När gränsen mellan tjänsteman och styrelseordförande suddas ut

Utanför? Stadsdirektör Jukka Mäkelä säger att han inte har metrobolagets utredning. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

En tjänsteman ska i alla lägen tänka på stadsbornas bästa. Men vad händer när hen också är styrelseordförande i ett aktiebolag som ägs av staden?

Då händer märkliga saker, det är mycket som blir grumligt.

Hufvudstadsbladet försökte på sommaren få ut den utredning om västmetrofiaskot som Västmetrobolaget gjort. En informationsbegäran blev möjlig, tyckte vi, då den sekretessbelagda rapporten skulle vara en del av den utredning som Esbo stad hade startat. Västmetrobolagets utredning blev en myndighetshandling. Stadsdirektör Jukka Mäkelä svarade att han inte kan ge ut sådant som han inte har. HBL godkände inte svaret. Tvisten gick vidare till Helsingfors förvaltningsdomstol som nyligen valde att ta Mäkelä på ordet: Om Mäkelä säger att han inte har metrobolagets utredning så får vi nu bara tro honom.

Västmetrobolagets utredning är intressant därför att det fortfarande är oklart hur det i juni 2016 kunde komma som en nyhet för alla metrochefer i Helsingfors och Esbo att västmetron inte startar i augusti. Fram till dess hade de alla, tjänstemän, politiker och konsulter sagt att byggprojektet är under kontroll och att tåget den här gången kör som planerat. Ursprungligen skulle ju västmetron starta 2014 och sedan 2015. Metrobolagets utredning kostade cirka 30 000 euro och det är stadsborna som betalar, på samma sätt som det är stadsborna som betalar för nya metrolinjen.

Västmetrobolagets styrelseordförande heter Olli Isotalo, som också är teknisk direktör i Esbo. Tjänstemannen Isotalo är stadsdirektör Mäkeläs högra hand i stadshuset åtminstone när det gäller metrobygget.

Mäkelä kan ha talat sanning när han sade att han inte har Västmetrobolagets utredning. Han hade inte utredningen på sitt arbetsbord och han har den inte på sin arbetsdator. Men Isotalo, som i stadshuset sitter och arbetar i grannrummet, det är väl rimligt att anta att han utan problem har tillgång till utredningen.

Enligt lag ska en tjänsteman i alla lägen arbeta för stadsborna och behandla dem jämlikt. Enligt en annan lag ska ledningen i ett aktiebolag i alla lägen trygga firmans intressen. I Västmetrobolaget råkar bolagets och stadsbornas intressen vara delvis desamma. Det ska byggas en ny metrolinje, men den får inte kosta vad som helst och inte heller byggas hur som helst. Utomstående får ingen insyn i bolaget, men stadsborna som betalar allt ska ha full insyn. Och så vidare. Många tjänstemän i Finland har dubbelroller som liknar Isotalos men inte många är i ledningen för offentliga miljardbyggen.

Västmetrobolagets utredning är fullständigt mörkad, inte ens pärmbladet är offentligt. Allt är sekretessbelagt för att offentlighet skulle skada bolagets och därmed stadsbornas intressen, enligt Olli Isotalo. Man kan också se det som så att de som har störst intresse att hemlighålla beslut och protokoll är samma personer som är ansvariga för betydande kostnadsökningar. Till saken hör att ingen av dem som var med och grundade Västmetrobolaget 2007 vill minnas hur och varför bolaget grundades. Tjänstemannaberedningen verkar också ha gått upp i rök.

Allt det här är aktuellt en lång tid framöver. Politikerna i Esbo får snart veta vad västmetrons förlängning, den så kallade Stensviksbanan, beräknas kosta. Priset lär ha gått upp med 30–40 procent från ursprungliga 800 miljoner euro.

Dessutom… Metrobolagets styrelse ska stärkas med sakkunskap, vilket känns märkligt med tanke på att där redan sitter jurister, byggexperter och sakkunniga inom offentlig förvaltning.

Tommy Pohjola Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning