Natoopinionen går isär i Finland och Sverige

Bild: VALDA KALNINA

Samtidigt som den färska finska Natoutredningen varnar för följderna av att Finland och Sverige fattar olika Natobeslut, går folkopinionerna om Nato isär i de två länderna. Skillnaden accentueras av att de borgerliga Natopositiva allianspartierna i Sverige har går framåt, medan finländska SDP som är för alliansfrihet, har medvind.

Experterna bakom den Natoutredning som publicerades förra veckan var noga med att påpeka hur viktigt det är att Finland och Sverige fattar likadana beslut om Nato, så att vartdera landet antingen stannar utanför eller ansluter sig till försvarspakten.

President Sauli Niinistö kommenterade efter utgivningen frågan med att säga att han inte gillar uppfattningen att det skulle finnas ett oskiljbart ödessamband mellan de finska och svenska besluten, men många politiker höll med Natoutredarna om vikten av att Finland och Sverige fattar samma beslut.

Bland andra tidigare utrikesministern, riksdagsledamoten Erkki Tuomioja (SDP) skrev i sin blogg att den viktigaste behållningen av utredningen är att besluten fattas i samförstånd med Sverige. "Om bara det ena av länderna ansluter sig till Nato och det andra blir alliansfritt får det enbart negativa följder för vartdera landet och för Nato", skrev Tuomioja.

Bild: Mikael Bobacka

Trendbrott i Sverige

På fredagen publicerades en stort uppslagen debattartikel i Dagens Nyheter som tog fasta på opinionssiffror som visar att stödet för ett Natomedlemskap i Sverige nu är större en motståndet. Forskarna Joakim Berndtsson, Ulf Bjereld och Karl Ydén påpekar att svenskarnas inställning till ett Natomedlemskap var stabilt negativ fram till 2012. De två åren därpå ökade andelen Natoförespråkare och opinionsundersökningen från hösten 2015 beskrivs som ett trendbrott där förespråkarna första gången är fler än motståndarna. Paradoxalt vill dock 60 procent av svenskarna behålla den militära alliansfriheten. Forskarna påpekar att Natos trovärdighet som militärallians kan komma att luckras upp om Donald Trump blir USA:s nästa president, eller på grund av flyktingfrågan.

Samtidigt som Natoanhängarna i Sverige är fler än motståndarna har den borgerliga alliansen medvind i opinionsmätningarna. I fjol gick alliansen ut och sade att partierna vill att Sverige går med i Nato.

Olika utgångspunkter

Förklaringen till varför opinionsutvecklingen ser olika ut i Finland och Sverige hänger ihop med att den säkerhetspolitiska debatten är annorlunda i de två länderna. Det säger Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet och en av utredarna bakom Natorapporten. En orsak till att Natoförespråkarnas andel på kort tid har vuxit i Sverige hänger ihop med svenskarnas missnöje över hur landet har skött sitt försvar. Men i Finland som hållit kvar sin värnpliktsarmé finns inte samma engagemang i frågan.

Är risken nu att Sverige och Finland går olika vägar så att det ena landet ansluter sig och det andra stannar utanför?

– För Finland vore det fatalt ur strategisk synvinkel om vi skulle stanna utanför ifall Sverige fattar ett motsatt beslut. Men demokratin måste få ha sin gång och det handlar om två separata nationella vägval.

Om de borgerliga partierna i Sverige vinner riksdagsvalet i september 2018 och börjar verkställa sin önskan att göra Sverige till Natomedlem skulle det utan vidare påverka den finska valrörelsen inför riksdagsvalet i Finland ett drygt halvår senare i april 2019.

– Säkert skulle det påverka konstellationerna inför valet. Det är tänkbart att de som är för ett finskt Natomedlemskap skulle driva en synlig kampanj om saken. Just nu säger de inte så mycket eftersom de vet att det krävs konsensus i frågan, säger Tiilikainen som tycker att det är svårt att i nuläget bedöma hur ett eventuellt svenskt regimskifte skulle påverka Centern och SDP som hittills har betonat alliansfriheten.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning