När, hur och var visar sig en ny tillvaro i verkligheten?

Det finns i Bibeln saker som får en att tänka huruvida de verkar tillräckligt trovärdiga för att man ska kunna hålla med om dem.

Jan-Erik Andelin skriver i sin krönika (HBL 7.6) i sammanhang med frågan om Päivi Räsänens utlåtanden att "jag var knappt ens i de första tonåren när jag och flera i min kristna miljö helt intuitivt började fråga oss saker". I slutet av sin artikel skriver han vidare: "Men ibland skulle det vara roligt att få börja diskutera sin syn på livet här och nu. Som jag ser det, år 2021."

Detta gäller mången annan, också mig. Det finns i Bibeln saker som får en att tänka huruvida de verkar tillräckligt trovärdiga för att man ska kunna hålla med om dem. I synnerhet flera påståenden i Gamla testamentet; till exempel att Abraham blev 700 år gammal verkar överdrivet.

Men även Nya testamentet gör en ibland fundersam. Ännu då Galileo Galilei bevisade att jorden går runt solen och inte tvärtom ansågs det att det inte var på sin plats att människan skulle tänka själv, eller spekulera om något som stod i Bibeln eller att det som kyrkan förkunnade möjligtvis inte de facto var så. Ännu mindre var det tillåtet att uttala sina egna tankar om religiösa ämnen.

Det jag tidvis försökt finna synpunkter om är frågan om det finns ett liv efter döden. Visst är det en stor tröst för människor som väntar sig ett följande liv och att igen få möta sina närmaste, som lämnat livet här på jorden. Men det oaktat är det svårt att fatta hur en ny tillvaro skulle visa sig i verkligheten. I vilken form, när och hur, och framför allt: var? Buddismen och hinduismen baserar sig på själavandringen och att man föds på nytt här på jorden.

Det är med hänsyn till att man kommit så långt i att förstå det mesta av hur denna värld reellt verkar som jag är skeptisk till ovannämnda fråga, vilken inte alls är av konkret natur. Vi har kännedom om naturlagarna, vi vet hur växter, djur och människor föds, växer och dör, vi känner till deras fysiologiska konstruktion, vi vet hur väderleken och värmen varierar och så vidare. Dessa är konkreta saker.

Vi vet att alla folk i alla länder uppfattat att det måste finnas en allsmäktig makt som är bakom det hela emedan så oerhört mycket tillhör universums och jordens realiteter och märkvärdigheter att de inte kan ha uppkommit bara av en händelse. Därför har olika folk infört religioner. Men de är ofta rätt avvikande till sitt innehåll. Således kan inte alla dessa trosläror vara tillförlitliga. Till exempel, aztekerna i Mexiko trodde att guden skulle se till att det blir regn och ett slut på långvarig torka genom att ta ut hjärtat av ett levande offer, man eller kvinna. Alltså helt motstridigt gentemot mänskliga rättigheter, eller någon logik.

De som blivit lärda i enlighet med sådant religiöst förfarande grubblade knappast dess mera om vad de fick se, kanske inte ens fast offret var ens barn eller vän. På våra breddgrader brändes kvinnor på bål, då de ansågs vara häxor. Det gällde bara att hålla tankarna för sig själv.

Harry Blässar, generalkonsul, Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning