När lucia var stupfull och andra berättelser

Missbrukarvård på svenska. Sussi Gröndahl är nykter tack vare vård på Pixnekliniken i Malax.Bild: Eva Pursiainen/Yle

Personer som blivit nyktra på Pixnekliniken, Finlands enda svenskspråkiga behandling för missbrukare, berättar öppenhjärtigt sin historia.

Månadens dokumentär: ''Andra går till kyrkan men jag går till Pixne'' finns på Yle Arenan och sänds i Yle Vega 26.3 kl. 9.15 och 1.4 kl. 18.03.

Ett tag såg det ut som om Pixnekliniken skulle läggas ner. Men i februari blev det klart att kliniken trots allt räddas eftersom Malax kommun kommer att ta över verksamheten.

Vad är det som händer på Svenskfinlands enda klinik för missbrukarvård? Vad är det som hjälper människor att komma från sitt missbruk, frågar sig Eva Pursiainen i månadens radiodokumentär och åker till Malax för att få svar. Förutom klinikens föreståndare Tore Lund träffar hon två tidigare missbrukare och en anhörig till en missbrukare.

På sätt och vis svarar dokumentären inte på sin egen frågeställning som den formuleras i början, annat än ganska ytligt. Vad som händer på Pixnekliniken, hur det är att vara inlagd här, och vilken metod och filosofi som får människor nyktra, får vi med andra ord inte riktigt något grepp om. Processen är i alla fall lång, och kräver ofta att man är inlagd flera gånger.

I stället är det här en intervjudokumentär där de medverkande berättar om sina erfarenheter av missbruk. Och det är i och för sig starka, öppna och berörande berättelser vi får ta del av, av människor som verkligen befunnit sig djupt nere på botten.

Susanna Gröndahl började dricka alkohol redan som barn och missbruket förvärrades av den destruktiva relation hon levde i med en kontrollerande och våldsam man. Alex Granqvists alkohol- och drogmissbruk ledde till att han även syltade in sig i kriminalitet; vändpunkten kom när han ringde polisen och meddelade att han var rädd att göra antingen sig själv eller någon annan illa. Maria Hagberg står för anhörigperspektivet, hon vet allt om otryggheten i att växa upp med en mamma som är alkoholist.

Pursiainen väljer att i ord beskriva hur personerna och i vissa fall miljöerna ser ut. "Livliga gråa ögon" och "pigga ögon" är beskrivningar som används, liksom att någon har "lavendelblå köksskåp". Vissa av dessa beskrivningar tillför lyssnaren något. Andra gånger – som att någon bemöter sin omgivning med tålmodighet och lugn, eller berättar "öppenhjärtigt" – är de onödiga och övertydliga och framgår ändå utan att behöva sägas.

Malin Slotte TV-redaktör

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00