Myndigheterna utreder tragisk dödsolycka vid äldreboende

Myndigheterna kan komma att skärpa övervakningen av helprivata äldreboenden och medger att tillsynen av dessa inte har varit lika aktiv som av hem med kommunalt upphandlade platser. Frågan är aktuell i och med en tragisk dödsolycka där en äldre demenssjuk person föll ner från balkongen på fjärde våningen i pensionärshemmet Hagaro.

Det svenska privata äldreboendet Hagaro i Helsingfors lovprisas av hyresgästerna och deras anhöriga för sin familjära stämning, för sin underbara personal och för sin goda vård i en hemlik miljö. Därför är sorgen stor efter en incident för snart två veckor sedan där en svårt demenssjuk hyresgäst föll ner från hemmets balkong på fjärde våningen och dog i sviterna av sina skador.

Dödsolyckan utreds nu av polisen och av Regionförvaltningsverket som övervakar de privata äldreboendena. Regionförvaltningsverket har efter olyckshändelsen på Hagaro beslutat att göra en granskning av hemmet. Det innebär att verket kommer att be om utredningar av både Helsingfors stad och av Hagaro.

Att sia om vad myndigheternas ingripande kommer att resultera i är att gå händelserna i förväg. På ett generellt plan säger Sari Luukko, överinspektör för socialvården vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland, att verket kan komma att kräva förändringar.

– Vårt främsta intresse är att avgöra om klienterna som bor i hemmet är på rätt ställe. De tjänster som hyresgästerna köper måste vara trygga för klienten. Vi kan utfärda rekommendationer eller direktiv om vården. Till exempel kan man tänka sig att hemmet kan bli tvunget att låsa ytterdörrarna så att inte klienterna kan ta sig ut på egen hand.

Inspektion av hemmet och klienterna

Regionförvaltningsverket kan som en följd av olyckan komma att besöka stället och granska tillståndet på hyresgästerna i hemmet för att försäkra sig om att de är på rätt plats.

– Och skulle det visa sig att så inte är fallet är alternativen att de klienter som har det tyngsta vårdbehovet måste flyttas bort eller så måste man se till att det blir tryggt för dem att bo på hemmet.

Kan ett hem gå med på att klienten ska få röra sig fritt ifall det finns en risk för att personen skadar sig?

– Till en viss gräns är det möjligt. Men klientsäkerheten är ändå det viktigaste. Därför måste man kunna garantera att personer inte kan skada sig själva eller andra. Om en klient upprepade gånger rymmer från en enhet eller tappar bort sig är personen inte på rätt ställe, säger Luukko.

I samma banor resonerar en anhörig till en person som bor på Hagaro.

– Hagaro är inte ett hem för svårt dementa. Det är ett hem för pensionärer. Ofta är personerna som flyttar in inte dementa när de kommer till hemmet. Men de blir det med tiden. En fruktansvärt svår fråga är hur länge de här människorna kan bo kvar.

"Ett problem för föreningen"

Det är inte första gången som utmaningen med svårt demenssjuka klienter på Hagaro påtalas. För knappt sju år sedan då HBL skrev om den svenska äldreomsorgen i Helsingfors, lyfte en då 93-årig dam som HBL hade talat med upp saken i en intervju:

Här finns invånare som irrar omkring i korridorerna och inte hittar sina rum. De skulle kanske ha det bättre på ett ställe som är anpassat för klienter med minnesstörningar. Jag tror att det här är ett problem för föreningen.

Också i dag, flera år senare kommer vittnesmål om hyresgäster som irrar omkring i grannskapet eller hoppar på första bästa buss i hopp om att den ska ta dem till Stockmann eller till det egna hemmet.

En anhörig till en förälder som stortrivs på Hagaro tycker att det är de anhörigas ansvar att välja var de placerar sin mor eller far och menar att de anhöriga borde besluta när släktingen inte längre kan bo kvar.

I vilket skede bör larmklockorna ringa då det gäller demenssjuka klienter på privata servicehem som inte specifikt är inriktade på att ta hand om svårt dementa?

– Förhoppningsvis har hemmet vårdpersonal på plats och bör som proffs kunna reagera om någon klient inte längre är i sådant skick att han eller hon kan bo kvar på stället. Till exempel demens ställer särskilda krav på enheten, säger överinspektör Luukko.

Sari Luukko påpekar att det allra främsta kriteriet i äldreomsorgen är att omgivningen är trygg.

– Därför är det förfärligt sorgligt att höra vad som har hänt och det är tragiskt att det ska inträffa olyckor innan saker åtgärdas.

"Kommunala tillsynen inte lika aktiv"

Hagaro är ett rätt ovanligt serviceboende eftersom samtliga klienter eller deras anhöriga betalar för boendet och vården ur egen ficka. På hemmet finns inga kommunalt upphandlade platser.

– Vi kommer sannolikt nu att noggrannare börja granska de helprivata äldreboendena. Svenskspråkiga har i högre grad sökt sig till privata serviceboenden och eftersom det brukar komma få klagomål som gäller dessa, har den kommunala tillsynen av de här ställena inte varit lika aktiv som tillsynen av de vårdhem som också har kommunalt upphandlade platser. Det här kan vara en faktor som kräver utredningar från vår sida, säger överinspektör Luukko.

Hon påminner om att privata servicehem ska ha en plan för egenkontroll för att minimera riskerna.

På Hagaro är man oroad över att händelsen ska komma att drabba hemmet eller som en anhörig formulerar det:

– Jag tycker att det är viktigt att det här inte läggs Hagaro till last. De är helt oskyldiga. De kan inte göra mer. Hagaro är ett pensionärshem och inte ett hem för dementa. Att personerna sen långsamt blir dementa är ett sjujäkla problem som alla servicehus måste kämpa med.

Ordföranden: Vi värnar om säkerheten

Ordföranden för Fruntimmersföreningen, det vill säga Hagaros ägare, Eva Stockmann kan inte med hänsyn till tystnadsplikten kommentera händelsen.

– Det här är mycket känsliga saker. Det är tungt för de anhöriga, för hemmet och för oss alla.

Eva Stockmann säger att säkerhetsåtgärderna har diskuterats regelbundet i Fruntimmersföreningens styrelse och påpekar att Hagaro inte är en låst enhet.

– De anhöriga medvetandegörs noga innan nya klienter flyttar in om att hemmet inte är låst. Jag kan inte föreställa mig att vi skulle ta in någon med svår demenssjukdom. Händelsen är otroligt ledsam när man vet vilket fint arbete som görs i hemmet. Styrelsen är hela tiden informerad om problemen. Därför har vi tagit tag i säkerhetsaspekterna, säger Stockmann.

Verksamhetsledare Carola Aspholm-Backman säger att hon i fjol vid budgettider föreslog för styrelsen att hemmet skulle införa nya låssystem för att förhindra att personer med minnesstörningar kan ta sig ut genom ytterdörrarna. Aspholm-Backman säger att hon tog initiativet för att öka tryggheten för klienterna och säkerheten för personalen.

Hemmets tekniska disponent håller för tillfället på och utreder ytterligare nya låstyper för att öka säkerheten.

Har det funnits anställda som har oroat sig över klienternas säkerhet i och med era olåsta dörrar?

– Inte har de sagt något till mig. Vår personalstyrka är godkänd av myndigheterna. Det är klart att vi alla upplever saker och ting olika. Dilemmat för sjukvårdaren är att man aldrig räcker till.

Aspholm-Backman påpekar precis som Stockmann att Hagaro inte är en sluten demensenhet, utan ett öppet hem som vårdar sina klienter till livets slut, förutsatt att det känns tryggt.

Hur hanterar ni fall där minnesstörningen förvärras?

– Jag brukar säga till de anhöriga att om vi alla dagar måste leta reda på klienten i näromgivningen, ja då är personen inte längre på rätt ställe. Vi använder också armband som slår larm då klienterna går ut genom ytterdörren, men är man tillräckligt minneslös är risken att man tar av sig armbandet. Personligen anser jag att inget ställe i dag kan vara fullständigt tryggt.

HBL undrar om det brukar hända att Hagaro säger upp hyresavtalet med klienter vars tillstånd försämras så att personen inte längre är trygg, men Aspholm-Backman säger att man under hennes tid inte har tvingat någon att flytta bort. Däremot har man nog berättat för de anhöriga om riskerna med att bo kvar.

Aspholm-Backman och Stockmann säger att de är oroade över hur och var äldre med svåra demenssjukdomar ska få värdig vård på svenska i huvudstadsregionen i och med att platserna är begränsade.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42