Nästa regering fick expertråd om ekonomin

Finansminister Petteri Orpo, Saml, bad fem ekonomiska experter presentera varsin bedömning av nuläget och framtidsutsikterna för den finländska ekonomin.

Budet gick till Lauri Kananoja vid Finlands bank, emeritusprofessor Sixten Korkman, Mikko Spolander vid Finansministeriet, Niku Määttänen vid Näringslivets forskningsinstitut och Johnny Åkerholm, rådgivare vid Centralhandelskammaren.

Utgångsläget är välbekant. Finland är inne i en högkonjunktur med kraftig tillväxt, men de strukturella problemen har inte försvunnit.

Sixten Korkman pekar på hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin som uppskattas till cirka tre procent. Den offentliga skuldsättningen har minskat men inte upphört trots högkonjunkturen, och i takt med utgiftstrycket som uppstår när befolkningen blir äldre kommer skuldsättningen igen att börja öka.

Finansministeriet har uppskattat att de åldersrelaterade utgifterna som uppstår som följd av existerande lagstiftning ökar med 0,2 procent per år, det är lika med 400 till 500 miljoner euro.

För att hållbarhetsgapet inte ska växa borde staten minska andra utgifter med motsvarande belopp.

Regeringen borde fortsätta på den strama linjen, och också följande regering borde prioritera sparandet. Men att regeringen Sipilä ett år före valet skulle besluta om nya nedskärningar är inte politiskt realistiskt.

Alla fem är eniga om att sysselsättningen har en central roll när det gäller att balansera de offentliga finanserna. Johnny Åkerholm påpekar att sysselsättningsgraden borde höjas till 73 procent för att antalet sysselsatta skulle vara på samma nivå som för tio år sedan. Det verkar som en moderat målsättning, men under de senaste 25 åren har sysselsättningsgraden i medeltal varit 66,7 procent.

Ett sätt att förbättra sysselsättningen är att eliminera bidragsfällorna, där en högre lön inte behöver betyda höjd levnadsstandard då olika slags sociala stöd i stället upphör. I likhet med färska rekommendationer från industriländernas ekonomiska organisation OECD pekar några av experterna på det brittiska systemet med ett generellt bidrag som smidigt anpassas till inkomsterna.

Ett betydligt kontroversiellare förslag kommer från Niku Määttänen. Han vill luckra upp uppsägningsskyddet eftersom han menar att ett starkt uppsägningsskydd avskräcker arbetsgivare från att anställa.

Att reformera familjeledigheterna för att förbättra sysselsättningen för kvinnor finns också bland åtgärdsförslagen.

Experterna pekar också på företagsstöden. Om regeringen inte mäktar med en total översyn borde den åtminstone skära i stöden genom osthyvelsmetoden, rekommenderar Korkman.

När det gäller skattepolitiken vill experterna hellre sänka inkomstskatten än höja den. Inkomstminskningen kunde kompenseras av högre skatt på fastigheter och tomtmark, och genom att förenhetliga skattesatserna i momsbeskattningen.

Experternas råd ligger väl i linje med förslag och rekommendationer som bland andra OECD och EU-kommissionen ställde sig bakom i sina aktuella analyser. Både problemen och de möjliga lösningarna är identifierade. Men bland annat svårigheterna att reformera företagsstöden visar att de politiska realiteterna kan sätta gränser för det som är möjligt att uppnå.

Nu är regeringen dessutom mera fokuserad på att betona det som den har gjort än på att planera nya åtgärder för att balansera de offentliga finanserna.

Men om de fem experternas kartläggning bidrar till att hålla de ekonomiska strukturproblemen på agendan i den kommande valrörelsen så har de inte gjort onödigt arbete.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00