översättning) skriver han om global ökenspridning, och då menar han inte bara sandöknar. Han talar om Europa och USA som verkar underbart gröna på ytan, men där marken blir mer och mer utarmad av ohållbara jordbruksmetoder – en trend som pågått de senaste 2 000 åren. Masanobu Fukuoka jobbade med metoder för att återinföra växtlighet i utarmade jordar och hans dröm var att jordens öknar skulle grönska.

Beskogning. För 26 år sedan var det här betesmark som hade problem med erosion – i dag är sluttningarna fyllda av träd. Bild: Tina Nyfors

Fukuoka har inspirerat människor över hela världen, och en av dem är Audrey Sharp. På sin gård slängde hon ut mängder av frön som grodde, växte och småningom blev en skog.

Alternativt ekonomiskt system

Arbetet med gården är också ett arbete för att skapa alternativa system. Gården är självförsörjande när det gäller vatten, avlopp och till viss del elektricitet som produceras med solpaneler. De har också höns, ankor och kalkoner och odlar grönsaker för husbehov, men är inte självförsörjande med mat.

Frivilliga. Under de senaste 22 åren har mer än 1 000 volontärer jobbat på gården via nätverket World Wide Opportunities on Organic Farms (WWOOF). Bild: Ksf Media

– Vi är ändå en del av systemet, för mat som kräver stora arealer som potatis och morötter, och för till exempel bilbränsle. Att vi är en del av systemet syns också i hur svårt det är att undvika förpackningar – så mycket säljs inpackat i plast eller kartong.

En annan drivkraft för arbetet med gården är att hon inte tror på det nuvarande ekonomiska systemet.

– Jag tror inte på kapitalismen, som bygger på ständig tillväxt. Mitt livsmotto är att vara positiv, men jag har en känsla av att det ekonomiska systemet kommer att kollapsa. Vi kan inte fortsätta exploatera jorden som vi gör nu.

Återknyta till naturen

Då Sharp köpte gården gjorde hon upp en 30-årig plan för hur den skulle utvecklas. Nu är det fyra år kvar att förverkliga den. För att kunna koncentrera sig helhjärtat på gården sade hon upp sig från sin tjänst vid universitetet vid årsskiftet. I visionen ingår att ha en skola med erfarenhetsbaserat lärande för barn och vuxna, för att återknyta till naturen.

– Teknologin fjärmar människor från naturen. Om vi inte ser upp har vi en generation unga människor som förlorat kontakten med den omgivande miljön som vi är beroende av. Om vi förlorar kontakten med naturen förlorar vi kontakten med oss själva – jag tror det är därför så många människor känner sig vilsna i dag, säger Sharp som vill uppmuntra människor att tänka kritiskt och att ställa frågor.

... är porten i dag en lummig och skogbevuxen plats. Bild: Tina Nyfors

– Det är speciellt viktigt att nå ut till barnen. Även om de annars mest hänger vid datorn blir de fortfarande entusiastiska när de får plocka ägg ur ett hönsbo.

Tina Nyfors är miljö- och hållbarhetsvetare och journalist som har mellanår och volontärjobbar på ekogårdar i Nya Zeeland.

Skogar är viktiga "kolsänkor", de binder koldioxid ur luften och bromsar därmed klimatförändringen. Då avskogning sker snabbare än ny skog hinner växa upp leder det till större mängd koldioxid i atmosfären vilket bidrar till klimatförändringen. Globalt har omkring hälften av jordens ursprungliga skogar försvunnit, största delen under de senaste 50 åren. Av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären beräknas 15–20 procent komma från avskogning. Klimatförändringen i sin tur bidrar i delar av världen till ökad torka vilket ökar risken för stora skogsbränder, med enorma koldioxidutsläpp som följd. Dessutom uppskattar IPCC att klimatförändringarna påverkar många skogar negativt, särskilt barrskogarna på nordliga breddgrader där uppvärmningen beräknas bli störst.

Källor: FAO, WWF, National Geographic

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning