EU enat om klimat - minska utsläppen med 55 procent till och med 2030

Julskyltning utanför toppmöteslokalerna i Bryssel där EU-ländernas stats- och regeringschefer suttit samlade sedan lunchtid i torsdags. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

EU-länderna är till sist överens om en långtidsbudget och hur man ska gå vidare med sanktioner mot Turkiet. Klimatmålen var en hårdare nöt att knäcka – men efter en lång nattmangling enades stats- och regeringscheferna om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.

"Europa leder kampen mot klimatförändringarna. Vi har beslutat att skära ned våra utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030", twittrar EU:s permanente rådsordförande Charles Michel strax före halv tio på fredagsmorgonen.

Toppmötet hade då pågått sedan klockan 14 på torsdagen, utan mycket till sömn för EU-ledarna. Just klimatförändringarna och unionens klimatmål var den stora tvistefrågan, som tog hela natten att avhandla.

I den infekterade Turkietfrågan, som också drog ut på tiden, kunde ledarna under tidig natt komma överens om sanktioner mot enskilda turkiska befattningshavare.

Beslutet om sanktionerna kommer "efter Turkiets ensidiga agerande och provokationer", skriver Frankrikes EU-minister Clément Beaune på Twitter efter beskedet.

Ledarna gav EU:s utrikeschef Josep Borrell i uppgift att ta fram en rapport om vidare åtgärder mot Turkiet för att kunna utvidga sanktionerna om Turkiet fortsätter sitt letande efter olja och gas utanför Cypern, en rapport som ska vara klar senast i mars nästa år.

Grekland och Cypern tryckte hårdast på för att få övriga EU att markera så tufft som möjligt mot president Recep Tayyip Erdogan och hans styre. Föreslagna ordalydelser om att framöver söka bättre samordning med USA och be ministerrådet att ta fram fler turkiska befattningshavare som kan drabbas av sanktioner har ansetts för svaga av regeringarna i Aten och Nicosia.

De två länderna fick dock inte igenom sina önskade hårdare markeringar, som vapenembargo eller riktade åtgärder mot hela sektorer av den turkiska ekonomin.

Utsläppsdiskussion har fastnat

I samtalen om klimatet fastnade medlemsländerna i diskussioner om detaljer, då framför allt Polen, Ungern och Tjeckien efterlyste formuleringar för att garantera användandet av kärnkraft och naturgas.

Någon genomgång av brexitläget, som utlovats av kommissionsordföranden Ursula von der Leyen efter hennes middagsmöte med Boris Johnson i onsdags, har det ännu inte blivit.

Det som EU-ledarna ändå hunnit med är att till sist nå en uppgörelse om nästa långtidsbudget och EU:s stora coronastöd.

"Europa går framåt! 1,8 biljoner euro för att sätta kraft bakom vår återhämtning", twittrade von der Leyen på torsdagen, sedan Ungern och Polen gått med på att lyfta sitt blockerande veto.

Budgetglädjen grumlas dock med rejält spretande åsikter om hur det egentligen gick till när de två motsträviga länderna ändrade sig. Var det Ungern och Polen som gick de övriga till mötes av rädsla för att förlora en massa stöd? Eller var det tvärtom majoritets-EU som vek ner sig för att få sin budget på plats?

Den kompromiss som nåddes handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.

Polen har redan meddelat att man kommer att ta de nya reglerna till domstol för att pröva om de är förenliga med EU:s grundlagar.

Innan långtidsbudgeten kan träda i kraft krävs nu också ett slutligt godkännande från EU-parlamentet, som väntas rösta om saken under nästa vecka.

Under fredagen avslutas EU-toppmötet med diskussioner om kampen mot terrorismen och det ekonomiska samarbetet i eurozonen.

EU:s stats- och regeringschefer enades vid ett maratonmöte i somras om ett stort coronastödpaket på 750 miljarder euro samt unionens nästa långtidsbudget, på totalt 1 074,4 miljarder euro under åren 2021-27.

Uppgörelsen innebär bland annat att pengar gemensamt ska lånas ihop till coronastödet och sedan betalas tillbaka gemensamt fram till år 2058. I uppgörelsen ingår även att ett system ska tas fram att förhindra att EU-medel utbetalas till länder som inte följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Godkännandet av uppgörelsen har dock försenats sedan Polen och Ungern länge motsatt sig det rättsstatssystem som förhandlats fram. Sedan de två länderna avslutat sin blockering öppnas dock för ett slutligt klartecken från EU-parlamentet under nästa vecka.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning