När nordpolsfararen Andrées luftballong damp ned i Korpo skärgård

I Korpo i Åbolands skärgård firas 125-årsjubileet av en av de mest otippade episoderna i ortens historia: dagen då den världskända ingenjören och polarfararen Salomon August Andrées luftballong dunsade ned från himlen och lämnade ingenjören själv strandsatt på ett litet skär.

Ballongäventyraren Andrée tog inte händelsen som ett dåligt omen. Tvärtom. Fyra år senare var han på väg mot Nordpolen i en fransk sidenballong, en expedition som mötte det gruvligaste av slut.

En röst som tycktes komma uppifrån

Det var en blåsig, mörknande kväll i slutet av oktober 1893 när fiskaren Edvard Danielsson och hans hustru Fina på hemmanet Norrgård på Brunskär i Korpo skärgård såg skymten av någonting stort som rörde sig förbi fönstret.

När Edvard Danielsson gick ut på trappan för att kolla vad som stod på hörde han en röst som tycktes komma uppifrån. Rösten talade rikssvenska och hojtade: "Det går klart för land!".

– I det här skedet trodde Fina att det var ett järtecken, att den yttersta dagen var kommen när molnen börjat tala. Så heter det åtminstone i släktanekdoten som min mor Maja Granvik, Edvards och Finas barnbarn, berättat vidare, säger Korpoättlingen Gunilla Stenfors, som alltså är barnbarnsbarn till makarna Danielsson på Brunskär.

Edvard Danielsson trodde snarare det var frågan om en stor segelbåt, och tänkte att det aldrig kunde sluta väl att landa en stor båt i okända, steniga vatten. Men i mörkret fanns ingenting att göra, och inga fler rop hördes.

Följande morgon tog Edvard Danielsson sin tubkikare och gick upp på öns utkiksberg. Då såg han en besynnerlig flagga vaja på den lilla holmen Eskören ett par kilometer utanför.

Edvard Danielsson hoppade i sin båt och seglade ut till Eskören. Där påträffade han till sin stora förvåning en blöt och frusen svensk karl i 40-årsåldern med yvig mustasch. Den nödställda mannen var ingenjören och ballongflygarpionjären Salomon August Andrée, en av sin tids kändisar i Sverige. Nödflaggan Danielsson sett var Andrées skjorta, eller möjligen hans kalsonger.

– Hur står det till här, en ensam man och ingen båt? lär Danielsson ha frågat.

– Ja, jag måste släppa den djävul'n, löd Andrées svar.

Pionjären Andrée

Djävulen Andrée syftade på var hans ögonsten, luftballongen Svea. Andrée skulle göra en testflygning med Svea över Stockholm dagen innan, men starka vindar drev ballongen ut på Ålands hav och vidare mot Finland. Ballongen var mycket svår att styra, men framåt kvällen såg Andrée att det lyste i fönstren på Brunskär och försökte tvinga ned ballongen för landning.

Ingenjör Salomon August Andrée föddes 1854 i Gränna i Sverige. Han dog 1897 på Vitön öster om Svalbard efter ett spektakulärt men misslyckat försök att nå Nordpolen med luftballong. Bild: Gösta Florman/Grenna museum

Landningen lyckades inte alls. Andrée missade Brunskär och hängde och klängde i linorna under ballongens gondol när den drev vidare ut över havet. Då ballongen kom över Eskören släppte Andrée taget och lät sig falla till marken. Han skadade benen i fallet. Ballongen fortsatte sin luftfärd mot Korpoström.

Det här var första gången i världshistorien någon kom luftvägen från Sverige till Finland. Merparten av finländarna och svenskarna hade vid den här tiden aldrig sett en luftballong.

Gunilla Stenfors har därför noggrant bevarat sin mor Maja Granviks berättelse, som fortsätter så här:

"Farfar tog hem Andrée och de skötte om honom under några dagar. Från Brunskär seglade man till Lohm nära Korpoström där det fanns en telegraf. Därifrån telegraferade man till Åbo och sedan vidare till Stockholm att Andrée var räddad. Från Stockholm kom sedan ett ångfartyg och hämtade honom från Brunskär."

Paret Edvard och Fina Danielsson på Brunskär i Korpo skärgård blev Andrées räddare i nöden i oktober 1893. Bild: Privat

Fiskaren vill ha betalt

Ballongen Svea fastnade till slut i några trädtoppar på en holme längre in mot Korpo. Där hittades den av en annan fiskare, som trots sin överraskning insåg att ballongen kunde vara värdefull. Fiskaren krävde hittelön av Andrée, annars skulle svensken inte få ballongen tillbaka.

Maja Granvik berättar:

"Andrée hade inga pengar men min farfar och granngårdsbonden gick i borgen. Fiskaren fick sin hittelön från Sverige och farfar och granngårdsbonden fick 500 mark var av svenska staten för att farfar och farmor hade skött Andrée och för att de hade gått i borgen för honom. Jag tror pengarna betydde mycket för dem. Ett fiskarhemman kostade på den tiden 2 000 mark, så det var en fjärdedels hemman."

Före nordpolsfärden gjorde S. A. Andrée nio träningsfärder med ballongen Svea. Hans tredje färd förde honom av misstag till Korpo skärgård. Bild: Västergötlands museum

För Edvard och Fina Danielssons femåriga son Hugo, Gunilla Stenfors morfar, var händelsen omåttligt spännande. Han tillbringade mycket tid tillsammans med den besynnerliga och pratglada ingenjören när denne vårdades i hemmet på Brunskär.

– Morfar lyssnade hänfört på Andrées historier och fick höra om en värld som en liten fiskarpojke aldrig hade kunnat föreställa sig. Det sägs att morfar därför senare i livet ofta var först ute med att pröva på nya saker. Han var till exempel den första i trakten som skaffade en motorbåt, säger Gunilla Stenfors.

Örnens vansinnesfärd

Den svenska staten var mycket glad över att få hem ingenjören helskinnad, för Salomon August Andrée hyste ambitioner som i en del människors ögon gjorde honom till ett geni, i andras ögon till en galning. Andrée ville flyga sin ballong till nordpolen.

Sekelskiftet 1900 var teknikoptimismens och de stora upptäcktsfärdernas guldålder, med de uppfinningsrika ingenjörerna i dess mitt. Varje hörn av världen skulle upptäckas och kartläggas genom teknikens nya möjligheter, människan skulle övervinna och tämja naturen. På upptäcktsfärdernas arena tävlade nationalstaterna sinsemellan.

Andrées Finlandsfärd blev en stor mediehändelse, bland annat i Illustrerad Tidning. Bild: Illustrerad tidning

Tidens maskulina och patriotiska mentalitet, som bland annat framträder i Jules Vernes äventyrsromaner, kunde också slå över i en teknikhybris där man blundade för riskerna. I den här kategorin är Andrées nordpolsresa i en klass för sig.

På sommaren 1897 gav sig Andrée tillsammans med de unga vetenskapsmännen Knut Frænkel och Nils Strindberg upp mot Nordpolen i den väldiga vätgasballongen Örnen. Det mesta gick på tok genast från början. Ballongen strandade på packisen norr om Svalbard efter bara ett par dagar. Expeditionen var inte alls rustad för de arktiska förhållandena. I stället hade man packat med sig bland annat champagne, portvin och läckerheter som ål i gelé.

Vedermödorna som den svenska trion, med skrala kunskaper om Arktis, sedan fick utstå i isens och isbjörnarnas rike när den skoningslösa kylan kopplade greppet blev nästan obeskrivliga. Och ändå finns det nästan ingen upptäcktsfärd som beskrivits lika mycket som Andrées.

En orsak till legenderna om Andrée är att expeditionens grymma öde förblev en gåta i över tre decennier. Det var inte förrän år 1930 som besättningen på ett sälfångstfartyg av en slump hittade benranglen efter Andrée, Frænkel och Strindberg på den karga Vitön öster om Svalbard.

Gåtorna

Kylan hade bevarat utrustningen, dagböckerna och inte minst fotografen Strindbergs bildmaterial till stora delar intakta. Expeditionen har därför erbjudit forskare och författare rikligt med stoff för utredningar och spekulationer.

En av dem som på senare tid skildrat trions strapatser i stor detalj är den svenska läkaren Bea Uusma. I den fängslande boken Expeditionen: min kärlekshistoria lägger hon fram nya teorier om vad som utspelade sig under Andrées och hans två olyckliga följeslagares sista dagar i oktober 1897. Uusma går genom flera olika scenarier, från morfinöverdos och förfrysning till matförgiftning och isbjörnsangrepp.

En annan gåta som gäckat forskare är vad det slutligen var som fick Andrée att ge sig ut på vansinnesfärden och övertala två unga kompanjoner att följa med. Andrée var inte dum, han visste att ballongen inte gick att styra, att den läckte för mycket gas, att den omöjligt skulle kunna hålla sig i luften tillräckligt länge. Med mera. Han fick många varningar, men valde ändå att löpa linan ut. Handlade det om självbedrägeri? Ärelystnad? Idealism? Yttre press från otåliga medier och sponsorer?

Det definitiva svaret verkar Andrée ha tagit med sig i sin isiga grav.

I början av 1930-talet, när resterna efter S. A. Andrée och hans expedition hittades på Vitön, reste scoutkåren ett minnesmärke på ön Eskören där Andrée satt strandsatt under sin Finlandsfärd. Eskören fick heta Andréeskär i många år framöver. Bild: Privat

Firas i Korpoström

När Andrée och hans följeslagare dog på Vitön hundratals kilometer från civilisationen hade det gått nästan exakt fyra år sedan hans jämförelsevis lyckosamma irrfärd till Korpo.

Den artiga Andrée hade efteråt visat sina finländska räddare stor tacksamhet och senare skickat ett långt brev till familjen Danielsson på Brunskär. Andrée skrev bland annat att han hoppades mor Fina Danielsson hade långt kvar till den yttersta dagen, som Fina trodde var kommen då det ropades högt uppe i molnen.

När Andrées skelett hittades 1930 reste scoutkåren ett minnesmärke på Eskören, som för en lång tid framöver fick heta Andréeskär. Senare har skäret återfått sitt gamla namn, men i år uppmärksammas Andrées ofrivilliga Finlandsfärd på andra sätt i Korpo.

Den 7 juli ordnas en jubileumsdag i Korpoström. Samtidigt invigs en utställning som berättar om några dagar på Brunskär 1893 då verkligheten överträffade sagan.

Från det här utkiksberget på Brunskär fick fiskaren Edvard Danielsson syn på den nödställda ballongflygaren S. A. Andrée. Bild: Gunilla Stenfors

Firas den 7 juli

125-årsjubileet för ballongfararen och äventyraren S. A. Andrées Finlandsfärd firas i Skärgårdscentrum Korpoström den 7 juli 2018 klockan 13–15 med bland annat följande program:

En utställning om Andrées Finlandsfärd invigs.

Museichef Håkan Jorikson från Polarmuseet i Gränna berättar om Andrées bakgrund.

Korpo Ungdomsförening läser valda delar av en pjäs om Andrées Finlandsfärd som skrivits av Brunskärsbon Anders Danielsson.

Brunskärsborna berättar sin version av historien.

Skådespelaren Anders Larsson representerar ballongflygaren själv.

Efteråt ordnas uppvaktning vid Andrées minnesmärke på Eskören.

Inträde 15 euro. Barn under 16 år gratis.

Fem saker att komma ihåg när du ansöker om konsumtionskredit:

Ett lånebeslut från en ansvarsfull långivare är en försäkran om att du vågar ta lånet och att det inte kommer att leda till problem. Det viktigaste för konsumenten är att den egna ekonomin klarar av att betala tillbaka lånet. En ansvarsfull långivare tar hänsyn till detta. Fastän räntesatserna verkar svåra att förstå, lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid långivarens ansvarsfullhet. 20.7.2018 - 00.00