När vaccinet kommer vill vi glömma året som gått – men någon behöver blicka tillbaka

Bild: Wilfred Hildonen

I Finland utreds pandemin som en exceptionell händelse.

Varje enskilt finländskt dödsfall i coronaepidemin skulle vi helst ha undvikit. Tusentals finländare har mist nära och kära som skulle ha haft flera år kvar att leva.

Därför känns det obekvämt att säga: Finland och finländarna har lyckats stävja epidemin med rätt stor framgång.

Hittills har 400 finländare mist livet som en följd av epidemin. Det är klart under en procent av dödsfallen i Finland i år. Också i den värst drabbade åldersgruppen, de över 80 år, kommer dödsfallen som en följd av covid-19 att utgöra högst en procent av alla dödsfall i åldersgruppen i år.

Och ser vi på Sverige kan vi i alla fall säga: Det kunde ha varit betydligt värre. I Sverige kommer uppemot 7 procent av alla dödsfall 2020 ha ett samband med covid-19.

Att Finland i jämförelse med många andra länder klarat hanteringen av coronaepidemin rätt bra betyder inte att kritiken uteblivit.

Regeringen har till exempel kritiserats för att ha skött munskyddsfrågan dåligt. Samlingspartiet ansåg att Social- och hälsovårdsministeriet under Krista Kiurus (SDP) ledning vilselett finländarna i samband med att regeringen inte gjorde någon munskyddsrekommendation tidigt i epidemin. Riksdagen röstade om misstroende för Kiuru som fick förnyat förtroende med klara siffror.

De lokala beslutsfattarna i Helsingforsregionen har kritiserats för att ha reagerat långsamt när epidemin åter tog fart i oktober och november. Den kritiken har framför allt kommit från regering och ministerier.

Om antalet inlagda på sjukhus och dödsfallen i covid-19 ökar kraftigt i huvudstadsregionen de närmaste veckorna kan det finnas fog för kritiken.

Samtidigt växer epidemin just nu minst lika snabbt på många andra håll i landet. Och då är Helsingforsregionen inte längre lika unik som tidigare. Motsättningen mellan huvudstaden och resten av landet hamnar i bakgrunden. Nya konflikter ersätter de gamla i takt med att epidemin byter skepnad.

Samtidigt står vi inför den största förändringen när vaccinet påverkar stämningen i Finland redan den närmaste tiden. Börserna tjurrusade med anledning av vaccinnyheterna i november och den breda allmänheten kommer att följa i samma spår de närmaste månaderna.

När vi med stöd av vaccinet börjar uppfatta att epidemin inte längre är ett hot för vår hälsa och överlevnad riktas vårt intresse mot annat. Majoriteten av finländarna kommer inte att längre sätta sig in i detaljer om hur beslutsgången gick under våren 2020. Fokus kommer att ligga på andra frågor när siktet ställs in på framtiden. Coronaepidemin är något vi helst lägger bakom oss.

I Sverige har man redan tillsatt en kommission som kommer att utvärdera landets hantering av coronakrisen. Beslutet om kommissionen som ska ledas av en tidigare ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen kom i somras under stort politiskt tryck efter att flera tusen svenskar hade dött i covid-19 under våren.

I Finland, med sin lugnare epidemi, saknas en liknande politisk press. I stället utreds pandemin som "en exceptionell händelse", något som "hotat eller allvarligt skadat samhälleliga basfunktioner". En utredningskommission som leds av Olycksutredningscentralens chef ska framför allt ge rekommendationer för hur beredskapen kan förbättras.

Den svenska kommissionen har ett bredare uppdrag där också politikernas insatser uttryckligen ska granskas, medan den finländska kommissionens uppdrag åtminstone till sitt anslag är av mer teknisk natur.

På lokal nivå kommer politikerna i Finland att bedömas för sina insatser redan i kommunalvalet i april. På riksnivå kommer medborgarnas politiska minne knappast att sträcka sig två-tre år bakåt när riksdagsvalet arrangeras i april 2023.

Tim Johansson Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning