När det gället fruktsamhet ser det ljust ut för Svenskfinland

Det kanske mest anmärkningsvärda är att 2017 hade svenskspråkiga en summerad fruktsamhet på 1,61 barn per kvinna medan hela landet låg på 1,49.

Både fruktsamheten och nativiteten sjunker i Finland för åttonde året i rad. De drastiskt minskande födslotalen har seglat upp som en av de stora finländska framtidsfrågorna. Sett ur ett minoritetsperspektiv är nativiteten givetvis lite extra intressant. Hur ser det ut med nativiteten på finlandssvenskt håll? Finns det några skillnader mellan språkgrupperna?

Tankesmedjan Agenda har i samarbete med Befolkningsförbundet tagit en närmare titt på nativiteten i Svenskfinland. I stora drag följer den finlandssvenska kurvan den nationella trenden. Men det finns också några intressanta, och ur finlandssvensk synvinkel, relevanta skillnader.

Det kanske mest anmärkningsvärda är att 2017 hade svenskspråkiga en summerad fruktsamhet på 1,61 barn per kvinna medan hela landet låg på 1,49. Visserligen sjunkande kurvor inom båda språkgrupperna, men inte lika brant nedåt på finlandssvenskt håll.

Ett annat intressant element i den finlandssvenska nativitetsdiskussionen utgör den språkliga uppblandningen som skapar ett finlandssvenskt överskott i form av svenskregistrerade barn.

I huvudstadsregionen är den språkliga uppblandningen så stor att endast en tredjedel av de svenskspråkiga barnen har två svenskspråkiga föräldrar. Trots sin utsatta minoritetsställning registreras barnen likväl i hög grad som svenskspråkiga och med utgångspunkt i barnens språk höjs de svenskspråkiga kvinnornas fruktsamhetstal med över 40 procent. Trots en låg fruktsamhetsnivå når den svenskspråkiga befolkningen därför upp till en mängd svenskspråkiga barn som motsvarar ett fruktsamhetstal på 2,1.

De här siffrorna är bra att ha i bakhuvudet när de finlandssvenska domedagsprofeterna kraxar. Det är givetvis av största vikt att ha de svenska strukturerna i skick med tanke på minoritetens fortlevnad. Men minst lika viktigt är att det finns en återväxt. Och i ljuset av dessa siffror så ser det ljust ut för Svenskfinland. Det finlandssvenska isflaket minskar inte, det växer.

Mattias Fagerholm Verksamhetsledare Tankesmedjan Agenda

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33