Natochefen: Enbart medlemskap ger garantier – "Sverige medlem inom tio år", säger Moderatledaren

Det är upp till Finland och Sverige om länderna väljer att ansöka om ett eventuellt medlemskap i Nato tillsammans eller enskilt. Det säger Natochefen Jens Stoltenberg till HBL. Han är "djupt oenig" med dem som ser ett medlemskap som en provokation mot Ryssland. Den svenska Moderatledaren räknar med att Sverige är medlem inom tio år – och det också om Finland väljer att stå utanför.

SÄLEN – Små grannländer till stormakter ska ha rätt att välja sin säkerhetspolitiska väg, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Han är därför "djupt oenig" med dem som hävdar att det är en provokation mot Ryssland när ett land – Sverige eller Finland till exempel – går med i Nato.

– Det är det självklart inte. Det är ett självständigt demokratiskt beslut av självständiga demokratiska länder.

Jens Stoltenberg talade på söndagen vid den årliga försvars- och säkerhetspolitiska konferensen i svenska Sälen.

I Finland följs den svenska Natodebatten tätt, vilket har blivit tydligt bland annat under den pågående presidentvalskampanjen.

I både Sverige och Finland presenterades så kallade Natoutredningar för ett och ett halvt år sedan. De har många likheter, och bägge länder har också skrivit under värdlandsavtal med Nato.

Till skillnad från den svenska utredningen betonar ändå den finska att Finland och Sverige borde ta sina Natobeslut samordnat.

På HBL:s fråga om det spelar någon roll om Finland och Sverige ansöker om medlemskap tillsammans, svara Jens Stoltenberg att det till syvende och sist är en politisk bedömning för Finland och Sverige.

– Men det som är speciellt med Sverige och Finland är ju att de redan är så integrerade. De har kommit väldigt långt i att möta Natostandarder och bevisat att de kan operera tillsammans med Natostyrkor, säger han.

Sverige och Finland är enligt honom de länder som står närmast Nato utan att vara medlemmar.

Det är uppenbart att Stoltenberg är försiktig med kommentarer som kan användas som slagträn i en svensk eller finsk Natodebatt. Men han betonar ändå att det enbart är ett medlemskap som förpliktigar Nato att komma till undsättning vid ett militärt angrepp.

– Jag förstår att Finland är månt om att veta hur Sverige tänker hela tiden och inte bli överrumplade av en svensk ansökan, säger den svenska Moderatledaren. Enligt honom skulle det kunna försätta Finland i en besvärlig situation. Men Sverige kan ändå ansöka om medlemskap oberoende av vad Finland gör. Bild: Janerik Henriksson

"Natomedlem om tio år"

I Finland finns det på sina håll en rädsla för att Sverige ska överraska med en Natoansökan – på samma sätt som man upplevde sig bli tagen på säng när Sverige 1990 ansökte om medlemskap i EG 1990.

Det här ägnade också Moderaternas partiledare Ulf Kristersson en betydande del av sitt tal på konferensens första dag, och sade att en medlemskapsansökan ska ske i stor transparens i förhållande till grannlandet.

Den borgerliga Alliansen med Moderaterna och Kristersson i spetsen är för att Sverige blir en del av försvarsalliansen. Det svenska riksdagsvalet om nio månader kan på så sätt förändra den svenska säkerhetspolitiska linjen, om det blir ett regeringsskifte och Alliansen kommer ur sin oppositionsposition.

Kristersson säger att en Alliansregering ledd av honom metodiskt kommer att arbeta med ett fullt Natomedlemskap som mål.

– Inom tio år är jag helt övertygad om att Sverige kommer att vara med i Nato, säger han till HBL.

Även om Kristersson säger att Sverige inte kommer att överrumpla Finland med en Natoansökan, kan Sverige enligt honom ansöka om medlemskap också utan Finland.

– Jag skulle personligen föredra om vi kan gå hela vägen hand i hand. Det vore det bästa, men formellt är det självklart ytterst så att Sverige och Finland fattar egna beslut, säger han till HBL.

Socialdemokraterna, med statsminister Stefan Löfven i spetsen, är däremot emot ett svenskt Natomedlemskap – liksom en riksdagsmajoritet – och betonar i stället bilaterala samarbeten, som det med Finland.

– Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl, upprepade Löfven i sitt anförande.

– Vi vill att färre ska behöva fly, vi ökar mottagningen av kvotflyktingar successivt till 5 000 per år och det är ju bättre om fler kommer som kvotflyktingar, det är säkrare för dem själva, säger Sveriges statsminister Stefan Löfven. Bild: TT / Lehtikuva/Henrik Montgomery

Fakta

För och emot Nato

Av de svenska riksdagspartierna är Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna emot ett svenskt Natomedlemskap. Den borgerliga Alliansen, nu i opposition, är för ett medlemskap efter att Centerpartiet och Kristdemokraterna vände i frågan hösten 2015.

Enligt en mätning som publicerades i Aftonbladet i går har stödet för ett svenskt Natomedlemskap ökat bland folket. Enligt den är 43 procent för ett medlemskap och 37 emot. 20 procent svarar "vet ej".

En mätning för en vecka sedan i Dagens Nyheter visar ändå tvärtom att Natomotståndet ökar. Enligt den är 44 procent mot ett svenskt Natomedlemskap och 31 procent för. Samtidigt tror sex av tio av motståndarna att Nato kommer till hjälp om så behövs.

I Finland är 19 procent för ett finskt Natomedlemskap och 53 emot, enligt Yles decembermätning.

Folk och försvar pågår i Sälen i tre dagar. På söndagen presenterade statsministern nyheten att Sverige grundar en ny myndighet för psykologiskt försvar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00