När indiemusik möter ståuppkomik

Chicagobaserade singer-songwritern Ryley Walker imponerade med sin musik och humor på G Livelab i Helsingfors. Artistbild. Bild: Evan Jenkins

Amerikanska indiefolk-artisten Ryley Walker är ett namn som betydligt flera borde känna till. När han uppträdde i Helsingfors bjöd han på en underhållande kombination av nedstämd musik och komik.

Ryley Walker

G Livelab, 18.7.

Det är nästan fullsatt på G Livelab i Helsingfors när Chicagobaserade singer-songwritern Ryley Walker ställer sig på scenen. Solen gassar utanför och luften står stilla i lokalen. Walker inleder med att berätta att det är första gången han och hans band spelar i Finland.

– Gud det är så många människor här. Se på mig nu pappa! Kan du höra mig där i Chicago?

Walker pratar med glimten i ögat och får den aningen stela finska publiken att skratta, lite högre för varje skämt. Det märks att den 29-åriga artisten är genuint överraskad över att så många dykt upp. Det är egentligen jag också. Trots att Walker släppt fyra album sedan år 2014 är han inte ett känt namn. I USA fick han viss uppmärksamhet bland folkmusikfantaster när han släppte albumet Primrose Green år 2015, men något större genombrott har han inte haft.

När Walker spelar första låten 22 days från nya albumet Deafman Glance visar han framför allt hur hans musik utvecklats sedan 2016. Han har ett betydligt mera jazzigt sound, med inslag från progressiva rocken. Han demonstrerar också genast hur väl han behärskar musiken. Han sjunger och spelar felfritt, men lämnar ändå utrymme för improvisation och längre instrumentala delar där resten av bandet får visa vad de går för.

Skämten höjer stämningen

Walkers musik går överlag mer åt det melankoliska hållet. Även när han spelar snabbare låtar som Opposite Middle finns det ett mörkt skimmer över det hela: i texten, i rösten och i harmonierna. Det är kanske därför hans humor känns som en befriande paus.

– Vi är från ett ställe i närheten av Chicago, känd för sina hotdogs, Michael Jordan och samma förtvivlan som ni upplever här på vintern, säger han innan han går vidare till låten Accommodations.

Däremellan imiterar han Donald Trump, skämtar om hur mycket han svettas och uppmanar alla att säga till sina barnvakter att de såg en galen man på scenen i kväll. Det är inte alltför ofta en indieartist har den här sortens självdistans.

Majoriteten av låtarna Walker spelar är från senaste albumet, men även när han kör äldre låtar klär han om dem så att de passar in bland de nya. The Roundabout är exempelvis en av hans mest kända låtar och ursprungligen gjord med akustisk gitarr, men nu omgjord för att låta betydligt mer elektronisk. Det är ett snyggt sätt att inkorporera den äldre musiken utan att helheten blir spretig.

När konserten börjar lida mot sitt slut säger Walker till publiken att han vill ha deras bästa Helsingfors-tips. Han har fortfarande en hel natt på sig att sjunga karaoke och äta finska delikatesser. Efter en sista encorelåt lämnar han också kvar med lyssnarna. Jag slås av hur fint det kan vara att se en artist som inte är känd ännu, som vill möta sina fans och som inte tar sig själv på alltför stort allvar.

Anna Lillkung Reporter

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning