Möten mellan människor viktigast för att krossa fördomar

Hanan Sneih, Cecilia Paul och Boodi Kabbani kommer att stiga in i folks hem och läsa pjäsen Tillståndet skriven av Nina-Maria Häggblom.Bild: Cata Portin

I slutet av augusti kommer en pjäs med flyktingtematik att läsas upp i vanliga hem. Svenska Teaterns projekt öppnar upp för dialog.

När jag träffar Boodi Kabbani, Hanan Sneih och Cecilia Paul på café Damascus i Tölö har de alla så mycket att säga att jag till slut, efter en timme, måste säga stopp. Diskussionen om flyktingskap, främlingsfientlighet och olikbehandlande av människor samt det livsviktiga i att våga mötas – och en hel del annat – kunde ha fortsatt länge till i det färggranna lilla syriska cafét där Sneih är en av delägarna.

De tre kommer tillsammans med Alexander Foy från Ryssland att stiga in i folks hem i slutet av augusti och läsa pjäsen Tillståndet skriven av Nina-Maria Häggblom. Det handlar om Svenska Teaterns projekt som startade efter den stora ökningen i antalet asylsökande i landet får några år sedan, men som inte kunnat förverkligas förrän nu. Bland annat bristande finansiering och det faktum att de människor som ursprungligen var med i projektet har tvingats lämna Finland, har satt käppar i hjulen.

– Vi tyckte ändå att projektet var så pass viktigt att vi ville gå vidare, berättar Paul som är anställd skådespelare på Svenska Teatern.

Projektet är ett samarbete med föreningen Refuhome som teatern ordnade några workshops för asylsökande med för att få fram det material som Häggblom sedan baserade pjäsen på.

Det är intressant av många orsaker. Först har vi temat: Hur behandlar vi människor som söker trygghet i vårt land och vilken är dessa personers upplevelse när de kommer hit? Sen har vi deltagarna: Sneih, Kabbani och Roy är eller har alla varit asylsökande. Och ytterligare har vi det faktum att pjäsen kommer att läsas hemma i privatpersoners vardagsrum och därmed verkligen skapa direkta möten. Slutligen har vi rollfördelningen, som är omkastad: Paul spelar flyktingen Ahmed medan de övriga tre spelar finländare. De som inte har svenska som modersmål läser på svenska, medan Paul läser sina repliker på engelska.

Ett fräscht och annorlunda koncept som kan utmana åskådaren på många sätt.

Inte svartvitt

Boodi Kabbani är självutbildad skådespelare och konstnär, för tillfället också aktuell med den finska filmen A moment in the reeds, och Sneih har medverkat i några mindre filmer och reklamer. De två delar lägenhet och är båda från Syrien. Kabbani kom till Finland som kvotflykting och har med andra ord haft det relativt enkelt rent byråkratiskt sett – han kan snart ansöka om medborgarskap – medan Sneih vid tiden för den här intervjun, efter att ha vistats i Finland i snart tre år och till exempel startat ett företag, fortfarande väntar på tillstånd att få stanna. Absurt nog får hon inte officiellt ens jobba i sitt eget café – hon är "volontär" här.

Glaset i caféts dörr har krossats nyligen och vandalen har lämnat ett rasistiskt meddelande på den.

– Jag kan inte förstå det. Jag vet inte om jag är naiv, men det känns bara så konstigt. Hur kan en människa som inte gjort något illa orsaka sådant hat och sådan rädsla hos någon? frågar Paul och fortsätter:

– Pjäsen handlar bland annat om just fördomar. Hur förhåller du dig till folk du inte känner, är du nyfiken och öppen eller skeptisk och fördomsfull?

I Tillståndet finns tre finska karaktärer och en flykting från ett land i söder. Han flyttar av olika orsaker in hos ett syskonpar, och det intressanta i pjäsen är hur dessa reagerar.

– Båda är i princip trevliga, men den ena är mer välkomnande och den andra mer rädd. Det finns ingen tydligt "ond" karaktär, vilket jag tycker är bra. Det är verklighetstroget. Rasismen och fördomarna finns mellan raderna, som det ofta är. Kvinnan är vänlig till en viss gräns, vilket jag också upplevt här. Att folk är snälla men avlägsna och kontakten fördjupas ofta inte, säger Sneih.

Också Kabbani kan känna igen sig i pjäsen som grundar sig på asylsökandes berättelser.

– Jag har så klart haft både bra och dåliga upplevelser här. Jag har mött en del rasism och xenofobi, men också härliga hjälpsamma människor och jag har goda vänner. Ibland känner jag mig ändå som en trofé som någon vill vara tillsammans med för att själv vara coolare. För de här människorna representerar jag något exotiskt och häftigt, säger Kabbani.

Cecilia Paul berättar att hon blev förvånad när hon iakttog det här fenomenet på nära håll.

– Det var en helt ny nivå av det här temat för mig. Samtidigt som det finns rasism finns det här exotiserandet.

Kabbani berättar att han ofta känner sig granskad och bedömd.

– Jag känner mig iakttagen. "Vad gör han, gör han något bra, något dåligt?" Folk förväntar sig mycket, men är också förvånade när jag gör något. Och på något gammalt café i Eira viskar och pekar tanterna. Inte ovänligt, men ibland känner jag mig som om jag vore i ett zoo. Folk här är helt enkelt inte så vana vid utlänningar ännu.

Möten och medkänsla

Kabbani vill möta människor och prata med dem om vanliga saker, vilket han ser fram emot att göra i samband med pjäsläsningen.

– Men jag vill inte prata som en representant för någon grupp, utan som mig själv, säger han.

– Det enda sättet att komma ur fördomar och rädslor är genom möten. Det du inte känner till är skrämmande, förändring är skrämmande. Själv har jag alltid varit intresserad av förändring. Nyfikenhet är en av de viktigaste egenskaperna som finns, säger Paul och fortsätter:

– Vi glömmer ofta att vi människor är lika. Vi har samma drömmar och rädslor. Det handlar om medkänsla.

Teater i ditt vardagsrum

Den första läsningen av pjäsen kommer att ske 17.8 i artistlogen på teatern – i skådespelarnas hem – och den sista hemma hos Sneih och Kabbani. Däremellan hålls fem föreställningar i privata hem.

Vem som helst som bor i Helsingfors med omnejd kan bjuda in föreställningen. Det kostar ingenting, och efter läsningen hålls en diskussion. Tillställningen med förberedelser, läsning och diskussion tar totalt cirka två timmar. Diskussionsspråket är en blandning av svenska och engelska.

Bostaden behöver ha ett tillräckligt stort rum för teamet på fem personer samt publiken vars storlek värden själv bestämmer. Värden ombes bjuda in familj, vänner och bekanta tills det är fullsatt.

Tidpunkt för läsningarna är kvällstid 20-31.8. Klockslaget kommer värden överens om med teatern. Skicka intresseanmälan till press@svenskateatern.fi före den 6 augusti.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33