Natochef berömmer Finlands nära samarbete – men betonar att bara medlemskap ger garantier

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar inför militäralliansens 70-årsjubileum den 4 april. Bild: Lehtikuva-AFP/Francois Walschaerts

Trots budgetgräl, brexit och skiljda åsikter om USA:s president Donald Trump anser Natochefen Jens Stoltenberg att försvarsalliansen mår bra inför veckans 70-årsfirande i Washington. Och han berömmer Finlands och Sveriges nära samarbete med Nato.

Den norske förre statsministern går från intervju till intervju när han tar emot inne på Natos ståtliga nya miljardhögkvarter i nordöstra Bryssel.

Programmet är intensivt inför den 4 april då militäralliansens utrikesministrar håller födelsedagskalas i USA. Ännu mer firande väntar i London i december med alla stats- och regeringschefer på plats.

Jens Stoltenberg anser sig ha full anledning att vara stolt över vad Nato åstadkommit sedan grundandet 1949.

Profil

Jens Stoltenberg

Född i Oslo den 16 mars 1959 i en tung socialdemokratisk politikerfamilj där pappa Thorvald var försvarsminister 1979-1981, utrikesminister 1987-1989 och 1990-1993 och därtill FN-medlare på Balkan 1993-1996.

Mamma Karin var dessutom statssekreterare på närings- och handelsdepartementet. Moster Marianne var i sin tur ett tag chef för FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, och gift med förre utrikes- och försvarsministern Johan Jørgen Holst.

Jens Stoltenberg själv var närings- och energiminister 1993-1996, finansminister 1996-1997 och blev år 2000 Norges yngsta statsminister hittills. Sedan hans första minoritetsregering fallit efter drygt 1,5 år återkom han till makten 2005 och satt sedan kvar till 2013.

Den 1 oktober 2014 tillträdde han som generalsekreterare i militäralliansen Nato. Hustrun Ingrid Schulerud är diplomat och sedan 2015 Norges ambassadör i Belgien. Paret har en son och en dotter.

– Det här är den längsta fredstiden i Europas historia som vi har haft under de här 70 åren. Det är inte bara på grund av Nato, men Nato har bidragit, hävdar han.

Oro för Ryssland

Lugnt och fridfullt har det ändå inte varit. Under de första 40 åren dominerades Europa av kalla kriget då kanoner och stridsvagnar stadigt riktades mot varandra från Nato i väst och Warszawapakten i öst.

Och på senare år har det återigen börjat gnissla allt mer i relationerna till Moskva.

Jens Stoltenberg har fått koncentrera mycket av sin tid som generalsekreterare sedan 2014 på förhållandet till Ryssland.

– Vi ser ett mer självhävdande Ryssland, som investerar mycket mer i sin militära kapacitet, som använder militärmakt mot grannländer i Georgien och Ukraina, som försöker blanda sig i demokratiska processer i våra länder och som är ansvarigt för cyberattacker och användandet av kemiskt nervgift i Storbritannien.

Det är allvarligt, understryker han.

– Men vi ser inte en omedelbar fara för något militärt angrepp på ett Natoland. Vi är inte i kalla kriget. Jag ägnar mycket tid åt att inte göra situationen värre än den är.

Finland och Sverige har ett unikt nära partnerskap med militäralliansen. Det gillas i Bryssel.

– Sverige och Finland är strålande och hyggliga och fantastiska grannar och partner till Nato. Vi sätter väldigt stort värde på samarbetet. Det är viktigt, inte minst när det har varit stort fokus på säkerhetssituationen kring Östersjön, säger Stoltenberg.

"Måste tala med Ryssland"

Stoltenberg fyllde 60 häromveckan och har nyligen fått förlängt mandat som generalsekreterare fram till 2022. Då kommer Nato att ha regerats av nordbor i 13 år, eftersom Stoltenbergs företrädare från 2009 till 2014 var Danmarks förre statsminister Anders Fogh Rasmussen.

Om det har inneburit någon sorts nordisk prägel på Nato är svårt att säga. Stoltenberg anser sig hur som helst ha tagit med sig sina erfarenheter hemifrån om hur man ska hantera Ryssland.

– Det är möjligt att samarbeta med Ryssland, bara man står fast och håller samman och inte blandar ihop dialog med svaghet. Det har Norge gjort under kalla kriget och vi har fått till ett samarbete i nord om energi, om fisk och försvar och delningen av Barents hav, säger Stoltenberg.

– Den norska erfarenheten har jag tagit med till Nato för att jag tror intensivt på att vi måste undvika ett nytt kallt krig och en ny upprustning. Och då måste vi tala med Ryssland.

"Enbart medlemskap ger garantier"

När den svenska nyhetsbyrån TT intervjuar honom tassar han på tå om medlemskapsfrågan.

– Jag förstår mycket väl att jag som generalsekreterare i Nato och särskilt som norsk generalsekreterare inte ska börja ge svenskarna råd om de ska bli medlemmar eller inte. Men jag är säker på att Sverige skulle vara välkommet och snabbt tas emot som en fullvärdig medlem, säger Stoltenberg.

Han betonar samtidigt, återigen, att nuvarande partnerskap och samarbete inte är tillräckligt för att Nato skulle ställa upp för Sverige vid ett eventuellt militärt angrepp.

– Sverige kan när som helst komma till Nato och be om konsultationer. Sverige kan när som helst sätta sig ner och diskutera en kris med Nato-länderna. Men den automatiska försvarsgarantin, som är Natos kärna, den gäller bara för Natos medlemsländer, fastslår Stoltenberg.

Liknande har Stoltenberg uttryckt också om Finland, bland annat under den säkerhetspolitiska konferensen i Sälen.

Nato-basen tycker till om… Brexit?

– Brexit kommer att ändra Storbritanniens förhållande till EU, men ändrar inte Storbritanniens förhållande till Nato. Om något så gör det Nato viktigare som en plattform för att föra ihop europeiska länder.

Barack Obama kontra Donald Trump?

– De är två helt olika presidenter, men när det gäller Nato har bägge gett klart uttryck för att de står för det som varit USA:s politik i alla år: ett starkt stöd till Nato. Två världskrig och kalla kriget har visat att vi är tryggare och starkare tillsammans än ensamma.

Kina?

– Vi önskar inte skapa en ny fiendebild av Kina, tvärtemot önskar vi få till avspänning och samarbete. Samtidigt måste vi se på konsekvenserna för vår säkerhet av att Kina växer och kommer närmare oss i norr, i Afrika och i cyberrymden.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03