Myggift drabbar inte bara myggor – forskare ber oss tänka till vid insektsmedelshyllan

Professor Ilari Sääksjärvi, här i Åbo universitets botaniska trädgård, säger att insekterna är livsviktiga för oss. De flesta av växterna vi äter är beroende av insekter som pollinerare. Bild: Jean Lindén/SPT

Det använda och omdebatterade anti-myggvapnet Thermacell är inte det största hotet mot insekterna. Ökar vår användning av kemikalier på gården är det illa för naturen, konstaterar professor Ilari Sääksjärvi.

Är den omdebatterade anti-myggapparaten Thermacell ett exempel på hur vår syn på naturen förändrats?

Det tror Ilari Sääksjärvi, professor i biodiversitetsforskning vid Åbo universitet.

–  Jag förstår att myggorna är en plåga. Även jag lider av dem. Men för 10–20 år sedan stod vi ut med saker som vi inte står ut med i dag. Nu vill vi njuta av naturen mer neutralt, säger Sääksjärvi där vi sitter i skuggan i den fina botaniska trädgården på Runsala i Åbo.

Mellan de tusentals växterna ser jag ex-president Tarja Halonen vandra runt med en glasstrut. Trädgården är full med grupper av unga, antagligen på naturläger.

Sääksjärvi tror på de unga. Det är de som kommer att rädda planeten.

Handlar om ett nervgift

Kemikalier är ett av de stora hoten mot naturen och dess mångfald, konstaterar han. I Thermacell är det ämnet prallethrin som håller myggorna borta från gården.

I Finland finns några tiotal arter av stickmyggor. I världen finns det några tusen arter, och en del av dem sprider farliga sjukdomar som denguefeber. Bild: Pixabay

– Många tänker väl på apparaten som en myggavskräckare. Men det handlar om ett nervgift som är dödligt för insekter. För att myggorna ska avskräckas måste de komma i kontakt med ämnet, och vi vet inte exakt hur de påverkas av de små mängder som de hinner få i sig.

Och, påpekar Sääksjärvi: man ska inte tro att insektsgifterna är skräddarsydda för att bara slå till mot vissa arter, till exempel myggor. Medlen påverkar alla insekter.

När det gäller Thermacell säger han att vi ändå måste se saker i rätt proportioner. Om apparaterna används korrekt, och bara på den egna gården, så är påverkan väldigt lokal. Den är mycket mindre än till exempel påverkan från de bekämpningsmedel som används inom jordbruket.

–  Men om apparaterna dyker upp på varje gård så kan de nog ha negativ effekt på naturen. EU undersöker nu prallethrinets effekter närmare. Så länge vi inte exakt vet hur ämnet påverkar insektslivet bör vi komma ihåg försiktighetsprincipen. Jag tror att många finländare håller med om det.

Insekterna är livsviktiga Fjärilar är vackra att se på. Har vi svårare att se egenvärdet i myggorna?

– Så är det väl. Men myggorna har en viktig roll i naturen. De är faktiskt också pollinerare, även om de inte är lika viktiga pollinerare som humlor och bin. Myggorna är också viktig föda för fåglar och fladdermöss, samtidigt som våra myggor inte sprider dödliga sjukdomar så som myggorna i Amazonas.

Regnskogen Amazonas i Sydamerika är välbekant för Sääksjärvi. Den är ett av hans forskningsområden.

De gifter vi använder mot myggor påverkar också andra insekter. Bild: Jean Lindén/SPT

Hur förhåller sig invånarna där till myggorna?

–  Myggorna ses som en del av vardagen. Man står ut med dem och är van vid att sova med nät runt sig. När malaria eller denguefeber ökar i ett område så sprutar nog städerna bekämpningsmedel i folks trädgårdar och åtgärdar platser där myggorna förökar sig, till exempel stillastående vatten. Men man blir förstås aldrig av med myggorna helt.

Själv använder Sääksjärvi myggmedel på huden när han är i Amazonas, plus myggnät på nätterna. Hemma i Finland är det på sin höjd medel på huden han använder. Det bästa skyddet är kläder som täcker huden.

Även om vissa insekter är en plåga eller rentav farliga för människan så är insekterna livsviktiga för oss, säger Sääksjärvi.

–  De fyller funktioner som vi kanske inte märker. Insekter kan till exempel se till att andra arter inte ökar för mycket. Och tre fjärdedelar av de växter vi äter är beroende av insekter för pollineringen. Om insekterna försvinner överlever inte människan.

Det är något att tänka på då man väljer insektsmedel i butikshyllan.

Diskussionen kring myggbekämpningsapparaten Thermacell var välkommen, säger Ilari Sääksjärvi, professor i biodiversitetsforskning. Bild: Silja-Riikka Seppälä/Lehtikuva

–  Jag vill inte skuldbelägga bolaget bakom Thermacell för mycket, men de kunde ha varit tydligare i sin marknadsföring om hur apparaten får användas. Det var bra att det uppstod en diskussion, och nu har de gjort det tydligt att apparaten är för gårdsbruk. Men det är nog bra om alla funderar på om de faktiskt behöver sådana här apparater.

Fästingen ett tecken i tiden

Samtidigt kan en annan krabat sägas ha tagit över rollen som vår ärkefiende nummer ett: fästingen. Åbo universitets och läkemedelsbolaget Pfizers webbplats Punkkilive, där man kan rapportera fästingobservationer, har på bara två månader fått in över 30 000 rapporter från medborgarna.

–  Det här visar att folk gärna vill hjälpa oss forskare, men också att många är oroliga för fästingen, säger Sääksjärvi.

–  I vår barndom behövde vi inte vara rädda för den. Den sågs mest som ett problem för skärgården. Nu finns det fästingar också i städernas parker, och i Punkkilive ser vi hur de sprider sig norrut. Då klimatet förändras gynnar det fästingen eller fästingens värddjur. Fästingen är ett exempel på de utmaningar vi kommer att möta i framtiden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning