"Muijan har benen i vädret och jäbän jyystää med karvalakkin på huvvet" – hur översätter man Helsingforsregionens hybridspråk?

Mårten Westö trivdes med utmaningen att ge huvudstadsregionens och chattarnas språkliga myller i Rakkaus niinku en finlandssvensk form. – Särskilt roligt var det att översätta dialogerna mellan Joona och hans pappa, där generationsskillnader i språkbruk och värderingar lyfts fram, säger han.Bild: HBL-arkiv/Charlotta Boucht

Johannes Ekholms roman Rakkaus niinku, Kärlek liksom, är ett mischmasch av genrer där högfinska varvas med fritt flödande mobilchattar. Författaren Mårten Westö som översatte boken hade det ovanliga uppdraget att omvandla en vacklande finska till en minst lika svajig svenska. Det gällde att göra fel, men på rätt sätt.

"Vittu jag såg just bästa lööppin i Ilta-Sanomat, där var en bild på nån som bylsii i metron, muijan har benen i vädret och jäbän jyystää med karvalakkin på huvvet, kela han var vittu varusmies och bara bylsi i metron. Rubriken var att 'nähtiin varsinainen metroseksuaali'."

Så här låter det i boken Rakkaus niinku, Kärlek liksom, när två finlandssvenska punkare slänger käft på Bar Lepakkomies i Berghäll. Johannes Ekholms generationsroman ryggar inte för blandspråket. Tvärtom vill boken uttryckligen blottlägga hur språkligt fragmenterad vår verklighet är.

Bokens huvudperson Joona, en drygt trettioårig arbetslös innehållsproducent som söker sin väg i en värld han anser att kapitalismen och patriarkatet saboterat för honom, spelar in alla diskussioner han är med om under en veckas tid – både digitalt och öga mot öga. Från ett verbalt fadersmord där den frustrerade Joona toksågar sin fars värderingar (och får bitande mothugg) glider handlingen över i en oredigerad mobilchatt:

"hej e du online? Ja e trött"

"o shit waddup! lyssnar på Rihanna work work work går igenom facebookkompisar försöker radera alla ja int kan placera utgångssiffran 1 005 raderar dom största fitthuvena"

Rotvälska i Helsingfors?

De transkriberade chattarna och inspelade diskussionerna från barer, butiker och vardagsrum bildar ett finsk-engelsk-svenskt ordflöde där språket gör kullerbyttor på nästan alla tänkbara nivåer. Författaren Mårten Westö, som tillsammans med journalisten Adrian Perera hade i uppdrag att översätta boken, stod inför uppgiften att förvandla ett finskt hybridspråk till ett finlandssvenskt hybridspråk, utan att rucka på stilen.

– Som tidsmarkör tycker jag att romanen är på kornet. Den återspeglar den dubbla verkligheten och den vacklande språkkänslan finlandssvenskar lever i, framför allt i huvudstadsregionen. I Österbotten är svenskan mer stabil, av många olika orsaker. Men scenen med de finlandssvenska punkarna på Bar Lepakkomies, det är just så den yngre generationen i hög grad talar i Helsingfors, säger Westö, som tidigare översatt ett tjugotal böcker till svenska.

Chatt- och blandspråk ställer okonventionella krav på översättaren. Det gäller inte att hitta de språkligt korrekta motsvarigheterna, utan de stilistiskt mest gångbara grodorna.

Poeten Robert Frost menade att det är poesin som går förlorad i översättning, poetry is what gets lost in translation, men detsamma gäller inte nödvändigtvis för idiomatiska språkfel. Bokens "Briteissä" blir till exempel i svensk översättning "i britterna", ett uttryck som kan skära i många språköron.

– Det är inte varje dag man som översättare ska reproducera språkfel. Men i fjol hände det mig faktiskt två gånger. Dels med den här boken, dels med Samu Nyströms och Jörn Donners Märklig är nu världens gång där det gällde att återge brev och anteckningar från 1918 som röda fångar och deras anhöriga skrivit på en synnerligen bristfällig finska, säger Westö.

I Kärlek liksom handlade det om att hitta den motsvarighet som passade bäst i samtalskontexten. Boken består mest av repliker och är mer som en pjästext än en regelrätt roman.

– Samtidigt är det viktigt att man som översättare är djärv och vågar ta sig tillräckligt stora friheter. Det är något man lär sig av erfarenhet. Som yngre har man ofta en överdrivet stor respekt för originaltexten, säger Westö.

– Talspråket måste låta äkta och trovärdigt i alla situationer. Svenskan förändras otroligt snabbt, inte minst i Sverige där engelskan kommer in så starkt. Därför var det bra att Adrian Perera och jag är från olika generationer och att författaren själv också var med om processen. Risken är ju att man som 50-åring inte längre hänger med i hur 30-åringarna pratar, fortsätter han med ett småleende.

Chattspråket en vit fläck

Ursprungsversionens engelska inslag bevarades till stor del, medan finskan i regel ersatts av finsk-svensk slang och finlandssvenska dialekter. Vissa finska populärkulturella referenser ersattes också med anglosaxiska dito för att det hela lättare skulle öppna sig för svenska läsare.

– I början bollade redaktören och jag med tanken på att överföra hela boken till en rikssvensk kontext, men det skulle vara nästan omöjligt att flytta Berghäll till Södermalm, med alla markörer det skulle innebära. På sätt och vis var det skönt att slippa kravet på att inga finlandismer får hänga med i texten. Det var bara att köra på.

Inom forskningen är chattspråket ännu till stora delar oplöjd mark. Westös egna efterforskningar bland släktingar och vänner visade ändå att det finlandssvenska chattspråket inte nödvändigtvis är så slängigt och svajigt som många kanske skulle tro.

– Det framgick att många i själva verket skriver överraskande normal svenska också på chattar.

Nu vinner mobilchattar insteg i skönlitteraturen – vilka följder kan det få?

– Förstås skulle det vara fint om man med en sådan här hybridroman kan locka fler att läsa böcker. Det paradoxala är ju att människor läser färre och färre böcker i dag, men ändå läser mer text än någonsin. Och kanske skriver de också mer text än de brukade. Tidsspannet och koncentrationsspannet blir kortare. Men jag tycker det är intressant, jag hade aldrig tidigare läst en roman skriven på det här sättet.

– Samtidigt är en genomarbetad skönlitterär text någonting helt annat än en nedtecknad chattdialog. Det går inte riktigt att jämföra.

Många kanske ändå ser det som romanens uppgift att upprätta någon form av ordning, att skapa en berättelse av en splittrad verklighet. Kärlek liksom gör på sätt och vis motsatsen?

– Jag ser boken mera som ett fräscht experiment och har svårt att tro att den här stilen i längden ersätter romanen som konstform. Kärlek liksom är snarast en beskrivning av vår tid, den visar vilka former dagens samtal tar sig. Hur det eventuellt på sikt påverkar språket får forskarna svara på.

Textrobotiken gör hela tiden stora framsteg. Riskerar översättaren i framtiden att ersättas av en robot, till exempel i chattexter?

– Nej, en trovärdig översättning kräver ganska mycket erfarenhet och språkkänsla. Men vem vet. Just nu läser jag Yuval Hararis Homo deus, i vilken han påpekar att utvecklingen i dag är så hisnande snabb att det knappt går att sia hur världen kommer att se ut ens om tio år. Själv hoppas jag ju att jag fortfarande får jobba som översättare i det skedet.

Har hybridsvenskan kommit för att stanna i litteraturen?

– Svårt att säga. På sikt går anglifieringen antagligen inte att hejda. Man ser det i de årliga nyordslistorna och yrkestitlar som "controller". För författare och översättare handlar det därför inte bara om att följa med sin tid, utan om att slå vakt om språket. I dag gör man sig ibland lite väl lättvindigt av med gamla ord och uttryck, trots att de i mina ögon fortfarande skulle ha ett existensberättigande. Språket förändras mycket på ytan, det är hippt att ta in nya ord. Men hur de orden överlever är en annan fråga. Många nyord är väldigt specifikt förankrade i sin tid, ett slags dagsländor som ingen kommer att minnas om några år.

Likadant är det kanske med Joonas mobilchatt, där han hoppas knyta kärlekskontakt med en kvinna som han bara känner under signaturen SAD91RL.

"ja läser och skriver nästan ba ENG

däfö semi not so fluent internet vernacular swenglish argot :p"

"jag sku gärna vilja kunna proper skriftspråk"

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00