Möte som formar Europa i Helsingfors i dag

Angela Merkel, Tysklands långvariga förbundskansler, har meddelat att hon kommer att sluta leda sitt parti CDUBild: Lehtikuva-AFP/Tobias Schwarz

Europas center-höger hoppas få fortsätta leda EU i gammal tappning, men en omvälvning är på gång. Den här veckan samlas ingredienserna för hur Europa ser ut de närmaste åren på två möten – EPP i Helsingfors och det liberala Alde i Madrid. Vad sker?

Varför är Europapartiernas kongresser relevanta?

Europas största parti just nu, den center-högerkonservativa gruppen EPP, kommer att samlas med över 700 delegater i mässcentret i Helsingfors.

EPP:s kongress i Helsingfors mässcentrum börjar i dag onsdag. Den främsta programpunkten är att välja EPP:s toppkandidat, som tävlar om att bli kommissionens ordförande. Valet står mellan den tyska kristdemokraten Manfred Weber (CSU) och den liberala finländska moderaten Alexander Stubb (Saml).

Men in flygs också en drös av tunga politiker som alla är spelare på Europas schackbräde just nu.

Den här veckan ordnas också en annan kongress. Det liberala Europapartiet Alde samlas i Madrid, och dit kommer besökare från Emmanuel Macrons parti En Marche. Macron vill bilda en allians av liberala eller progressiva, ett gränsöverskridande nätverk som bildar motvikt mot den allians som euroskeptiker, högerpopulister och invandringsfientliga partier vill bilda. Den politiska kartan i Europa kan se annorlunda ut efter vårens val.

Vilka ska man hålla ögonen på, förutom toppkandidaterna?

Angela Merkel, Tysklands långvariga förbundskansler, har meddelat att hon kommer att sluta leda sitt parti CDU. Även om hon önskar fortsätta som förbundskansler har Europa börjat förbereda sig för tiden efter Merkel.

Samtidigt är det flera bedömare som letar efter tecken på att hon bara tar ett steg i sidled: Det spekuleras i om hon är en svart häst på ett högt EU-jobb, helt oberoende av EPP:s toppkandidatval. En stol där hon kan platsa är rådspresidentens (som Donald Tusk har nu). Den rollen handlar om att få ihop kompromisser mellan regeringar, och ligger nära Merkels styrkor.

På plats är också CSU-profilen Horst Seehofer, han som var en påle i köttet på Merkel under regeringskrisen. De hade interna meningsskiljaktigheter om migrationen – ett ämne som alltjämt präglar Europapolitiken och skiljelinjerna. Men delstatsvalet i Bayern för några veckor sedan var ett nederlag för båda. I stället gick De gröna samt invandringsfientliga AfD framåt i en polariserande skräll, som ses som ett järtecken.

Viktor Órban flyger in. Ungerns auktoritära premiärminister, som talat för "illiberal demokrati" är omstridd i Europa, där parlamentet velat se sanktioner mot brott mot rättstaten. Han är också omstridd i EPP. Finländska Samlingspartister har tagit initiativ till att sparka ut hans parti Fidesz. Men Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz – också på plats i Helsingfors – är inne på en annan linje, och anser att det är bättre att hålla Órban inbäddad i EPP:s bolster. Kurz hör till dem som utmanat EU:s integrationspolitik, talat för hårda gränser och lyft profilen under Österrikes EU-ordförandeskap.

På plats finns också Irlands Taoisech, Leo Varadkar, och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier. Frågan om Irland-Nordirland är den svåraste på slutrakan i förhandlingarna.

Statsminister Juha Sipilä kommer att ha en strid ström av dessa statschefer och EU-höjdare på besök i Villa Bjälbo på onsdag och torsdag.

Vad händer på EPP-kongressen?

Kongressens främsta beslut är att utse EPP:s toppkandidat – eller Spitzenkandidat – för att bli EU-kommissionens ordförande. En toppkandidat i det här partiet, som länge varit störst i Europaparlamentet och kan bli det på nytt, får ett stort steg på vägen mot att efterträda Jean-Claude Juncker. Två kandidater med olika profil, EPP:s gruppordförande Weber och EIB-chefen Stubb, tävlar om biljetten.

EPP vägrade länge att ordna en debatt mellan Weber och Stubb. Weber har nämligen inte verkat tänd på det, och som gruppordförande i EPP sitter han mitt i etablissemanget. Öppna debatter mellan Weber och Stubb skulle ha varit illa för Weber och bra för Stubb, som har en tung CV i jämförelse, mer erfarenhet av Europapolitik på många nivåer, är mer färggrann på estraden och talar flera språk.

I elfte timmen har ändå en litet debattyngel lagts till på agendan klockan 19.30, men det får bara en halv timme efter en lång dag av politiskt programsnack och workshops. Det är en eftergift som kommer sent för att ha någon inverkan. Klockan 20 ska alla rusa vidare till middag hos borgmästare Jan Vapaavuori, så debatten riskerar störas av skrammel från stolar som töms.

På torsdag klockan 10 ska Stubb och Weber hålla var sitt säljtal till delegaterna, och vid lunchtid kan omröstningen vara klar.

Vilka är Stubbs chanser att bli toppkandidat?

De ser små ut – men intressant blir också hur stor andel av rösterna Stubb kniper, och vad det bäddar för i fortsättningen.

Weber har fått stöd av alla de premiärministrar och regeringschefer som är från EPP-partier, och de är åtta stycken, med Merkel i spetsen. Weber har också Órbans stöd, medan Stubb ansett att om Fidesz inte följer EPP:s värderingar bör de avlägsnas ur partiet.

De partier som lanserat sitt stöd för Stubb kommer närmast från Norden och Baltikum: Sverige, Finland, Estland, Lettland – och Norge, som inte röstar om toppkandidat eftersom Norge inte är med i EU. Det är 734 av de totalt 758 delegaterna som röstar om toppkandidaten.

De nordliga partier som står bakom Stubb är små. Som jämförelse har tyska CDU och CSU sammanlagt 88 delegater, medan finländska Samlingspartiet har 12, estniska Isamaa har 5, och de svenska moderaterna och kristdemokraterna 15 tillsammans.

Därför är det avgörande om större länders delegationer splittras. Det är möjligt eftersom det är sluten omröstning: varje delegat kan rösta som den vill.

Spelar systemet med toppkandidat en roll?

Det är ett stort frågetecken. Numera är det EPP som mest ivrigt står fast vid toppkandidatsystemet. Det beror på att EPP är störst och väntas bli det igen.

Missnöje pyr ändå på andra håll av olika orsaker. Medlemsländernas regeringar drar sig för att binda sig. Floran av regeringschefer är brokig. Det tidigare avtalet om maktfördelning mellan EPP och socialdemokraterna föll ihop.

Därför är det sannolikt att toppjobben i EU – även om toppkandidater ställs upp – blir föremål för förhandling i kulisserna. Det är inte bara gamla partigränser som gäller, utan också allianser som kan bildas kring Macron och högerpopulister, och dragkampen mellan regeringarna.

Det är inte heller bara kommissionsordförande som ska väljas. Det behövs en rådspresident, talman i parlamentet och en utrikespolitisk högsta representant. På hösten 2019 löper också två centrala mandatperioder ut: Mario Draghis mandat som ECB-chef och Mario Centenos period som eurogruppens ordförande.

Därför har bland andra kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen (Saml/EPP) bedömt att det finns flera toppjobb där Stubb har en chans i förhandlingarna efter valet.

Då kan det redan finnas nya maktfördelningsfrierier. Men vi vet ännu inte vilka allianser som bildas, och hur polariserat parlamentet blir.

FAKTA

Höjdare besöker Helsingfors

Åtta regeringschefer inom EPP är bjudna till Helsingfors mässcentrum på onsdag. Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Österrikes dito Sebastian Kurz, Ungerns premiärminister Viktor Órban, Irlands Leo Varadkar, Kroatiens Andrej Plenkovic, Cyperns Nicos Anastasiades och Rumäniens Klaus Iohannis.

Andra kända namn på väg är CSU-ledaren Horst Seehofer och Italiens tidigare premiärminister Silvio Berlusconi.

Och så är EU-toppen på väg, alla EPP:are – kommissionsordförande Jean-Claude Juncker, parlamentets talman Antonio Tajani, och rådsordförande Donald Tusk. Också brexitförhandlaren Michel Barnier, som i förra valet tävlade om att bli EPP:s toppkandidat mot Jucker, är på väg. Barnier var ett starkt namn i spekulationerna tidigigare men har så brådskande tider med brexit att han inte ställer upp i racet nu.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42