När ornitologi inspirerar till musik

Elina Mustonen hanterar sin cembalo suveränt, inte minst i brodern Olli Mustonens Sielulintu. Bild: Heikki Tuuli

Cembalisten Elina Mustonens skiva har uppkommit av kärlek till fåglarna.

Barock

Birds

Elina Mustonen, cembalo. Couperin, Machajdik, Mustonen, Byrd, Rameau. (Fuga)

Fågelsång har alltid fascinerat tonsättarna. I partituret till Beethovens Pastoralsymfonin finns explicit nämnt näktergal, vaktel och gök, för att inte nämna Messiaen som reste världen runt för att lyssna på de mest exotiska fåglar.

Intresset är ingalunda nytt, redan under renässans och barock lät tonsättarna sig inspireras av fågelsång och denna musik har i sin tur inspirerat cembalisten Elina Mustonen till en fascinerande cd, "av kärlek till fåglarna".

François Couperins svit har det lite tråkiga namnet Quatorziéme Ordre men de sex satserna har alla poetiska namn, börjande med Den förälskade näktergalen och slutande med Le Petit-Rien – en liten struntsak!

Mustonen har tagit med tre kompositioner från 2000-talet. Slovaken Peter Machajdiks kufiskt benämnda Flower Full of Gardens är energisk, nästan brutal minimalism medan Empty Cage är ett finurligt hommage à John Cage och hans 4'33. Stycket har givetvis durationen 4'33 och bygger på ostinatot C-A-G-E (som förrädiskt associerar till många konsertsalars paussignal!) ovanpå vilket man kan höra ivrig fågelsång.

Lillebror Olli Mustonen, som i tiden inledde sina musikstudier vid cembalon, har för denna inspelning skrivit Sielulintu, ett mycket idiomatiskt cembalostycke som hämtar sin inspiration ur den finsk-karelska legenden om fågeln som själens bärare.

Tre fristående satser av respektive William Byrd och Jean-Philippe Rameau kompletterar skivans väl disponerade helhet. Byrds Fantasia är ett stort och frodigt variationsverk med mångsidig teknik och Rameaus lite hysteriskt kacklande höna – La Poule – blir en effektiv coda. Mustonens diskreta antydan i programhäftet, att hönan är på väg till grytan, är väl inte helt tagen ur luften.

Elina Mustonen spelar på en stor cembalo med stadig klang och mångsidig dynamik. Hennes spel är tekniskt självklart och tolkningarna stilistiskt inkännande. Helt imponerande är att hon i Olli Mustonens Sielulintu lyckas få till stånd ett crescendo – det ska ju inte vara möjligt på cembalo!

Rättad 17.1: Olli Mustonen är Elina Mustonens lillebror, inte storebror som det felaktigt angavs i artikeln.

Folke Forsman

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning