Natotoppmöte i Warszawapaktens födelsestad

– Sverige och Finland är verkligt nära vänner till Nato. Och nära vänner bjuder man på middag, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför mötet. Arkivbild. Bild: John Thys

Under dystra förtecken samlas Natoländeras ledare till toppmöte i Warzawa. Här ska man besluta om avskräckande åtgärder mot ett förändrat Ryssland. Andra orosmoln är de islamistiska terroristdåden, Brexit och osäkerheten inför det amerikanska presidentvalet.

Den rubbade säkerhetsordningen i Europa som en följd av Rysslands invasion i Ukraina och annekteringen av Krim har tvingat Nato att omvärdera sin relation till den östliga grannen. Under veckoslutet ska försvarsalliansen ta beslut om åtgärder för att bemöta framför allt hotet från Ryssland. Av symbolisk betydelse är att toppmötet den här gången hålls i Warszawa, samma stad där den sovjetiska militäralliansen, Natos motpart Warszawapakten som kollapsade tillsammans med Sovjetunionen, en gång bildades.

Sverige och Finland är verkligt nära vänner till Nato.

Finland och Sverige med i finrummet

Till Warszawamötet är även icke -medlemmarna Finland och Sverige inbjudna. Sedan Natos förra toppmöte i Wales för snart två år sedan, har de två alliansfria länderna kopplats allt närmare Nato. President Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Stefan Löfven är extrainbjudna gäster till den toppmötesfest som hålls på fredag kväll. I Finlands delegation ingår även utrikesminister Timo Soini (Sannf), försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) och försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg.

Försvarsalliansen Nato håller vartannat år ett större toppmöte på stats- och regeringschefsnivå. I år hålls mötet i Warszawa i Polen på fredag och lördag.

Förutom de 28 medlemsländernas interna möte hålls även en rad möten med andra länder som på olika sätt samarbetar med Nato.

På plats finns till exempel presidenterna i Afghanistan och Ukraina.

Från Finland deltar president Sauli Niinistö, utrikesminister Timo Soini och försvarsminister Jussi Niinistö.

– Sverige och Finland är verkligt nära vänner till Nato. Och nära vänner bjuder man på middag, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför mötet.

Den tidigare norska statsministern tillade visserligen att det är upp till Finland att avgöra om de vill ha mer – Det här är bara en middag, sade Stoltenberg.

För Finlands och Sveriges del är det viktigt att få vara med vid mötet eftersom kriget i Ukraina har försämrat säkerhetssituationen i det egna närområdet kring Östersjön.

Snubbeltråd mot Baltikum

Det politiska huvudnumret i Warszawa blir då Natoländerna fattar beslut om att placera fyra internationella bataljoner i de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen samt i Polen. De här trupperna är knappast tillräckliga för att stoppa ett eventuellt anfall från Ryssland, utan de ska ses som en avskräckning eller snubbeltråd vars avsikt är att minska risken för angrepp österifrån.

Natomötet ska också välsigna ett nytt missilförsvarssystem som ska skydda Europa från robotattacker från Mellanöstern. Inte heller de planerna gillas av Ryssland som redan i förväg har protesterat och meddelat att motåtgärder är att vänta.

Ett annat huvudtema vid toppmötet är hur försvarsalliansen ska tackla IS och terrorism.

Kärnvapenupprustning

Ryssland har de senaste åren allt mer högljutt påmint och hotat med sin kärnvapenarsenal, vilket har tvingat väst att också börja ge signaler med kärnvapen. Sedan annekteringen av Krim har amerikanska bombflygplan som kan bära kärnvapen tillbringat alltmer tid i Europa och debatten bland Natos europeiska medlemmar har börjat svänga från kärnvapenmotstånd till att den europeiska kärnvapenförmågan behöver förnyas.

Ett annat huvudtema vid toppmötet utöver den gemensamma utmaningen Ryssland är hotet från söder, det vill säga hur försvarsalliansen ska tackla IS och terrorism.

Andra aktuella men mer inofficiella samtalsämnen vid Natotoppmötet blir följderna av att den största europeiska militärmakten i Nato, Storbritannien, tänker lämna EU samt splittringen i Europa och framför allt i Tyskland beträffande sanktionerna mot Ryssland.

Natoledarna kommer säkert också utanför protokollet att diskutera det kommande amerikanska presidentvalet. Till deras fasa har republikanske presidentkandidaten Donald Trump deklarerat att USA:s engagemang i Nato kommer att minska om han blir president. Det skulle betyda en verklig kalldusch för medlemmarna i Europa som hittills har räknat med och behöver uppbackningen av världens starkaste militärmakt.

Strax efter Natomötet i Warszawa, onsdagen den 13 juli, ska samarbetsorganet Nato-Rysslandsrådet träffas i Bryssel. Senast då väntas besked om ryska motåtgärder som en följd av besluten i Warzawa.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning