När blev Finland självständigt – 1805?

22-åringar. Anton Lyxell och Erik Ambroson känner till fördomar om finländare, men vill varken skriva under dem eller sprida dem – det är inte aktuellt för deras generation menar Lyxell. Bild: Ari Luostarinen

Finland i svenskars ögon? Det är bastu, sisu, Mumintrollet och Arja Saijonmaa. Design visst, men också fördomar om knivar och Koskenkorva. Intresset för grannlandet, som man uppfattar sig ha en speciell relation till, är stort. Kunskapsnivån är ändå låg, visar en undersökning.

STOCKHOLM – Tusen sjöars land.

– Tango, Arto Paasilinna.

Erik Ambroson och Anton Lyxell sitter på ett kafé på Södermalm och svarar på frågan vad de associerar Finland med.

De är båda 22 år, Ambroson är från Sundsvall, medan Lyxell bor i Stockholm.

– Bastu, fortsätter Ambroson.

– Vemod, säger Lyxell.

Flera av de orden återfinns också i den undersökning som Finlandsinstitutet i Stockholm och tankesmedjan Magma har låtit analysföretaget Novus göra – med syftet att få en bild av svenskars syn på Finland.

53 procent säger sig ha liten eller ingen kunskap om Finland.

62 procent säger sig ha en mycket eller ganska positiv inställning till Finland,

1/3 vill veta mer om Finland.

30 procent har aldrig besökt Finland.

Källa: Novus: Svenskarnas bild av Finland

Och också på andra punkter är deras svar nästan som tagna ur den.

Som många andra i Sverige har Lyxell en koppling till Finland, i hans fall i och med släktingar i Uleåborgstrakten. Och precis som Novusundersökningen ger vi handen finns det ett intresse för grannlandet i öster, samtidigt som kunskapsnivån inte är speciellt hög. Av de drygt tusen svenskar i åldern 18–79 som svarat, säger sig hälften ha liten eller ingen kunskap alls om Finland.

– Man har dålig koll och erkänner att man inte kan tillräckligt, säger konsulten Jessica Åkerström på Novus.

Ambroson och Lyxell beskriver sina insikter som "mycket dåliga". Norge och Danmark känner de till bättre och Anton Lyxell tror att det beror på den språkklyfta som finskan innebär.

Ambroson säger att "Finland var svenskt ett tag", och reflekterar över att "det känns som att vi förtryckt dem historiskt sett".

Fördomar då? Jo, visst är sådana bekanta.

– Absolut, men jag vill inte bekräfta dem, säger Erik Ambroson.

– I vår generation är det inte så mycket fördomar. Jag tror det var mer förr, säger Lyxell.

Jessica Åkerström talar om "knivar och Koskenkorva".

– Det är en bild man har kvar och som är svår att ersätta.

40 plus. Praktiskt lagda med fötterna på jorden, det är Karin Sjöbergs (t.v.) uppfattning om finländare. Kändisar hon och Sabina Rodén nämner är Mark Levengood och Stina Ekblad – som båda är verksamma i Sverige. Bild: Ari Luostarinen

Fest och skola

Vi söker oss lite högre upp i ålder. Karin Sjöberg och Sabina Rodén är 44 respektive 46 år, från Göteborg men bosatta i Stockholm sedan tjugo år. Dem träffar vi i centrum under lunchpaustid.

– Finland känns som ett ungt folk, som gillar att festa och bada bastu, säger Sjöberg.

– Inga fördomar, säger Rodén retsamt till sin väninna.

Båda säger att de inte känner till Finland speciellt väl – "inte alls" – men Sabina Rodén talar ändå om det finska skolsystemet och visar sig följa med finsk politik.

Deras inställning till Finland är positiv, så till den grad att vi blir tvungna att fråga om de är väl artiga gentemot oss. Men nej, de intygar att de är ärliga.

Iittala, Alvar Aalto, Marimekko är märken och formgivare som Rodén och Sjöberg räknar upp. Och just design är något som Jessica Åkerström ser som markörer som kunde "stärka bilden av Finland som ett attraktivt land".

Drygt 70. Anders och Bibbi Nordin besöker Finland nästan årligen. Bild: Ari Luostarinen

Vilket årtal?

Bibbi Nordin, 74 år, talar om finländare som skötsamma, "vad jag har sett".

– Ordning och reda, säger hennes man Anders.

Dem träffar vi vid Dramaten på Östermalm. Paret besöker Finland nästan årligen. Svenskars kunskapsnivå om Finland överlag tycker Anders Nordin att är "hyfsad", i alla fall bland dem som gått i skola och utbildat sig.

Allt handlar förstås inte om årtal, men vi gör ett litet test ändå. En fråga som bara 12 procent i Novus undersökning kan svara på: När blev Finland självständigt?

– 1805, säger Bibbi Nordin och tittar frågande på oss.

– 1930, undrar Anders Nordin efter att ha grävt i minnet.

Erik Ambroson väljer att passa frågan medan Anton Lyxell föreslår 1914.

Karin Sjöberg och Sabina Rodén kan leverera det korrekta svaret:

– 1917.

Om kunskaperna om Finlands 100-årsjubileum är brokiga och begränsade finns det ändå ett gemensamt hos alla dessa tre – i olika konstellationer – par som vi träffar.

När de blir ombedda att nämna finländska kändisar förekommer en i alla diskussioner: Arja Saijonmaa, den finländska sångerskan bosatt i Sverige sedan många år. Också det här går igen i undersökningen. Saijonmaa nämns spontant, men finns inte med bland de färdiga svarsalternativen. Den listan toppas av Mumintrollet medan Kjell Westö kommer längst ner.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning