Nationalskald och hustruplågare

Bild: Cajsa Holgersson

Han omgav sig med älskarinnor, förtryckte sin hustru och bestraffade elever med strängast möjliga straff. För eftervärlden är det ändå J.L. Runebergs produktion som räknas. Han gav oss nationalhymnen Vårt Land, Fänrik Ståls sägner och många av våra vackraste sånger och dikter.

====

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då avslöjar vi vad som har format hundraåringen mest. De föregående avsnitten hittar du i slutet av den här texten. De trettio första delarna i serien hittar du som tre separata läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor.

====

Det ska sägas snabbt och tydligt att Johan Ludvig Runeberg säkerligen inte avvek speciellt mycket från hur herrar i hans ställning betedde sig på 1800-talet. Man sprang hos älskarinnor och utnyttjade hustrun för att föda barn och sköta hushållet.

Och många lärare på den tiden tyckte säkert som Runeberg att kroppsaga och stränga straff härdade den uppväxande ungdomen. Han avvek därför föga från samtida lärare och familjefäder.

Att Runeberg av senare tiders kvinnoforskare så skarpt fördömts och utmålats som en veritabel hustruplågare beror på att han råkade vara gift med en ytterst begåvad hustru, Fredrika Runeberg, som själv gjorde karriär som journalist och författare trots att hon samtidigt skötte markservicen åt sin berömde och framgångsrike make.

Fredrika Runeberg skulle i sina minnen berätta hur det var att leva med nationalskalden och för eftervärlden beskriva under vilka svåra förhållanden hon själv tvingades utöva sitt författarskap, eller delvis avstå från det.

I Fredrika Runebergs Anteckningar om Runeberg kan man läsa hur den blivande maken förklarade den kommande arbetsfördelningen i hemmet för sin fästmö efter förlovningen 1828.

"En gång då vi stodo i ett rum med gula väggar sade han: "Att en hustru jakar och medger hvad mannen säger, det är en obetydlighet, men hon skall tycka som han. Säger han att den der gula väggen är svart, så vill det säga intet, om hon blott medger, att den så är, utan hon skall sjelf tycka att den verkligen är svart."

Trots ansvar för familj och hushåll lyckades Fredrika Runeberg skriva romaner som prisades, också av maken. Hon hade säkert otaliga begåvade medsystrar som i motsats till henne aldrig fick chansen.

Redan när J.L. Runeberg 1832 blev redaktör för Helsingfors Morgonblad, som utkom två gånger i veckan, tog hustrun hand om en del av arbetet. Hon översatte notiser från utländska tidningar och skrev också följetonger för tidningen. Därför betraktas hon som Finlands första kvinnliga journalist.

Viktig beskyddare

J.L. Runeberg måste ha varit sällsynt begåvad. I skolan var han år efter år klassens primus. Han föddes i Jakobstad 5 februari 1804. Familjen var inte speciellt förmögen, men i släkten fanns på moderns sida både ärkebiskop Jacob Tengström och köpmannahuset Malm.

Redan som åttaåring sändes unge Johan Ludvig till skola i Uleåborg där han bodde hos sin farbror. Skolgången avslutades i Vasa varefter den unge studenten skrev in sig i universitetet i Åbo 1822. Nu tog ärkebiskop Tengström den unge släktingen under sitt beskydd. Tengström hörde till de första i Finland som 1808 vände Sverige ryggen och servilt välkomnade de nya ryska härskarna. Ärkebiskopens positiva inställning till Ryssland, och negativa till Sverige, skulle i stora drag omfattas av Runeberg.

Somrarna arbetade den blivande nationalskalden som informator, först hos Tengströms i Pargas, men senare också på gods i Saarijärvi och Ruovesi. Perioden blir viktig för Runeberg som senare lyriskt ska skriva om livet i det inre av Finland, om den mäktiga naturen, om de enkla, fattiga människorna, om traditioner och folkliv. Den blivande nationalskalden hade fått upp ögonen för att fosterlandet Finland omfattade så mycket mer än det han dittills sett.

Som nybliven filosofie kandidat förlovar sig Runeberg 1827 med sin syssling Fredrika Tengström som han träffat i prästgården i Pargas. Åbo brand medför att universitetet flyttar till Helsingfors, Runebergs följer efter och Johan Ludvig får arbete som journalist och lärare.

1830 utkommer det första diktverket Dikter och Runeberg utnämns till docent i vältalighet vid universitetet. Han översätter serbiska folkdikter som inspirerar gode vännen Elias Lönnrot att ge sig ut på jakt efter motsvarande finska folkdikter.

Lönnrot, Runeberg, Snellman och andra av den tidens unga intellektuella grundar Lördagssällskapet som regelbundet möts, ofta i det runebergska hemmet så att också hustrun Fredrika Runeberg kan delta. Det är männen bakom Lördagssällskapet som 1831 tar initiativ till Helsingfors Morgonblad med Runeberg som redaktör, till Helsingfors lyceum med Runeberg som lärare och till Suomalaisen Kirjallisuuden Seura som garanterar att Lönnrot kan förverkliga sitt Kalevalaprojekt.

Helsingfors lyceum skulle vara en modern skola som prioriterade undervisning i språk och avstod från kroppsaga. Som äldre kom Runeberg på andra tankar, i Borgå gymnasium dit han flyttade 1837 upprätthöll han en ytterst sträng disciplin och utdelade strängaste straff också för ringa förseelser.

Nya diktverk utkommer som, Elgskyttarne, Hanna, Bonden Paavo och Graven i Perho. Handlingarna utspelas på den finska landsbygden som Runeberg idealiserar, även om förebilden för dikterna ligger långt från Finland, i antikens Grekland. I Runebergs Finland är människan trogen sitt fosterland, det fortfarande något diffusa Finland. Finnen är enkel, anspråkslös, gudfruktig, blyg och flitig. Han nöjer sig med lite och klagar inte när svält och köld hälsar på. Tvärtom gör man som bonden Paavo som efter tre år av missväxt äntligen får full skörd och säger till hustrun: "Blanda du, till hälften, bark i brödet / Ty förfrusen står vår grannes åker."

Runeberg är nu etablerad som poet, men den växande familjen behöver försörjning. Problemet löser sig när Runeberg utnämns till lektor i romersk litteratur vid Borgå gymnasium 1837, fem år senare omfattar tjänsten också grekisk litteratur. Familjen, som till slut består av åtta barn, flyttar till Borgå. Man skaffar också ett sommarviste i Kroksnäs där Runeberg gillar att fiska och jaga.

Lektoratet i Borgå ger automatiskt Runeberg en plats i domkapitlet vid Borgå stift, han prästvigs och drömmer, enligt forskare, om att en dag utnämnas till biskop.

Så sker inte. Han tappar intresset när inkomsterna från diktverken börjar stiga i höjden, framför allt i Sverige. "Runeberg behövde inte institutionerna i takt med att han själv utvecklades till en institution", förklarar professor Matti Klinge.

Prisen duggar tätt. Svenska Akademien tilldelar Runeberg sitt stora pris 1839. Kejsaren i Petersburg vill inte vara sämre utan beviljar skalden en extra, personlig pension. För ryska publiken utger Runeberg diktverket Nadeschda.

Vårt land

1840-talets politiska oro får Runeberg att skriva Vårt land. Dikten är ett avståndstagande från revolutionära drömmar i Europa, från våld och snabba omvälvningar. Runeberg hyllar fosterlandet Finland, men manar till återhållsamhet och lojalitet med Ryssland. Förändringar ska ske långsamt och mogna i samförstånd.

Efter att Vårt land etablerat sig som natonalhymn blir det bråttom att göra diktverket Fänrik Ståls sägner klart, det inleds som känt med dikten Vårt land. Boken utges till julen 1848 och gör succé också i Sverige.

På 1850-talet upptas Runebergs tid av psalmer. Han översätter, förnyar och skriver själv 62 nya psalmer. Arbetet underlättas 1857 då han beviljas statlig pension och kan bli författare på heltid. 1860 utkommer andra delen av Fänrik Ståls sägner. Nu är Runeberg betydligt mera svensksinnad än i första delen, vilket sannolikt beror på att han har en så stor betalande läsekrets i Sverige.

Svenskarna tar snabbt till sig hjältedikterna från 1808–1809 års krig. Krigsfiaskot får här ändå en liten guldkant och svenskarna tolkar dikterna som ett uttryck för en finsk längtan efter det gamla moderlandet. Snabbt är Runeberg något av nationalskald också väster om Ålands hav. I svenska skolor blir följaktligen Fänrik Stål obligatorisk läsning i över hundra år.

Under en rävjakt 1863 får Runeberg ett slaganfall. Han repar sig aldrig utan blir sängliggande i fjorton år. Efter begravningen 1877 spränger personkulten alla gränser. Staten köper upp hemmet som inreds till museum, det är öppet än i dag. När sonen, skulptören Walter Runeberg, 1885 avtäcker statyn över fadern i Esplanadparken trängs 20 000 åskådare som vill se minnesmärket från första stund.

Runebergsdagen den 5 februari börjar firas efter skaldens död och Svenska litteratursällskapet grundas för att värna om hans minne.

Efter makens död ger Fredrika Runeberg ut två minnesböcker om sitt liv med nationalskalden. Hon har tidigare gett ut flera prisade historiska romaner och jämför nu hur olika förutsättningarna varit för makarna. Bland annat har hela andra våningen i den ståtliga villan i Borgå reserverats för husfar som vill vara i fred med sitt skapande. I nedre våningen trängs hustru, åtta barn och tjänstefolk. Skalden har ofta sällskap uppe på andra våningen av vänner och bekanta.

"Herrarna calasa ifrigt sinsemellan, men mellan dem och fruntimren är befäst ett stort svalg", klagar Fredrika Runeberg.

Två av Runebergs älskarinnor är välkända för eftervärlden. Emelie Björksténs redigerade dagböcker om förhållandet med Runeberg gavs ut 1922, breven av skalden till henne tjugo år senare.

Runeberg har i en dikt själv räknat upp sina kvinnoaffärer:

Älskat har jag många, många, än en ful och än en skön,

Unga, gamla, korta, långa, vilket blev väl sen min lön?

Tvenne feta, resten skrikor; en Augusta, en Sofi,

Två Marior, två Fredrikor och en Emelie.

Fakta

J.L. Runeberg

1804 Johan Ludvig Runeberg föds i Jakobstad den 5 februari. Skola i Uleåborg och Vasa.

1822 Studerar klassiska språk vid Åbo Akademi.

1830 Docent i vältalighet vid universitetet i Helsingfors. Debutboken Dikter.

1831 Gifter sig med Fredrika Tengström. Lärare vid Helsingfors lyceum och redaktör för Helsingfors Morgonblad.

1832 Första barnet av sammanlagt åtta. Elgskyttarne utkommer.

1837 Lektor i latin vid Borgå gymnasium.

1846 Vårt land överlåts till universitetets studentkår som nationalhymn.

1848 Vårt land sjungs första gången till musik av Fredrik Pacius. Fänrik Ståls sägner del 1 utkommer.

1860 Fänrik Stål del 2 utkommer.

1863 Det sista verket, Kungarne på Salamis utkommer. Slaganfall avslutar karriären.

1877 Dör den 6 maj.

Rangordning

17:e plats

Mer än någon annan fyllde J.L. Runeberg tomrummet som uppstod när Finland skiljdes från Sverige med sin bild av ett eget fosterland, en egen nation. Många tycker att hans bild av Finland är gångbar än i dag, landet är fattigt och ska så förbli, men naturen magisk. Och finnen är blyg och anspråkslös, men flitig och ärlig.

Vårt land är fortfarande nationalhymn även om Fänrik Ståls sägner numera torde vara främmande för yngre generationer. Under krigen 1939-1944 såldes billiga massupplagor och mången frontsoldat bar fänrikarna i ränseln.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning