Närmare femtio familjer utan svensk dagisplats i Helsingfors

Personalbristen gör att alla barn inte får en plats på stadens daghem. Bild: Mostphotos

Personalbristen i småbarnspedagogiken är nu akut i Helsingfors. Ett femtiotal familjer står utan plats en månad före dagisstart.

En månad före start ska staden meddela familjerna om var de fått dagisplats. Men nu står närmare femtio familjer som ansökt om plats i småbarnspedagogiken från början av januari fortfarande utan plats.

– Läget är nu verkligt svårt, och därför har alla familjer ännu inte fått besked. Nästa vecka kommer vi att kontakta familjerna och informera om vilka möjligheter som finns, säger Niclas Grönholm, chef för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.

Orsaken till att det finns för lite platser inom småbarnspedagogiken är brist på personal. Staden har länge haft problem med att rekrytera tillräckligt med behörig, eller ens obehörig, personal till daghemmen. Detsamma gäller grannkommunerna och finska sidan, även om läget på den finska sidan är lite bättre.

I somras såg det för ett tag ut som om ett svenskspråkigt daghem i Helsingfors skulle bli tvunget att stänga på grund av personalbrist, men stängningen gick att undvika. Strax efter skolstart fattades ungefär trettio lärare och barnskötare inom den svenska småbarnspedagogiken, men då höll man sig flytande med hjälp av tillfälliga vikarier och inhoppare. Ännu för en månad sedan lovade sektorchefen Liisa Pohjolainen att inget barn blir utan plats i januari.

Men nu har en ny smärtgräns av allt att döma nåtts. Rekryteringen av mer personal är fortlöpande, men har inte gett tillräckligt med resultat. I januari är situationen alltid svårare än i augusti, då det inte frigörs så många platser vid nyår som vid skolstart.

I somras talade Pohjolainen om möjligheten att ta in finskspråkig personal på den svenska sidan eller öka på gruppstorlekarna – "också det en dålig lösning", sa hon då. Lagen tillåter åtta över treåriga barn per vuxen medan Helsingfors fullmäktige satt gränsen vid sju.

Är det här alternativ ni nu överväger?

– Precis alla tänkbara lösningar finns nu i paletten, sådana som vi jobbat med tidigare och nya lösningar. Men jag kan inte gå in på detaljer innan familjerna har informerats, säger Grönholm.

Niclas Grönholm, chef för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors. Bild: Tor Wennström/HBL-arkiv

Enligt lagen om småbarnspedagogik är kommunerna tvungna att ordna med plats inom småbarnspedagogiken senast fyra månader efter att ansökan lämnats in. Kommunen ska också se till att varje barn kan få småbarnspedagogik på sitt modersmål, svenska eller finska.

Kan ni bli tvungna att meddela familjerna avslag – att det inte finns plats?

– Vi har inte diskuterat den frågan för vi försöker alltid lösa situationen på ett eller annat sätt. Men det är klart att vi är medvetna om att även det är en risk. Det här har vi jobbat med länge, det är en risk som funnits också tidigare, säger Grönholm.

Kan staden bli tvungen att betala någon form av ersättning till familjerna?

– Vi går igenom många olika typer av lösningar. Nästa vecka vet vi mer och då kommer alla familjer att få ett besked i den här saken, säger Grönholm.

Samtidigt som personalbristen är svår ökar också mängden barn i småbarnspedagogiken. Till det bidrar också stadens eget beslut att slopa tillägget till hemvårdsstödet för barn över två år och att femåringar får avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid sedan förra hösten.

Vid årsskiftet höjde staden daghemspersonalens löner, och staden har också infört en engångspeng på tusen euro för att locka behöriga till småbarnspedagogiken, men morötterna har inte haft önskad effekt.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning