När är tiden mogen?

Det är en farlig förvillelse det där om att det skulle finnas en "rätt" tid, en som serveras oss som på ett silverfat och som dessutom är lätt att känna igen.

Jag var 23 år gammal när min son föddes. Ok, jag fyllde 24 två veckor senare, men i alla fall. Fyra år senare föddes min älskade dotter, så jag var 28 med två förtjusande barn. Många i vår bekantskapskrets fann detta något märkligt, eftersom man givetvis i akademiska kretsar gärna väntade tills lite eller mycket senare. Tills "när tiden var rätt för det".

Jag kommer ihåg att jag först, som mycket ung far, kunde uppleva att jag (eller ja, vi, för det fanns ju faktiskt en mor också) hade gjort ett misstag vad gällde tiden. Barnet var ju förtjusande, men var tiden verkligen rätt? Något senare och något erfarnare insåg jag att själva idén med en perfekt tid för något så disruptivt som barn var fullkomligt befängd.

Det finns aldrig – aldrig! – en perfekt tid att få barn. Man är antingen för tidigt eller för sent ute, eller om man på något magiskt sätt hittat en tid som varken är för tidig eller för sen får man uppleva att barn förändrar ens liv så radikalt att tiden själv ändrar betydelse. Såsom när barnen har magsjuka och allt man vill är att transporteras till en tid när de inte har det.

Man kan ju fråga sig varför jag tar upp detta. Jo, alltid då och då när man talar om förändring, såväl större som mindre, dyker detta nonsensargument upp – att man skall vänta tills tiden är mogen för något. Senast var det en potentat som självsäkert yttrade sig om att man nog kunde acceptera kvinnliga medlemmar i den herrklubb han tillhörde, men först när tiden var rätt.

Likaså har vi redan i ett par årtionden fått höra att det där med kvinnors representation i börsbolags styrelser och högsta maktpositioner nog skall reda ut sig självt, tids nog och när tiden är mogen. I dag finns det de som säger att vi inte behöver oroa oss alltför mycket om småsaker som att planeten håller på att bli allt varmare, eftersom teknologin helt enkelt kommer att lösa våra problem, när tiden (och, antar man, teknologin) bara är rätt.

Det är en farlig förvillelse det där om att det skulle finnas en "rätt" tid, en som serveras oss som på ett silverfat och som dessutom är lätt att känna igen. Många är de företag och imperier som gått i graven för att de väntade på den rätta tiden att förändras, många är de människor som upptäckt att de blivit gamla utan att den där rätta tiden att göra det de ville – skaffa barn, starta ett företag, bestiga ett berg – riktigt infann sig.

Det är också ett farligt argument, eftersom det låter så resonligt. Vill man stoppa något, kvinnor till exempel, låter det ju mycket bättre om man insisterar på att man visst vill stödja det, bara tiden är rätt. Även om man tänkt att rätt tid är efter att man själv gått bort.

Jag drar hellre en lans för att göra saker alltför tidigt. Som till exempel att skaffa barn. Det visar sig nämligen att det är rätt lärorikt, och att det gick bra i alla fall. Så bra att jag långt senare fick ett tredje barn, och inte heller denne i rättan tid …

Alf Rehn professor

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39