Nästan var sjätte niondeklassare i Sveriges största städer lider av hedersförtryck

Nästan var sjätte elev i nian lever under något slags hedersförtryck i Stockholm, Göteborg och Malmö, visar en ny studie. Trots att Finland inte haft tragiska hedersmord såsom i Sverige, finns problemet också här.

Fadime Sahindal träffade en svensk man och blev kär. Hon vägrade gifta sig med sin kusin och krävde att få fortsätta studera i Uppsala där hon bott sedan hon var sju år gammal. För det fick hon betala med sitt liv. En kväll när hon hade besökt sin syster stod pappan utanför och väntade. Han sköt henne med två skott i huvudet.

– Det har gått sjutton år sedan mordet och du intervjuar mig om det här problemet i dag. Det har gått så lång tid, ändå har det inte blivit bättre, säger Susanna Udvardi, verksamhetschef vid den ideella brottsoffer- och kvinnojouren Freezonen i Skåne.

Fadime blev hedersvåldets ansikte. Nästa vecka inleds de årliga Fadimedagarna, som vill påminna oss om att inte blunda för våldet. Var sjätte elev i nian lever under något slags hedersförtryck i Stockholm, Göteborg och Malmö, visar en ny studie från Örebro universitet. Över 100 000 unga i Sverige får inte själva bestämma vem de gifter sig med, enligt en statlig utredning 2014. Och allt fler söker hjälp.

Hedersförtryck- och våld kan handla om allt från vardagliga begränsningar – att inte få umgås med vem man vill eller klä sig som man vill – till fysiskt våld om en flicka, ibland pojke, vägrar låta sig skickas till föräldrarnas hemländer för att bli bortgifta.

Rädsla för att ingripa

De drabbade kvinnorna får inte studera eller arbeta, och ibland kontrolleras de så strängt att männen i släkten följer dem till skolan eller jobbet och övervakar dagen. Ändå möter de som talar om hedersvåld motstånd. De anses peka ut minoriteter och kallas rasister.

Udvardi tycker att det är mycket beklagligt att många undviker ämnet hedersvåld på grund av missriktad ängslan för att bidra till stigmatisering. Man är inte rasist, man värnar om mänskliga rättigheter, anser hon.

– Vi bestämde oss ganska snabbt för att inte prata om kultur eller religion, utan om barnens rätt till ett fritt liv. De har rätt att springa runt i sommarvärmen utan slöja och att vara ihop med vem de vill. Mänskliga rättigheter har alla rätt till, även om man har föräldrar från ett annat land, säger Udvardi.

Susanna Udvardi säger att barnens bästa alltid måste vara det viktigaste, inte föräldrarnas önskemål. – Mänskliga rättigheter har alla rätt till, även om man kommer från ett annat land eller har föräldrar från ett annat land. Bild: SPT/Heidi Hakala

Mitt liv Mina val – så heter boken om hedersvåld som Udvardi varit med och skrivit. Det är en metodbok med tips till dem som jobbar med ungdomar som utsätts för hedersvåld. Releasedatumet är noga utvalt: den 22 februari, på internationella brottsofferdagen.

– Hedersförtryck strider mot alla lagar och regler vi har både i Sverige och i EU. Det är en fruktansvärt skadlig tradition, säger Udvardi.

Också Finland drabbat

Hedersrelaterat våld och förtryck finns också i Finland, men inte i samma utsträckning som i Sverige. Men statistik saknas och därför är det svårt att säga hur utbrett problemet är. I Finland tänker man fortfarande att det är ett marginellt problem, men det stämmer inte, säger Johanna Latvala, chef för arbetet mot könsrelaterat våld vid Förbundet för mänskliga rättigheter.

– Jag vet inte hur vanligt problemet är, men jag vet att det är verkligt. Våld mot kvinnor överlag är ett stort problem i Finland, och hedersvåldet är en del av det, säger hon.

Att kritisera hedersvåld handlar inte om att kritisera andra kulturer eller religioner, utan om att kritisera våld, säger Johanna Latvala. – Ingen religion eller tradition kan berättiga våld i form av till exempel omskärelse. Bild: SPT/Susanna Kosonen

Den första studien i Finland gjordes för ett par år sedan, av förbundet som Latvala jobbar för. Enligt studien existerar alla typer av hedersvåld – utom hedersmord – i Finland.

– I Finland har vi inga registrerade fall av hedersmord, men det betyder inte att de inte finns. I Finland är tvångsäktenskap inte heller kriminaliserat, som i Sverige, och därför finns en risk att offer inte söker hjälp av rädsla för att ändå inte få stöd från polis och myndigheter om de gör det, säger Latvala.

– Det positiva är att myndigheterna nu engagerar sig mer än för bara några år sedan. De anlitar oss för att utbilda skolpsykologer, skolkuratorer och personer som jobbar med invandring.

Också Latvala har märkt att många inte vågar ta upp problemet av rädsla för att anklagas för att kritisera andras kulturer.

– Men det handlar inte om att kritisera andra kulturer, utan om att kritisera våld. Ingen religion eller tradition kan berättiga våld i form av till exempel omskärelse. Det finns inget rasistiskt i att ingripa mot våld, säger hon.

Veronica Kalhori, debattör och assistent för SDP-ledamöter i finska riksdagen, håller med.

– De som talar vill hjälpa, de vill absolut inte stämpla eller stigmatisera någon grupp. Många menar att det hör till invandrarnas kultur och att vi inte ska lägga oss i. Men då lider de utsatta, de blir svikna från alla håll, säger hon.

Många menar att det hör till invandrarnas kultur och att vi inte ska lägga oss i, säger Veronica Kalhori. – Men det är fel, då lider de utsatta. De blir svikna från alla håll. Bild: SPT/Toni Beykzadeh

För flickor som vägrar bli bortgifta finns bara två alternativa öden, säger Kalhori, som vill att hedersrelaterat våld kriminaliseras.

– Antingen väljer de att uppfylla föräldrarnas och släktens önskemål, och väljer familjens rykte framför sin egen lycka, eller så vägrar de gifta sig med konsekvensen att all kontakt med familjen bryts.

"Behandla dem som våra barn"

En viktig påminnelse för till exempel skolkuratorer, psykologer och lärare är att förhålla sig till invandrarbarn på samma sätt som till finländska barn. Om ett barn åker till sitt hemland över sommarlovet och inte kommer tillbaka så har barnet kanske utsatts för tvångsäktenskap eller omskärelse, och då måste skolorna reagera, säger Johanna Latvala.

– Invandrarungdomarna själva vill att myndigheter och skolor lägger sig i, de ser det som att man bryr sig om deras mänskliga rättigheter.

Susanna Udvardi håller med. Under de senaste två, tre åren har 168 barn försvunnit från Sverige, och hedersvåld misstänks vara orsaken.

– De kan ha blivit tvångsgifta, våldtagna eller i värsta fall mördade. Men vem hämtar tillbaka de här barnen till Sverige? Hade man bara låtit 168 barn försvinna om det varit svenska barn?

Tyvärr är det näst intill omöjligt att förändra föräldrarnas – eller i det här fallet förövarnas – attityd till heder, säger Udvardi. Bara ungefär tio procent av familjerna har visat sig vara påverkningsbara. I stället satsar man på att utbilda myndigheter och skolpersonal.

– Många flickor åker tillbaka till sina familjer, trots hotet om våld. De har levt med dem i femton, sexton år och saknar dem så oerhört. Viljan att tillhöra är större än viljan att leva i frihet. Här tycker jag att samhället brister. Vi måste ta hand om flickorna också efter att de omhändertagits, säger Udvardi.

Fakta

Hedersförtryck och -våld

– Är exempelvis tvångsäktenskap, mord och dödshot, men framför allt en starkt begränsad vardag, för både pojkar och flickor med olika bakgrunder och religioner. Killar och tjejer mördas, misshandlas, stympas och gruppvåldtas, och förövarna är personer i deras egen familj eller släkt.

– Undersökningen som gjordes av Örebro universitet, på beställning av kommunerna, visar att nästan var sjätte elev i nian lever under något slags hedersförtryck i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Studien har pågått i två år. Totalt har cirka 6 000 elever svarat på en enkät och över 230 personer har intervjuats.

– Majoriteten av de våldsutsatta är muslimer, men en tredjedel är kristna. De flesta som deltog i undersökningen är födda i Norden. Studien presenterades i november i fjol.

10 ljudböcker att sträcklyssna på i sommar

Semestern börjar och nu har du gott om tid att lyssna på en bra bok! Här är boktips för sommarens härligaste lyssningar valda av Storytel’s redaktörer. 20.6.2019 - 09.49