Movits nya album gör ljummet intryck

Movits! imponerar alltjämt med sin språkliga träffsäkerhet även om musiken blivit mera mainstream än tidigare. Bild: ULF BERGLUND

Luleåtrion Movits har minskat på jazzen och ökat på den samtida hiphopen. Konsekvensen blir att gruppen inte utmärker sig lika mycket som tidigare.

Hiphop

Movits!

V:I (Antarktis Records)

För tio år sedan slog svenska Norrbottentrion Movits igenom med albumet Äppelknyckarjazz. Bandet imponerade med sin jazz- och swinginfluerade hiphop – det var musik som inte fanns på marknaden och Movits skapade en egen nisch för sig. De lyckades kort efter debuten även få uppmärksamhet i USA dit de sedan åkte på turné, trots att de sjöng på svenska.

Movits, som består av bröderna Johan och Anders Rensfeldt samt saxofonisten Joakim Nilsson, har sedan dess varit aktiva. Nya albumet V:I är femte skivan som gruppen publicerar sedan 2008 och är med sina sju låtar dessutom bara första delen av nya albumet. Andra delen släpps i vår.

Mer samtida hiphop

På nya albumet har jazzen fått sätta sig i baksätet medan ljudbilden är mer dominerad av samtidens hiphop. Det har egentligen varit en process som framskridit gradvis för varje skiva som Movits släppt, men jag kan tycka att det är synd. Även om gruppen fortfarande har ett säreget sound på V:I med sina karakteristiska blåsinstrument så smälter låtarna allt mer in i mängden av svensk hiphop.

V:I är fortfarande ett snyggt producerat och omsorgsfullt arrangerat album. Låten Lemonad sticker bland annat ut med sina blåsarrangemang och en refräng som fastnar. Även Ohio bjuder på ett fint gästspel av sångaren Tove Burman som med sin väldigt rena och raka sång skapar en skön kontrast till det aningen kaotiska rappandet. Men utöver enstaka låtar eller delar av låtar hittar jag inte så många sånger som riktigt profilerar Movits melodiskt. Allt är bra, men inget är "wow".

Språkligt engagemang

Det som fortfarande präglar Movits är användningen av det svenska språket. Johan Rensfeldt är bra på att leka med små språkliga detaljer som gör att texterna utmärker sig och fastnar hos lyssnaren. På V:I gör han dessutom satiriska skildringar av det sociopolitiska läget i Sverige med textrader som "Gör som pengar på Nordea, se mig flytta utomlands" i Bubbelpool.

Jag imponeras även av texten i Duvor där Movits skildrar det ödsliga Norrbotten i liknande termer som en storstads-rappare beskriver förorten. Med ord som "Hört det ska va' billigt, skaffa stuga runt här. Ingen fucking bryr sig om nåt gluten runt här, det blir ute runt här" visar trion att småorter också har historier värda att rappa om. Det ska dessa tre Luleåkillar ha en eloge för, för det är slutligen deras historier som gör V:I till ett album som över huvud taget engagerar.

Anna Lillkung Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning