Myndigheterna vill undersöka både vrak och botten kring Estonia

Bild från dokumentärserien på Dplay där tidigare okända skador i skrovet på Estonia presenterades. Bild: DPLAY/TT

Myndigheterna i Sverige, Estland och Finland kräver ytterligare dokumentation av Estonia efter att ha tittat närmare på det oredigerade filmmaterialet från vraket. I Sverige funderar åklagaren på att återuppta brottsutredningen.

Olycksutredningscentralen i Finland meddelar att Estland, Sverige och Finland har jobbat vidare med utredningen kring Estoniakatastrofen och tittat på filmmaterialet som visades på D-play i höstas.

Tillsammans med produktionsbolaget för dokumentärfilmen undersöker man nu det oredigerade filmmaterialet.

Dessutom har man tillgång till ritningar, kartläggningar från havsbottnen och metallurgiska undersökningar tillsammans med analyser av skrovkonstruktionen. Möten med några överlevande har också hållits.

Nu meddelar Olycksutredningscentalen att både fler undersökningar av fartyget och botten runtom, och fler samtal med överlevande behövs.

Arbetet leds av estniska myndigheter och gruppen träffas via videokonferens en gång i veckan.

I enlighet med EU-bestämmelser om utredningar av olyckor till sjöss är utredningen oberoende av andra myndigheter.

Ny brottsutredning kan bli aktuell

1997 beslutade åklagare i Sverige att lägga ned brottsutredningen om Estonias förlisning, som inträffade tre år tidigare. Beslutet överprövades till en överåklagare och till sist till riksåklagaren, som 1999 beslutade att inte återuppta utredningen då brotten var preskriberade.

Även Sveriges riksåklagares beslut begärdes omprövat, men ett år senare satte man punkt då riksåklagaren beslutade att inte ändra sig.

Hela den processen kan nu komma att tas om, efter att åklagare Karolina Wieslander vid svenska Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet fått i uppgift att granska en begäran om att återuppta brottsutredningen om förlisningen.

Estoniakatastrofen inträffade för över 26 år sedan, natten mot den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallinn kvällen före men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionen överlämnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt.

Börjar om från början

Begäran kom från en man som överlevde katastrofen, med hänvisning till att uppgifter om tidigare okända skador i Estonias skrov blivit kända i en ny dokumentär från Dplay.

– Det är därför (de nya uppgifterna, reds anm) som det går ned till åklagare på min nivå. Frågan har ju varit föremål för prövning i flera åklagarinstanser tidigare.

Du ska alltså börja om från början?

– Exakt. Så kan man säga.

Hon ska dels gå igenom den gamla brottsutredningen, dels ta del av de nya uppgifterna från dokumentären.

– I anmälan har man pekat på dokumentären och de uppgifter som anmälaren menar har framkommit genom dokumentärteamets arbete. Det är skälet till att man begärt att förundersökningen ska återupptas.

Om hon beslutar att inte inleda en ny förundersökning kan det överprövas till en överåklagare. Slutligen kan det hamna hos riksåklagaren igen.

– Det är precis på samma sätt som man gjorde under 90-talet, säger Wieslander.

Preskriptionstiden är ett problem

Det har gått mer än 26 år sedan Estoniakatastrofen och de allra flesta möjliga brottsmisstankarna har preskriberats. Endast de allra grövsta brotten, exempelvis terroristbrott, brott mot mänskligheten och mord saknar preskriptionstid.

Så även om åklagaren finner anledning att tro att brott har begåtts kan en utredning inte inledas om det inte gäller brott som saknar preskriptionstid.

– Jag kan ju inte återuppta förundersökningen om preskriberade brott, säger Karolina Wieslander.

När hon kommer fatta beslut i frågan är oklart.

– Det vet jag faktiskt inte. Jag kan inte svara på det.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning