När man tager vad man haver blir det Arktiska rådet

Bild: HBL

Ett arktiskt toppmöte är bättre än ingenting skriver Yrsa Grüne.

För ett antal år sedan fick jag i uppdrag av Nordiska rådet att intervjua förra försvarsministern Elisabeth Rehn om framtidsvisionen för Finland. Fokus låg på säkerhets- och utrikespolitiken, hur den kunde se ut om 50 år (eller kanske var det 25? Minns inte på rak arm).

Någonstans bland det osorterade materialet som jag packade ner i en låda i slutet av mars finns nämligen publikationen nerstoppad.

Jag minns att vi räknade med möjligheten att EU kunde upplösas, att Nato skulle bestå och att vi ville tro på FN:s framtid. Det var en tankelek och som sådan fascinerande.

Det fanns emellertid en organisation där vi såg en stor potential och det var Arktiska rådet. Resonemanget var enkelt och logiskt – i Arktiska rådet sitter både USA och Ryssland, plus Kanada och alla de fem nordiska länderna: Finland, Sverige Norge, Danmark och Island. Vårt samtal utspann sig dessutom under en period när Arktis var starkt i fokus, inte minst på grund av ett oljepris på världsmarknaden som utmynnade i en kapplöpning norrut. Alla ville vara med och ha sin del av kakan. Till intresset bidrog också det faktum att man såg en möjlighet för att börja utnyttja nya fartygsleder.

Det måste ha varit kort efter att den norske veterandiplomaten Thorvald Stoltenberg på uppdrag av de fem dåvarande utrikesministrarna presenterat sin rapport om nordiskt säkerhetssamarbete i februari 2009. I rapporten finns Arktis med som ett nordiskt projekt.

När republikens president Sauli Niinistö förra veckan tog upp möjligheten att under det finska ordförandeskapet nästa år arrangera ett toppmöte inom ramen för Arktiska rådet för att stödja en dialog mellan USA och Ryssland kan man kanske säga att det är ett steg i samma riktning som Rehn och jag visionerade. Dock med en viktig skillnad.

Medan vi utnyttjade tankens frihet för en möjlig situation tiotals år framåt i tiden, har presidenten en betydligt snävare och mer konkret tidsram.

Det finska ordförandeskapet i Arktiska rådet övergår från USA till Finland i maj 2017 och löper ut om två år. Det är också viktigt att minnas att frågor om utrikes- och försvarspolitik inte ligger på Arktiska rådets bord (även om de gott kunde ha en plats där, om medlemsländerna så önskade).

Så när Niinistö talar om de möjligheter för diskussioner i en lämpligt "sval" miljö som Arktiska rådet kunde erbjuda den blivande presidenten Donald Trump och hans ryske kollega Vladimir Putin är det inte temperaturen mätt i Celsius eller Fahrenheit som han tänker på. Niinistö ger uttryck för en förhoppning om att man kunde föra en mer allmän dialog om andra frågor än försvar och säkerhetspolitik. I bästa fall kunde detta bidra till en mer avspänd atmosfär och på så sätt bädda för töväder i relationerna mellan väst och Ryssland.

Enkelt är det minsann inte. Att klämma in ett toppmöte inom Arktiska rådet samtidigt som Finland firar sitt 100-års självständighetsjubileum är en utmaning enbart med tanke på tidtabellen. Det är inte heller säkert att Trump och Putin ens är intresserade av att ställa upp. USA och Ryssland står långt från varandra. Visserligen talade Putin i positiva ordalag om relationerna till USA i sitt tal till nationen förra veckan. Men bara några dagar senare sade Ryssland blankt nej till FN:s förslag om ett nytt eldupphör i Aleppo.

Å andra sidan finns det välgrundade skäl att tro att Trump och Putin åtminstone till en början är välvilligt inställda till varandra. Men vid det här laget är det omöjligt att se om och hur relationen utvecklas. Amerikanska presidenter brukar rikta in sig på inrikespolitik och ekonomiska frågor under sina första fyra år. Och Trump tar över efter Barack Obama först den 20 januari.

Men som president Niinistö säger, enligt Helsingin Sanomat (4.12): Finlands ord väger inte särskilt tungt vid de stora mötesborden.

Hans kommentar om att också EU förefaller ha placerat sig "lite vid kanten av bordet" – eller kanske längre ner vid bordet – tyder på att han ser unionens möjligheter som begränsade, åtminstone för tillfället.

Vid Natos borde sitter Finland inte med som medlem. På så sätt är det naturligt att Niinistö skulle vilja pröva möjligheterna inom Arktiska rådet. För att detta ska kunna förverkligas, krävs det att inte bara USA, Kanada och Ryssland, utan också de övriga nordiska länderna tycker att det vore en god idé. I sitt förhållande till Ryssland är dessa inte lika positivt ställda till en bilateral dialog med Ryssland som Finland har varit.

Det är viktigt att de nordiska länderna håller sig till en gemensam linje, också i Arktiska rådet.

Yrsa Grüne

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46