Nanjing – en grön storstad utan hets

I sydöstra Kina, inte långt från Shanghai, ligger en av Kinas antika huvudstäder. Det är Nanjing som är en grön och lummig storstad tack vare sitt subtropiska klimat, sina många kanaler och sina satsningar på miljön.

Det är någonting alldeles speciellt med Kina. I väst har landet genom tiderna tilldelats rollen som det ultimata fjärran landet, Orienten förkroppsligad, ett mystiskt land omgivet av sägner och legender. Det är säkert en av orsakerna till att Kina ter sig så lockande för resenärer från alla jordens hörn. I dag är landet framför allt en av de största och viktigaste världsmakterna, både när det gäller handel och politik.

Bild: Ksf Media

Om man vill uppleva södra Kinas pärlor är en rundresa i provinsen Jiangsu en bra idé. Varför inte börja resan i Nanjing och ha Shanghai som mål? Avståndet mellan dem är knappa 300 kilometer och längs vägen finns flera av Kinas bästa godbitar. Det gäller bara att gallra. Förutom två fascinerande kinesiska storstäder kan man då besöka Suzhous världsberömda Mingträdgårdar, antika kanalstäder (exempelvis Tong Li), sidenfabriker i Wuxi plus så många tempel man orkar med.

Kanaler och boulevarder

För mig som jämför med Beijing och andra kinesiska storstäder är Nanjing en trevlig överraskning med sina grönskande boulevarder, sina vackra kanaler och sitt väl bevarade kulturarv. Av stadsmuren från 1300-talet står tjugoen kilometer upprätt än i dag. Kvarteren kring floden Quinhuai (en biflod till Yangtse) är byggda i traditionell kinesisk stil och gatorna där är fredade för fotgängare. Stämningen i staden är avspänd och stressfri, och man känner sig alldeles trygg. Till skillnad från Beijing går man helt i fred på Nanjings gator. Ingen kommer fram och vill sälja någonting.

Lao Mendong heter en av de största gågatorna vid floden och där kan man flanera i timmar bland små affärer och restauranger. Där finns också ett viktigt tempel helgat åt den stora tänkaren och samhällsfilosofen Konfucius. De konfucianska levnadsreglerna har fortsättningsvis stort inflytande på många kinesers liv, vid sidan av taoismen och buddhismen.

Tjuren, ett av de kinesiska zodiakdjuren. Bild: Ulrica Haglund

Man ser inte många västerlänningar i Nanjing, däremot stora skaror kinesiska turister. Man ser inte heller någon skyltning på engelska, men broschyrer och kartor finns med engelsk text. Det lönar sig att ta med sig hotellets adresskort på kinesiska när man går ut. Annars kan det bli svårt att förklara för taxichaufförer vart man vill åka om man inte talar kinesiska. Det vill säga den lokala varianten. Alla kineser förstår inte han yu (eller mandarin som det kallas i väst).

Nanjing låter kanske bekant tack vare Freden i Nanjing, som utlystes efter det första opiumkriget. Eller på grund av en sorgligare orsak; massakern som ägde rum år 1937 då japaner torterade och dödade en fjärdedel av stadens invånare. Det stora minnesmärket och museet över massakern är en stor turistattraktion i dag. Att Nanjing var Kinas huvudstad i cirka 400 år, utspritt på tio epoker och sex dynastier, är kanske inte bekant för alla. Senast inträffade det mellan 1912 och 1949. Det var i Nanjing som revolutionären Sun Yat Sen utropade den Kinesiska Republiken. Hans mausoleum hör till stadens populäraste sevärdheter.

Förr var luften i Nanjing smutsig och trafikbullret störande, som i de flesta storstäder, nu hör staden till Kinas renaste. Det beror på att man helt har gått över till eldrivna bussar och mopeder. Största delen av trafiken susar därmed fram ljudlöst och avgasfritt.

Nanjingköket

Nanjingborna älskar att äta anka och åtgången lär vara 200 miljoner ankor per år i staden med 8,3 miljoner invånare. Till skillnad från Pekinganka äts Nanjingvarianten oftast saltad och ångad och fåglarna tvångsmatas inte som sina olyckskamrater i Beijing.

Terestaurang i Tong Li. Bild: Ulrica Haglund

I Suzhou finns det inte bara kattkaféer utan också kattbarer. Bild: Ulrica Haglund

Den mest populära restaurangen för tillfället är Nanjing Impressions, vilket syns utanför ingången där en lång kö bildas varje kväll. Lokalen är enorm och har byggts upp runt gamla street food-kvarter. Det mesta som bärs in och placeras på det roterande bordet är utsökt gott, men vi orkar inte smaka på mer än de första tjugofem rätterna. Smakupplevelserna är ljusår från de obestämbara biomassaklumpar som ibland serveras som "kinesisk mat" i norra Europa. Med sorg i hjärtat tar vi avsked av oätna krabbknyten och lotusnudlar och annat vars innehåll vi inte ens kan gissa oss till. Desserten, plommonsoppa med potatisbitar, lämnade vi däremot oäten utan samvetskval.

Kryssning på floden

Efter middagen sitter det bra med en kryssning på floden Quinhuai som rinner genom staden. Båtarna är av gammal kinesisk modell och rikligt utsmyckade. Vår båt är inredd med ornamenterade möbler i rosenträ och te serveras under färden. Det blir en mycket speciell kryssning.

Allting vi ser från båten är upplyst och dekorerat, alla välvda stenbroar och vridna tempeltak vi stävar fram under är festligt upplysta, och alla hus och trädgårdar också. Man har verkligen satsat på att båtpassagerarna hela tiden ska ha någonting sevärt för ögonen. Efter en stund passerar vi en märklig samling av lysande, ungefär fyra meter höga, konstgjorda blommor som påminner mycket om de lysande julgubbar och renar man kan se i amerikanska trädgårdar kring jul, fast lite vackrare. Det ser ut som en stor skog av lysande blommor.

Snart åker vi förbi en annan skog, men här föreställer de självlysande figurerna jättelika hundar. De lysande skogarna avlöser varandra. Mellan dem dyker det upp tablåer där skådespelare i praktfulla dräkter återger historiska händelser på färggranna estrader, alldeles nere vid vattnet. Vi tror att de är dockor tills de ler och vinkar åt oss. De uppför korta skådespel enbart för att roa flodbåtarnas passagerare – de är synliga endast från floden.

När vi stiger i land köar tusentals människor till båtarna. För att förströ de köande pågår färggrann och högljudd Pekingopera på andra sidan floden, där man har byggt en stor scen ute i vattnet. Givetvis är scenen praktfullt upplyst och den höga kajkanten prydd med enorma, neondrakfigurer som växlar färg.

Spektakulära Buddashower

Uppe i bergen kring Nanjing finns flera buddistiska vallfartsorter. Dit hör templet Usnisa (Buddhas's Peak Palace) på Nishouberget och Stora Buddan i Lingshan. Usnisa är en nästan obeskrivlig arkitektonisk skapelse som blev klar så sent som år 2016. Med sin futuristiska, ornamenterade kupol ovan jord och sina sex underjordiska våningar är templet ett synnerligen imponerande byggnadsverk. Kupolen rymmer en stor sal där ett spektakulärt skådespel om Budda äger rum varannan timme.

Buddistiskt tempel anno 2016. Bild: Ulrica Haglund

Usnisatemplets kupol ovan jord är imponerande, men de verkliga skatterna finns sex våningar under jorden. Bild: Ulrica Haglund

Längst ner i underjorden, dit man åker med rulltrappor genom ett schakt vars bergsväggar är konstfärdigt och dyrbart utsmyckade hela vägen, finns en jättelik sal med ett pyttelitet skrin, och där förvarar men reliker av Budda själv. Relikerna förevisas endast ett par gånger om året, men salen är fylld med Buddastatyer i olika storlekar och utförande som är minst lika sevärda. De flesta av dem har skulpterats fram ur bergsväggarna och förgyllts och salen kallas Buddornas mötessal.

Lingshans stora Budda är inte mindre imponerande med sina 88 meter (16 meter högre än Stadiontornet i Helsingfors). Också den är bara några år gammal. Alla buddister som besöker den vill röra vid statyns tår, vilket för med sig lycka och god hälsa. Invid monumentalstatyn finns en stor byggnad där det visas en religiös show som beskriver hur prins Siddharta blev Budda. I en ofantligt stor välvd sal, där publiken sitter i mitten, visas en föreställning med hundratals skådespelare och tiotals scener runt hela salen. Här sparas det inte heller på specialeffekter, kostnader eller prakt.

Eftersom de båda templen ligger högt uppe i bergen är det skönt att man kan åka till dem i små tåg från parkeringsplatserna som ligger en bra bit ifrån. Särskilt under sommaren när det ofta är 40 grader varmt. Efter två överväldigande och moderna tempel börjar man längta efter något mera stillsamt och traditionellt, och åker gärna vidare mot Suzhou.

På vägen dit kan man ta en paus i Wuxi, där Sidenfabrik nr 1 finns. Där kan man följa med hur silkeslarver matas med mullbärsblad och spinner kokonger som sedan kokas till tunna sidentrådar, för att slutligen vävas till skimrande siden. Det är världens första fabrikshemlighet som avslöjas inför ens ögon. Sidentillverkningen var en strängt bevakad hemlighet i århundraden. Och förstås kan man shoppa äkta sidenprodukter och lära sig allt om skillnaderna i kvalitet. Nyttig kunskap för den som gärna reser i Asien.

Suzhou

Suzhou har ungefär tio miljoner invånare, en småstad med kinesiska mått. Det är här man hittar många av de mest berömda trädgårdarna. Ungefär femtio av de klassiska kinesiska trädgårdarna här är öppna för allmänheten och nio av dem finns på Unescos världsarvslista. Privata trädgårdar började anläggas redan då Suzhou var huvudstad i kungadömet Wu under det fjärde århundradet e. Kr. Jorden var bördig tack vare alla floder och kanaler, och trädgårdsmodet bara tilltog under årens lopp för att kulminera på 1800-talet. Den största av de återstående trädgårdarna anlades år 1509 under Mingdynastin, och kallas Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård. Ödmjukheten syftar på den första ägarens respekt för bildning, inte på hans personlighet.

Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård

En klassisk kinesisk trädgård vill efterlikna naturen i miniatyr. Fyra element förekommer nästan alltid: växter, som symboliserar livet, stenformationer som symboliserar energi, vatten som symboliserar välgång, och byggnader som symboliserar familjen och hemmet. Allt är genomfört med utsökt sinne för harmoni och tanken är att naturens skönhet ska stämma besökarens sinne till kontemplation och ödmjukhet. Bildning och respekt för visdom påpekas i alla sammanhang. Alla växter symboliserar någonting, lotusen är till exempel en symbol för Budda, och bambun en bild av ett tomt människosinne som behöver fyllas med bildning. Det finns hur mycket som helst att fundera över när man befinner sig i en gammal kinesisk trädgård, och dessutom utgör den en skön viloplats för resenärens trötta fötter och värkande rygg.

Damm i Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård Bild: Ulrica Haglund

Broarna i Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård är byggda i sicksackform för att hindra onda andars framfart. Bild: Ulrica Haglund

Mao Ye Yong sitter flera timmar per dag i Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård. Bild: Ulrica Haglund

I Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård kan man hitta en tyst och fridfull plats för sig själv vid en stilla lotusdamm om man undviker rusningstiden. Trädgården är inte större än att man vandrar runt den på ett par timmar, och då hinner man titta in i många pagoder och före detta opiumpaviljonger. De små stenbroarna som leder över sjöar och bäckar är ofta byggda i sicksackform, eftersom det anses vara ett säkert sätt att hålla onda andar borta. Onda andar har svårt med kurvor. Dessutom ogillar de vatten, varför man ofta ser små konstgjorda bäckar framför dörren till kinesiska hem.

I en paviljong sitter Mao Ye Yong med sin radio, en termos te och en solfjäder att svalka sig med. Han berättar att han tillbringar flera timmar i Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård varje dag, då han inte tar hand om sina barnbarn. Det är mycket vanligt i Kina att pensionerade mor- och farföräldrar sköter barnbarnen. Det är numera tillåtet att ha två barn i Kina, vilket många välkomnar. Mao Ye Yong menar att hans hälsa och höga ålder beror på att han lever så hälsosamt: han äter en stadig frukost varje dag och sedan en lång lunch med minst fem varma rätter, alla vegetariska.

Suzhou har förutom sina trädgårdar bedårande små gränder invid kanalerna, kantade av pyttesmå affärer och skuggade av pilträd som sakta vajar ovanför vattenytan. En av de äldsta gränderna heter Shantang och den anlades år 825 e.Kr. Där promenerar människor i alla åldrar i sakta mak bland uråldriga små hus, restauranger och kattkaféer. Helt nära kanalgränderna och Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård ligger hotell Scholar, en liten pärla till hotell med egen teträdgård, karpdamm och miniatyrträd. Budda ser gärna att man matar karpar.

Kanalstaden Tong Li

När man befinner sig i provinsen Jiangsu kan man inte åka förbi de unika gamla kanalstäderna utan att besöka åtminstone en. Följande mål blir alltså Tong Li, som inte är den största eller mest berömda kanalstaden, men just därför lugn och behaglig att vandra i. Från Suzhou kan ta metro eller buss dit. Det handlar alltså om ett litet Venedig, men i kinesisk stil och mer än tusen år gammalt.

Kanalbåtarna i Tong Li manövreras med en enda, stor åra. Bild: Ulrica Haglund

De smala kanalerna korsar hela den lilla staden, och de kantas av otaliga uterestauranger. Man kan ta åkturer i små öppna träbåtar som manövreras med en enda stor åra som är fäst i aktern. Efter en timme i gassande sol på kanalerna smakar det härligt med kyld mangojuice, som saluförs överallt. Kaffe är inte heller svårt att hitta och på asiatiskt vis serveras det iskallt.

Från Tong Li är det bara ett par timmars buss- eller tågresa till Shanghai, och den som vill kan hoppa på det supersnabba Maglevtåget där (ett av världens få magnetiska svävartåg) och susa i väg till flygplatsen. Har man tid stannar man förstås några dagar i världsmetropolen Shanghai. Men det är en annan historia.

Fakta

Nanjing

Namnet Nanjing betyder huvudstad i söder, precis som Beijing betyder huvudstad i norr. Enligt äldre pinyin heter städerna Nanking och Peking.

Nanjing ligger i sydöstra Kina som har subtropiskt klimat. Sommaren är mycket het, bästa tiden att resa dit är höst eller vår.

Visum krävs.

Finnair är det enda bolaget i väst som flyger till Nanjing. Dagliga direktflyg från Helsingfors, också till/från Shanghai. Restiden till båda är nio timmar.

Valutan är yuan. En kaffe/öl/juice kostar cirka 1 euro i Jiangsu, middag på en mycket bra restaurang kring 5-10 euro per person. Att åka taxi är mycket billigt.

Drick inte kranvattnet.

I Kina används alla former av eluttag, alla varianter brukar finnas i hotellrummen.

Västerländska sociala medier är begränsade i Kina. Alla Googleappar är blockerade. VPN hjälper i vissa fall men ska helst laddas ner innan man kommer till Kina.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00