Motorsågarna äter is och konsten växer fram – "Jag tycker om allt det förgängliga"

Om allt går som det är tänkt kommer Marika Walldén att ha skulpterat fram både rönnbär och en näktergal när hennes bidrag synas av tävlingsjuryn. Bild: Cata Portin

Motorsågarna vrålar och iskristaller flyger i solskenet. FM i isskulptering inleddes på lördagsförmiddagen i Tusby och på söndag eftermiddag utses vinnaren.

Isskulptören Marika Walldén har en dröm. Hon önskar att finländarna skulle börja pynta och inreda sina trädgårdar också vintertid: med isskulpturer och konstverk av snö.

– Vi glömmer bort trädgårdarna på vintern fast de är fulla med gratismaterial att skulptera av, säger hon och väljer bland verktygen.

Den här eftermiddagen är det is som är arbetsmaterialet, men Walldén har arbetat också med snö, sand och is. Eller med grönsaker. Sedan slutet av 1980-talet har hon mejslat fram former ur de materialen.

– Jag tycker om allt förgängligt. När man arbetar med sådana material blir tillvaron aldrig tråkig. Skulpturerna föds och försvinner. Vädret är alltid nytt och platsen är alltid ny. Det är en helt annan sak än att sitta och fila på mer beständiga verk i ett ateljéhörn. Sådant är nog inte för mig.

Walldén, som bor i Varkaus, har skulpterat i snö och is i 31 år. Verktygen har förfinats längs vägen. I dag kan man köpa snart sagt vilka specialverktyg som helst, men i början var det helt vanliga redskap ur kökslådorna hemma som gällde.

Under åren har Walldén lett ett antal workshoppar och kurser i isskulptering, men hon är bekymrad över att de yngre förmågorna inte syns till på tävlingar.

– Det är som om en viss händighet skulle försvinna i takt med att skolorna skär ner på undervisningen i de ämnen som kräver att man gör något annat än använder datorer. Många unga är smarta och snabba med datorerna, men osäkra när de ska göra något med sina händer. Det är synd.

Riitta Matikainen välkomnar skugga och lite kallare väder så skulpturen inte rinner i väg under arbetets gång. Bild: Cata Portin

Tusby som tema

Årets FM i isskulptering ordnas i Tusby och isen kommer dels från Tusby, dels från Heinola. De stora blocken på 100 gånger 50 gånger 50 centimeter är transporterade från Heinola.

– Bara fin is, säger Kaj-Erik Fohlin, som leder tävlingen via organisationen Jäälinna.

Blocken med kärnis glimmar i solen.

Årets uppdrag är att skulptera kring temat "Wow, Tusby!"

Uppdraget, som avslöjades för skulptörerna på fredagskvällen, fick flera av de nio deltagarna att hicka till.

– Först tänkte jag att det är ett helt omöjligt jobb, men sedan började jag läsa in mig på Tusby. Det var intressant att bekanta sig med kommunen och jag fick genast en känsla av att det här är en ort där man gör saker tillsammans. Sedan fastnade jag för penseldraget som syns i Tusbys logotyp och började tänka på konsten och musiken, säger Riitta Matikainen.

Matikainen planerar en skulptur som hänvisar till de kända konstnärerna med koppling till orten. Kompositören Jean Sibelius kan få synas i skulpterade noter, landskapsmålaren Pekka Halonen på något annat vis.

Jussi Katajisto lånar ett strykjärn av medtävlaren Riitta Matikainen i utbyte mot att han servar hennes verktyg. Med strykjärnet, en aluminiumplatta och ett vattenpass ser han till att får raka ytor på isblock som ska fogas ihop med varandra. Bild: Cata Portin

Lördagsförmiddagen är inte helt optimal för jobbet. Isblocken har fått täckas in med stora gröna presenningar för att inte börja förstöras, för solen hotar bryta bindningarna mellan iskristallerna och göra isen porös. Om den smalpipiga isen faller sönder i solskenet blir skulpterandet besvärligt och just nu droppar det redan av sådant som sågats upp. Att det är fågelkvitter och sju grader i luften är roligt för publiken, men illa för skulptörerna.

Det hela innebär antagligen nattjobb på tävlingsplatsen bakom simhallen.

Kanske sländor

– Jag gillar isen när den spricker upp längs kanterna och ser ut som diamant, säger Matikainen och drar ränder i isen med vassa skrapor. Motorsågen är ett måste som redskap, men Matikainen gillar de vassa skraporna för finjusteringen.

Som de flesta andra tävlingsdeltagarna arbetar hon med olika material under olika årstider, men har svårt att säga vilket material som är favoriten: is, snö eller sand.

– Isen kräver mest teknik och vassa verktyg, men det där är lite som att svara på vilket av sina barn man tycker mest om.

Paula Saulama från Hyvinge arbetar med möbeltapetsering till vardags, men nu är det motorsågen som gäller.

– Jag tänker mig vassruggar och sländor, säger hon och drar i gång sågen.

En bit ifrån sitter tävlingsveteranen, smeden och motorsågskonstnären Juha Käkelä framför sina isblock och funderar. En björn och ett hus? Ett hus och en björn?

– Jag gör alltid något nytt. Få se nu. Först tänker jag och sedan ser jag bara till att få mitt bidrag gjort.

Vinnaren offentliggörs på söndag eftermiddag klockan 15.

Paula Saulama deltar i FM i isskulptering för första gången. Samtalet med erbjudandet kom på fredagskvällen efter klockan 22 när en annan deltagare insjuknat. Bild: Cata Portin

Under den 25:e FM-tävlingen i isskulptering tävlar den här gången både flerfaldiga mästare och nybörjare. Bild: Cata Portin

Den som vill satsa hittar diverse verktyg för finjustering i handeln. Bild: Cata Portin

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning