Nationaloperan får en färdigt omtyckt chef – sådan är Gita Kadambi

Nationaloperans nästa chefdirektör är ett fullfjädrat ledarproffs med gedigna konstnärliga färdigheter. Men hon är också en varmhjärtad person, som blir älskad och saknad på sin nuvarande post.

Vid Helsingfors stadsorkester har intendenten Gita Kadambi varit en så pass omtyckt chef att några av hennes underordnade fick tårar i ögonvrån när hon för ett par veckor sedan steg fram framför orkestern och meddelade om sin avgång.

Kadambi hann inte ens jobba fyra år vid HSO. Ändå tvekade hon inte när en headhunter tog kontakt och erbjöd nästa toppjobb.

– Om man tänker på framtida karriärmöjligheter är de egentligen ganska begränsade för den som redan är intendent för HSO. Alltså var det givet för mig att acceptera erbjudandet.

På torsdagen blev det preliminära beskedet definitivt när Nationaloperan visade upp sin nya chefdirektör för pressen.

I professionella kretsar hade man redan hunnit spekulera i att jobbet lika gärna kunde ha gått till hennes man, konstförvaltningsproffset Tuomas Auvinen. Kadambi är ändå tydlig med att skilja på personerna.

– Det var nog mig de ville rekrytera.

Återvänder hem

När Kadambi börjar vid Nationaloperan är det för henne nästan som att återvända hem. Det var här som karriären började i början av 2000-talet bland annat som regiassistent och inspicient (tänk på henne som en operaföreställningarnas flygledare). Samtidigt jobbade hon om somrarna med motsvarande uppgifter i Nyslott.

– Vid den tiden var produktionstakten i Almisalen skyhög med premiär efter premiär vecka efter vecka. Det blev många fjortontimmarsdagar och ruschar inför deadlinerna. Det var påfrestande, men jag lärde mig att fatta snabba beslut och söka lösningar på problemen. Lyckligtvis kunde min man bära så pass stort ansvar för familjen då.

Kadambi drömde aldrig specifikt om att bli chef utan säger att insikten mognade längs vägen. Hon funderade en tid på vad hon ville göra och insåg bland annat att hon inte ville bli regissör. Småningom kom hon till Radions symfoniorkester där hon fick sitt första nio-till-fem-jobb 2005.

– Jag började som orkesterassistent men efter ett halvår ville intendenten Tuula Sarotie göra mig till biträdande intendent. Orkestern konserterade visserligen varje vecka, men jag lärde mig också att det fanns jobb som gjordes på lite längre sikt och med längre framförhållning.

Småningom fick också direktörerna på Yle upp ögonen för Kadambi, som rekryterades till personalchef 2010.

– Jag blev erbjuden ett helt administrativt jobb och tänkte att varför inte. Jag lärde mig om expertorganisationer, om processledarskap och strategier, men fick också genomleva samarbetsförhandlingar och organisationsreformer. Småningom upptäckte jag att jag hellre ville leda själv än att titta på och höra om utfallen senare.

Så när intendentjobbet vid HSO utlystes hösten 2012 visste Kadambi genast att hon ville söka det.

– Här kunde jag förena mina ledaregenskaper och konstnärliga färdigheter.

"Operan får inte bli inåtvänd"

När Gita Kadambi jämför sin uppfattning av Nationaloperan i början av 2000-talet och i dag, ser hon att Operan framstår som ett betydligt öppnare hus i dag, speciellt med tanke på publikarbetet och de många nationella turnéerna.

Vad betyder det nationella för Nationaloperans uppdrag?

– Det betyder att det är en finländsk institution som uppträder med huvudsakligen finländska krafter. Men opera är en väldigt internationell konstform och Nationaloperan får inte bli inåtvänd, utan måste stå sig i internationell jämförelse för att tilltala de bästa krafterna, säger Kadambi.

Somliga har velat se den finländska operakonsten som ett nationellt eller till och med nationalistiskt projekt. När Jorma Silvasti tillträdde som konstnärlig ledare för Operafestivalen i Nyslott 2013 talade han om att se saker "genom blåvita glasögon". I Ilmola i Sydösterbotten har man alltid gjort operor om finländska stormän och också Nationaloperan har utannonserat en "helfinsk" uppsättning av Wagners Ringen.

Är det ett självändamål att Nationaloperan skall engagera finländska krafter?

– Utgångspunkten måste vara att se till vilka konstnärer som är bra och intressanta. I det avseendet kan vi vara lyckliga över att nivån bland våra inhemska krafter är så pass hög. Inom HSO har vi sett att både publiken och orkestern haft vissa favoriter, men när det gäller nya förmågor är alla på samma linje. Sen kan man under vissa jubileumsår göra specialsatsningar, säger Kadambi och syftar bland annat på orkesterns serie med sex nya beställningsverk av finländska tonsättare som förverkligas utöver den normala verksamheten landets 100-årsjubileum till ära.

Nationaloperans existens i det finländska samhället kallar hon en "medborgerlig rättighet". Samtidigt har hon ett tillägg:

– Alltid när vi talar om kraftigt subventionerade institutioner är det viktigt att minnas ödmjukheten inför dem som finansierar verksamheten.

En rentav älskad chef

En av orsakerna till att Kadambi rönt så stor uppskattning som chef torde ligga i hennes varmhjärtade personlighet och tilliten till människorna i sin omgivning.

När vi talar om vad som utmärker gott ledarskap lyfter hon först och främst fram öppenheten och ett diskuterande handlag.

– I en expertorganisation som en orkester är det viktigt att alla blir hörda. Bland HSO:s 102 musiker vet vi att det finns många med specialkunskaper på olika områden, varför skulle vi då inte utnyttja dessa människor om vi vet att de kan bidra med något utöver sitt musikerjobb? Givetvis är sedan upp till chefen att staka ut riktlinjerna och fatta målmedvetna beslut. Att organisationsstrukturen, arbetsbilderna och ekonomin är i skick är egentligen bara början och en grundläggande förutsättning.

Gita Kadambi talar om vikten av att hitta lösningar som människor förstår och accepterar. Hon undanber sig ändå att lyfta fram sina största förtjänster – det får någon annan göra – men hon talar om hur bra saker och ting förhåller sig inom HSO just nu.

Från utsidan kunde man tro att det handlade om engagemanget av Susanna Mälkki som chefdirigent eller bytet av skivbolag till BIS i stället för Ondine. Eller kanske det nya visuella utseendet som orkestern tog fram för något år sedan.

Men Kadambi talar om betydligt mera grundläggande saker.

– Framför allt är atmosfären i HSO i dag god och trygg, på den här arbetsplatsen finns förutsättningar för människor att jobba och hänge sig åt sina uppgifter. Ekonomin, personalresurserna och utrymmena är i skick.

Det enda som retar den resultatinriktade chefen är att hon inte kommer att kunna se frukterna av sitt eget arbete, hon kommer knappt att ha sett den första BIS-skivan innan hon slutar.

– Också med Mälkki hann jag knappt börja samarbeta. Men man kan inte få allt här i livet. Troligtvis är det här en bra tidpunkt att sluta.

Profil

Gita Kadambi

Ålder: 45 år.

Utbildning: Musikmagister från Sibelius-Akademins musikpedagogiska linje. Avlade som pianist en Master of Music Performance-examen vid London College of Music och nyligen en Executive MBA-examen vid Aalto-universitetet (2016).

Karriär: Började som inspicient och regiassistent vid både Operafestivalen i Nyslott och Nationaloperan 2000. Biträdande intendent vid Radions symfoniorkester 2005–2010. Personalchef och HR partner vid Yle 2010–2013. Intendent för Helsingfors stadsorkester sedan 2013.

Aktuell: Efterträder Päivi Kärkkäinen som chefdirektör för Nationaloperan från 1 januari 2018. Under Kadambi lyder operachefen Lilli Paasikivi och den nya balettchefen, som skall efterträda Kenneth Greve.

Familj: Gift med Sibelius-Akademins tidigare rektor och dekanus Tuomas Auvinen. Tre barn födda 1996, 1998 och 2008.

Fritidsintressen: Blir inte nämnvärt mycket musik på fritiden, däremot nog en del film. Filmintresset härstammar bland annat från farföräldrarna i Bangalore i Indien.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33