Nästan kvartssekel kvar tills Fiskehamnen är färdig

Urtypen. Heidi Meller personifierar flyttrörelsen till nya bostadsområden. De flesta som flyttar in i nytt i Helsingfors är helsingforsare och flyttsträckan de gör är inte längre än tre kilometer. Bild: Leif Weckström

Tidsspannet är långt, byggvolymerna obegripliga och investeringarna enorma. Trots livligt byggande dröjer det nästan ett kvartssekel tills Fiskehamnen är färdig. Än så länge bor här inte fler än drygt tretusen människor. År 2040 skriver 25 000 Fiskehamnen som sin stadsdel.

Heidi Meller hastar hemåt längs Antaresgatan i Fiskehamnen. Ösregnet har övergått i ett lätt duggregn men tunga mörka moln varslar om nya skyfall. En typisk ruggig oktoberdag då dagen aldrig riktigt ljusnar.

Antaresgatan hör till de tidigt byggda gatorna i Fiskehamnen, och på var sin sida står främst hus i mörkröda tegel. Trafiken på den här gatan är inte livlig.

Framför sig skjuter Heidi Meller barnvagnen, i varma bylten och i skydd från vädret ligger Alvar, 8 månader, och plirar med pigga ögon. Han är nöjd.

Nöjd är också Heidi Meller som flyttade från grannområdet Berghäll till Fiskehamnen för två år sedan. Hon och maken Antti-Jussi Meller behövde en större lägenhet för en växande familj och fann den i Fiskehamnen.

– Vi trivs riktigt bra. Området är lugnt trots pågående byggnadsarbeten överallt, det känns tryggt och trafikförbindelserna till centrum är goda. Och våra gamla hemkvarter ligger nära, säger hon.

Fiskehamnen gestaltas som en ny tydlig port från öster till innerstaden. Österleden kör rakt in och genom gyttret av nybyggen kring Redi. Bild: Leif Weckström

Meller låter sig inte störas av bullret, dammet och den ständigt föränderliga stadsbilden.

– Tvärtom, jag ser hellre det som att byggandet bjuder på snabb omväxling i landskapet. Servicen i Fiskehamnen blir dessutom hela tiden bättre. Snart öppnar det stora köpcentrumet och här finns redan både daghem och grundskola.

Paret äger sin bostad med balkong i söderläge. Framför ligger några av den nya typen av bostadshus, så kallade townhouse eller stadsvillor som är enfamiljshus med ingång direkt från gatan och med boyta i två tre plan.

Allt i Helsingfors är dyrt

Tammerforsbördiga Meller skrattar när jag undrar om inte familjen upplevde prisnivån på bostaden som hög.

– Allt i Helsingfors är dyrt, utbrister hon.

Och Heidi Meller har rätt. Bostäder i Helsingfors är klart dyrare än i övriga huvudstadsregionen och väldigt mycket dyrare om man jämför med medeltalet för hela landet.

Medelpriset för Helsingfors är ungefär 4 730 euro per kvadratmeter, för huvudstadsregionen 4 115 och för hela Finland 1 927 euro per kvadratmeter. Ingenting tyder på att priserna skulle sjunka i Helsingfors.

Ju närmare innerstaden desto dyrare, och i Fiskehamnen är nivån som i andra nya hus och nya bostadsområden söder om en linje som sträcker sig ungefär tvärs över Helsingfors, från Sörnäs till Mejlans.

I Fiskehamnen har det begärda priset varit mellan 6 000 och 7 000 euro per kvadratmeter men i till exempel det gryende komplexet av höga hus ovanpå metrostationen kan man räkna med att få punga ut rejält över 8 000 per kvadratmeter för en lägenhet högre upp.

Det högsta huset ska nå 134 meter och blir högst i Finland när det färdigställs 2019.

Hyresnivån följer som ofta ägarbostadspriserna och i Fiskehamnen är ungefär 25 euro per kvadratmeter en vanlig kostnad för att hyra bostad. Dyrare möblerade alternativ tangerar 40 euro per kvadratmeter.

Blandat bostadsbestånd

Bostadsbeståndet i Fiskehamnen utgår från ett mönster som Helsingfors stad har ritat för många år sedan.

– Det betyder en mångfald av olika typer av boende. I Fiskehamnen byggs följaktligen allt från fritt finansierade ägarbostäder till bostäder som är reglerade av Hitas-bestämmelserna. Här bygger man hyreslägenheter som folk hyr på fria marknaden och hyreslägenheter som Helsingfors stad administrerar. Och så bygger man bostadsrätter, säger stadsplaneringsarkitekt Tuomas Hakala på ämbetsverket Stadsmiljösektorn som i våras ersatte det tidigare stadsplaneringskontoret.

Varje husbygge åläggs att betala 10 euro per kvadratmeter för gemensam offentlig konst i Fiskehamnen. Tallinnbördiga Villu Jaanisoo har skapat en maffig fågel som gläder invånarna i området. Många nya konstverk ska komma. Bild: Leif Weckström

Och vem flyttar till Fiskehamnen?

– Helsingforsare. Den typiska inflyttaren i ett nytt område i Helsingfors är helsingforsaren som flyttar inom en radie av ungefär tre kilometer. Det gäller alla sorter, ensamstående, familjer och äldre. Och trenden är tydlig i alla nya bostadsområden i huvudstaden, svarar Hakala.

Heidi Meller personifierar, genom att hon flyttade från Berghäll till Fiskehamnen, med andra ord urtypen för flyttrörelsen i Helsingfors.

Tidsspann och volymer

Planeringen av Fiskehamnen startade långt innan byggandet, och det kom på allvar i gång då Nordsjö hamn färdigställdes 2008. Då flyttade verksamheterna från Sörnäs hamn till Nordsjö. Kvar från förr finns, utöver tillfälliga kajplatser och än så länge vinterförvaring av bland annat taxibåtar, Hanaholmens kraftverk, och också dess dagar är räknade.

– Man räknar med att kraftverket läggs ned 2024, och sedan startar byggarbetena på det sista av de elva områden som Fiskehamnen består av, säger Hakala.

I dag har Fiskehamnen omkring 3 000 invånare och år 2040 när allt torde vara byggt ska området ha 25 000 boende och omkring 10 000 jobb. I praktiken bygger man Fiskehamnen i ytterligare närmare ett kvartssekel. Det säger något om projektets omfattning.

För tillfället är en stor del av byggandet koncentrerat till kvarteren kring Redi som uppstår ovanpå och omkring metrostationen och Österleden. I konceptet ingår utöver service, köpcenter också en klunga höga bostadshus varav några nästan kan klassas som skyskrapor.

– När Redi är färdigt kan arbetet på kvarteren på Nätholmen norr om Brändö bro komma i gång, säger Hakala.

Investeringar i miljardklass

Fiskehamnen motsvarar en mindre finländsk stad, området ska ha nästan lika många invånare som Raseborg, och storleken på investeringarna är svindlande.

Enbart Helsingfors stad satsar 600 miljoner euro i infrastruktur. Det handlar inte bara om vägar, vatten och elnät, man har renat marken från föroreningar efter hamnverksamheterna och så ska man bygga allt från parker och skolor till daghem och idrottsfaciliteter.

Farfarsbron. Så heter förbindelsen mellan tätt bebyggda Fiskehamnen och Blåbärslandet med badstrand, bergknallar och skog. Från bron ger vyn mot Skatudden en ny vinkel på staden. Bild: Leif Weckström

Man tar också energiförsörjning, avfallshantering och elsystem upp till nutida nivå.

– Det stora solenergiverket, som stadens energibolag Helen driver, är redan i bruk i Södervik, och det står enskilda bostadsbolag fritt att bygga solenergisystem på hustaket, säger Veera Mustonen på projektet Fiksu Kalasatama.

Alla nya bostadshus i Fiskehamnen förses med teknik som bland annat gör det möjligt att online kontrollera den individuella elkonsumtionen i till exempel bastu, kök och vardagsrum, och så har alla boende egen elektronisk nyckel till sopkärlen i eget kvarter.

Insamlingen av sorterade sopor löper genom ett underjordiskt nätverk som skyfflar fram och samlar upp färdigt sorterat avfall för vidaretransport och återvinning.

I kvarteren finns särskilda sopkärl för bioavfall, blandavfall, papper och kartong, och dessa kärl öppnar man med sin egen elektroniska nyckel. Det finns därtill särskilda sophanteringsrum för till exempel glas och metall, kläder och möbler.

– Målet är att återvinna så mycket som möjligt, säger Veera Mustonen och tillägger att systemet har fungerat bra i Fiskehamnen.

– Folk är väldigt duktiga på att sortera. Systemet sparar på traditionell sophantering genom att sopbilarna inte längre kör från gård till gård. Och olägenheter som tidigt morgonbuller från sopbilen försvinner, säger hon.

De privata investeringarna som byggföretag, fastighetsinvesterare och andra parter gör, är vida mer kostsamma än stadens och räknas stiga till fem miljarder euro.

En ny spårvägslinje ska gå från Knekten i södra Fiskehamnen till centrum av stadsdelen invid metrostationen och vidare via Hermanstad och Vallgårdsdalen till Böle station.

I Vallgård ska spårvagnen löpa genom parken strax norr om koloniträdgården och nå Backasgatan vid simhallen.

Enligt planerna ska trafiken komma i gång 2024.

Från Knekten uppstår samtidigt en ny förbindelse till innerstaden och Hagnäs. Det sker i samband med att man bygger Kronbroarna till Kronbergsstranden på Degerö.

Den nya leden är avsedd för fotgängare, cyklister och spårvagn. Byggstarten är i det här skedet planerad till 2019.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning