Nagu blir etapp till Nordens Santiago de Compostela

Färjeköer i stället för farsoter. Den medeltida pilgrimsvandraren på S:t Olavsleden hade all anledning att frukta digerdöden och andra sjukdomar. Den moderna skärgårdsturisten skyr bilköer som pesten. Bild: HBL-arkiv/Tor Wennström

En uråldrig pilgrimsled föds på nytt – och gör strandhugg i Åbolands skärgård. Många hoppas att den legendariska vandringsrutten med norska Nidarosdomen som ändstation ska bli en vitamininjektion för skärgårdsturismen.

Ett projekt vars frö såddes för tio år sedan håller på att bli verklighet i Åbolands skärgård: den medeltida S:t Olavsleden väcks till liv efter en skapande paus på närmare 500 år. Det handlar om de så kallade Nidarosvägarna, pilgrimsleder som ledde från ryska Novgorod genom Finland, över havet till Sverige och vidare tvärs över fjällen till domkyrkan i Nidaros (nuvarande Trondheim).

Där dyrkades Nordens första och kanske mest populära helgon, den norska kungen Olav II Haraldsson (995–1030) som också lystrar till kultnamnet Olav den helige. Olav stupade i slaget vid Stiklestad sommaren 1030 under ett desperat försök att återta sitt rike som han förlorat två år tidigare.

Krigare. Olav den helige deltog i flera vikingatåg i västerled. Hans resor tog honom bland annat ända ner till Spanien. År 1013 lär han ha låtit döpa sig i franska Rouen, vilket blev startskottet till hans betydelse för kyrkan. Bilden är en illustration ur Snorre Sturlassons Olav den heliges saga. Bild: Wikimedia Commons

Genast efter Olavs död började rykten spridas om de märkligaste mirakel som inträffat vid hans dödsplats. Rykten som påvens legater gärna eldade på då Olav under ett av sina vikingatåg låtit döpa sig i Normandie och senare infört kontroversiella kristna lagar i Norge.

Hans lik grävdes upp och flyttades till Nidaros där Olavskulten förkroppsligades i bygget av den bastanta Nidarosdomen. Den helgonförklarade Olavs grav blev snabbt en vallfärdsort för pilgrimer runtom i Europa. Fram till reformationen på 1500-talet var Nidarosvägarna Nordeuropas motsvarighet till lederna som förde till Jerusalem, Rom och Santiago de Compostela.

Hakar på vandringsvurmen

Ett halvt millennium senare är Åbo Akademi i samarbete med skärgårdskommunerna och med stöd av EU-pengar i full färd med att återupprätta vandringslederna, med målet att locka turister och friluftsentusiaster.

– I Sverige, Norge och Danmark har man redan återskapat 5 000 kilometer av S:t Olavsleden för vandrare, och nu är tanken att förlänga lederna till Finland. Nagu är ett naturligt delmål, eftersom Nagu kyrka är en S:t Olavskyrka, säger projektkoordinator Nina Söderlund vid Åbo Akademi.

Rutten ska starta i Åbo och gå via Pargas och Nagu till Korpo, vidare till Kökar och Sottunga, genom fasta Åland via S:t Olavskyrkan i Jomala och över till Sverige där leden småningom ska förenas med de rutter som redan står färdiga.

– Vi kommer inte att röja nya stigar, utan utnyttja mindre trafikerade vägar så gott det går. Rutten markeras, men den största delen av kartorna och den historiska bakgrunden kommer att finnas i digital form så att folk kan orientera med hjälp av sina smarttelefoner. Det kommer också att finnas informationscenter längs med rutten där man kan ta emot vandrare och svara på frågor, förklarar Söderlund.

– Intresset för att vandra ökar hela tiden, och det här kan betyda ett uppsving för skärgårdsturismen, hoppas hon.

Gemytligast är det enligt Söderlund att vandra under våren och hösten då trängseln på skärgårdsvägarna är mindre.

Etapp. Den pånyttfödda vandringsleden ska gå via Nagu kyrka, som är en S:t Olavskyrka. Bild: Wikimedia Commons

Digerdöden hack i häl

Den medeltida vandraren stod däremot inför andra typer av jobsposter än kilometerlånga, snigelsega bilköer till färjorna mot Nagu och Korpo. Nidarosvägarna hörde till de populäraste, men samtidigt till de vådligaste pilgrimsrutterna att färdas längs. En stor del av dem som gav sig ut på de mödosamma vandringarna kom aldrig fram – och aldrig hem igen.

– Det här var den enda leden som gick över havet, vilket gjorde den riskabel. När skärgården här är som den är måste det ha skett många olyckor, säger Nina Söderlund.

Arkitekten Aaro Söderlund, en av eldsjälarna bakom restaureringsprojektet, har fördjupat sig i S:t Olavsledens historia.

– Den svarta döden på 1350-talet har kanske gett rutten dåligt rykte. Pesten drabbade särskilt vandrare längs pilgrimslederna, som ju lockade folk från hela Europa. Härbärgena vid stigarna kunde bli smittohärdar i stil med internationella flygplatser i dag, säger han.

– Dessutom var det uttryckligen väldigt många svårt sjuka som gav sig i väg på pilgrimsvandring i hopp om att bli friska. Karakteristiskt var att ta sikte på en hälsobringande källa. Många var i så dåligt skick att de måste bäras längs rutten, så undra på att det var besvärligt att ta sig fram.

Målet. Nidarosdomen var – och är – Olavskultens centrum. Kyrkan började byggas omkring år 1070. Många pilgrimer omkom under den mödosamma vandringen norrut. Bild: Wikimedia Commons

Lufsa fram mot betalning

Det var inte nödvändigtvis guds bästa barn som lunkade eller kånkades längs lederna. Illgärningsmän kunde ofta dömas till att vandra Nidarosvägen som straff.

– Om en mer välbärgad person dömdes till pilgrimsvandring var det ingalunda han eller hon själv som gav sig i väg. Det var alldeles för mödosamt. I stället betalade man någon annan för att vandra i ens ställe, berättar Aaro Söderlund.

Resorna över havet företogs ofta med fiskebåtar, som livligt trafikerade sträckan Åbo–Stockholm.

– Pilgrimerna fick skjuts med allmogebåtar som levererade ost, ved och levande fisk till marknaderna i Stockholm. Resan kunde ta fyra till fem dagar, säger Aaro Söderlund.

Han har ivrigt engagerat sig i Olavskultens dimensioner.

– Olav den helige var det sista gemensamma helgonet för den katolska och den ortodoxa kyrkan. Hos honom förenas på ett fascinerande sätt både kyrkliga traditioner och vikingatiden. Olav var en ungdomsbrottsling, en krigare och mördare, en människohandlare som kastrerade sina fångar – med andra ord den sista man kunde tänka sig skulle bli ett helgon.

Åbo Akademi håller just nu på med att gräva fram mer detaljer om de forna skärgårdsrutterna. Det är meningen att delar av vandringsleden ska tas i bruk redan nästa år.

Samtidigt startar Åbo universitet ett motsvarande projekt på fasta Finland. Att någon gång i framtiden utvidga leden ända till Novgorod är ingen omöjlighet, säger Nina Söderlund.

Olav den helige och Nidarosvägarna

Kung Olav II Haraldsson, kallad Olav den helige, är främst känd genom de legender som den isländska historikern Snorre Sturlasson (1179–1241) tecknat ned.

Enligt berättelserna deltog Olav som tonåring i flera olika vikingatåg i västerled, döptes till kristen i nuvarande Frankrike och hyllades som kung när han återvände till Norge 1015.

Efter tretton år på tronen fördrevs han från Norge, och dödades i strid 1030 då han försökte återta makten.

Rykten började gå om Olavs helighet, och kort efter hans död blev hans gravplats i Nidaros ett av den kristna världens viktigaste pilgrimsmål. Nidarosvägarna upp till nuvarande Trondheim lockade pilgrimer från stora delar av Europa.

Reformationen gjorde slut på pilgrimsvandringarna, men nu håller de gamla lederna på att återskapas för turister och vandringsentusiaster. I Sverige och Norge har det redan gjorts, och nu ska rutterna utvidgas till Åbolands skärgård.

Hållpunkter på rutten är bland annat Nagu kyrka och Jomala kyrka, som båda är S:t Olavskyrkor.

Källor: Turun Sanomat, Nationalencyklopedin

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46