Nato – en studie i överlevnad

Bild: Pressbild

Resonemanget och den slutsats som Ann-Sofi Dahl kommit fram till – att Nato är relevant fortfarande i dag – vilar på sakliga argument, även om man inte skulle omfatta dem på alla punkter.

Ann-Sofi Dahl: Nato - Historien om en försvarsallians i förändring

Historiska media 2019

Visst dyker det med jämna mellanrum upp debattartiklar, analyser och rapporter om Nato på svenska. Men då handlar det oftast om militära övningar eller om protester mot dem, interna eller från Rysslands sida.

Därför är "Nato – Historien om en försvarsallians i förändring" en välkommen sammanfattning. På drygt 250 sidor sammanfattar Ann-Sofie Dahl bakgrunden till den transatlantiska alliansens uppkomst, dess olika skeden, utmaningarna och framtidsvyerna – vilket borde vara intressant också ur finländsk synvinkel.

Mycket handlar om Ryssland, kriget i Georgien och annekteringen av Krim. Men hon blickar också framåt och tar upp Nordatlanten och Arktis som en ny strategisk front mot Ryssland. Intressant är också Dahls perspektiv på försvarssamarbetet mellan EU och Nato:

"Ett slags 'militärt Schengen-avtal' mellan EU och Nato förväntas underlätta förflyttningarna av militära fordon och materiel över den europeiska kontinenten", skriver hon.

Dahl skriver medryckande och lättfattligt. Möjligen kan de många oöversatta citaten på engelska i viss mån begränsa möjligheten att ta till sig en del av informationen. Å andra sidan kan man kanske utgå ifrån att kunskaperna i engelska överlag är så bra bland svenskspråkiga i Finland och Sverige att den engelska originaltexten fungerar bättre än en mindre precis översättning skulle göra.

Förkortningarna förklaras tydligt i början av boken. Alldeles särskilt förtjänstfullt är också diagrammet över Natos politiska och militära struktur 2019 i slutet av boken.

Ann-Sofie Dahl är docent i internationell politik. Hon var gästforskare vid Nato Defense College (NDC) i Rom 2012 och hon har också varit knuten till tankesmedjor i USA, Sverige och Danmark. Hon verkar som skribent i Svenska Dagbladet, Berlingske och tidskriften Axess.

Försvarsallians

"Försvaret av de demokratiska värderingar som räknas upp i Washingtonfördragets förord gör Nato unikt och är ytterligare en förklaring till att alliansen vid det här laget har firat åtskilliga jubileer och fortsätter att attrahera nya hoppfulla kandidatländer.", skriver hon.

En av de grundpelare som hennes övertygelse vilar på är att Nato framför allt är en politisk försvarsallians, låt vara med militära medel och militär infrastruktur.

"Men de militära resurser som står till alliansens förfogande är enbart avsedda till defensiva uppgifter, att försvara sina medlemmar. Det är i sig unikt. I de flesta andra fall tidigare i historien torde det även ha funnits någon form av offensivt syfte", skriver Dahl.

Sedan är det en tolkningsfråga vad man menar med offensivt. I kapitlet om Jugoslaviens sönderfall och krigen på Balkan i slutet av 1990-talet beskrivs hur Nato tillämpade sitt nya koncept, out of area, det vill säga möjligheten att ingripa utanför medlemsländernas territorium.

Bara en av Jugoslaviens sex delrepubliker, den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien, nuvarande Nordmakedonien, lyckades lösgöra sig förhandlingsvägen (cirka tio år senare skulle en annan delrepublik, Montenegro, lyckas med samma sak, men under krigen förblev Montenegro i förbund med Serbien).

Visserligen bad FN Nato om hjälp för att hantera kriget i Bosnien i mitten av 1990-talet. Men i Kosovo ingrep Nato mot Serbien 1999 för att avskilja Kosovo – som var serbiskt territorium, inte en av delrepublikerna – från resten av Serbien. Här handlade Nato utan stödet av en FN-resolution (men med brett internationellt stöd) för att militärt försvara en etnisk folkgrupp – kosovoalbanerna – mot Serbiens förtryck.

USA:s roll

Dahl tar också upp hur utrikespolitiska skeenden har ett samband med Natos utveckling vilket lägger in Natos utvidgning i ett bredare sammanhang. Hur till exempel terrordåden mot USA den elfte september 2001 hade ett samband med Natos toppmöte i Prag 2002 när hela sju ansökarländer bjöds in att inleda förhandlingar om medlemskap i en "big bang".

Nato-kritikerna brukar gärna lyfta fram USA:s dominans som ett argument mot medlemskap i alliansen. Bland annat Karoliina Honkanen, tidigare forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, visade i en publikation 2001 (på finska) att små medlemsländers möjligheter att utöva inflytande i Nato är begränsade men ingalunda obefintliga.

"Att USA är alliansens ledare och tyngsta medlem är det ingen som förnekar, men att inte heller supermakten alltid får sin vilja igenom finns det gott om exempel på i Natos historia" skriver också Ann-Sofie Dahl.

USA:s agerande inom Nato under den nuvarande presidenten imponerar inte på Dahl. Det nya är, skriver hon, är att Trumps uttalanden i början av hans presidentperiod direkt kopplade enskilda allierades försvarskostnader ihop med de säkerhetsgarantier som är en omistlig del av Nato-samarbetet. Att Trump i detta sammanhang nämnde de baltiska staterna måste enligt Dahl ha handlat om "måhända ett av många nybörjarmisstag" – Estland avsatte redan för många år sedan de överenskomna 2 procenten till försvaret.

Relevant

Att Nato genomgått många kriser medger Ann-Sofie Dahl – men särskilt djupt in i dem går hon inte.

"Snarare än en studie i kriser är Nato således en studie i överlevnad. Nato lär överleva även Donald Trumps tid i Vita huset, Putin i hans vita hus, hybridkrig, IS, cyberhot och ryska och andra försök att splittra dess gemenskap och ödelägga den fred och säkerhet som alliansen har upprätthållit för sina medlemmar – och för många därutöver – under nu sju decennier", skriver Ann-Sofie Dahl.

Visst kan man se "Nato – Historien om en försvarsallians i förändring" som något av en partsinlaga. Men resonemanget och den slutsats som Dahl kommit fram till – att Nato är relevant fortfarande i dag – vilar på sakliga argument, även om man inte skulle omfatta dem på alla punkter.

Boken är ytterligare ett försök till att få igång en saklig debatt – också en kritisk sådan. Säkerhetssituationen i Europa – i Östersjön och i Arktis – är förknippad med Natos roll, oberoende av om man är för eller emot ett finskt eller svenskt medlemskap i alliansen.

Yrsa Grüne-Luoma

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning