När medicinen dödar

Risken att i Finland få falska mediciner är liten, om man avstår från att beställa läkemedel på nätet.

Det är möjligt att några läsare förväntar sig att denna kolumn kommer att handla om välmenande politiska beslut som visar sig vara kontraproduktiva. Nej, rubriken är inte en dramatisk metafor, utan den beskriver ett fenomen som reellt kan döda. Den världsvida tillverkningen och handeln med falska mediciner är en livsfarlig hantering.

Medierna matar oss dagligen med information om mänsklighetens olika hemsökelser. Man kan lätt drabbas av uppgivenhet: Är det alls möjligt att bekämpa och eliminera dessa gissel, trots att vi så gärna vill tro på framsteg och upplysning?

Förfalskade eller undermåliga mediciner anses ta livet av 800 000 människor varje år. Världshälsoorganisationen (WHO) tror att mellan 30 och 60 procent av viktiga mediciner i omlopp i Afrika är falska eller delvis falska. Det gäller livsnödvändiga läkemedel som skall bekämpa malaria och tuberkulos. Ännu värre, många av dessa mediciner är alls inte ofarliga placebopiller, de kan innehålla giftiga ämnen som målfärg, antifrysmedel eller arsenik.

När världssamfundet brottas med klimatkatastrofen, kärnvapenhotet, terrorn och alla pågående konflikter, kunde väl bekämpningen av den illegala tillverkningen av falska läkemedel ändå stoppas? Att det inte är så enkelt visar svårigheten att få bukt med den världsvida droghandeln som omsätter ännu mer pengar än medicinförfalskningarna. Den sistnämnda handelns omsättning uppskattas vara närmare 200 miljarder dollar per år.

Visst görs det försök i form av världsomfattande razzior av myndigheter. I september beslagtogs 25 miljoner falska piller. Men verksamheten fortsätter; till exempel i Indien tillverkas hela 35 procent av världens falska mediciner, dels för inhemsk konsumtion, dels för export. År 2014 stängdes minst tiotusen nätsidor vilka marknadsförde sådana produkter. Det året konfiskerades enbart i Storbritannien bluffmediciner till ett värde av 30 miljoner euro. I Kina var motsvarande summa ett år tidigare 350 miljoner.

För att få en realistisk bild av hur fusket går till kan man bara gå in på nätet. Där finner man bilder till exempel av en cancermedicin, den äkta varan bredvid den falska. Förpackningarna är likadana, in i minsta detalj. I länder där patienten inte får gratis sjukvård är den billigare versionen lockande. Förfalskarens vinstmarginal kan uppgå till flera tusen procent …

Vilka är botemedlen? Risken att i Finland få falska mediciner är liten, om man avstår från att beställa läkemedel på nätet. I länder utan övervakade försäljningskedjor är läget annorlunda. I ett projekt som jag delvis är involverad i är det första steget att övertyga en rad afrikanska länder om behovet av att lagstifta, att se till att det finns en klar straffskala för förfalskarna och distributörerna. Ofta har domarna varit milda och gällt missbruk av ett skyddat varumärke.

Tre åtgärder behövs: Ett internationellt avtal, bättre identifiering av äkta produkter och mera undervisning. De stora medicinbolagens medverkan behövs.

Detta är ett gissel som världssamfundet kan rå på.

Pär Stenbäck minister

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00