Blandade känslor från segeryra till skräck och mardrömmar – HBL på SDP:s valvaka

Det började med en ganska viss segeryra, men ju mer valrysaren utvecklades, desto mer ökade komponenten av skräck på SDP:s valvaka. En skräck för att Sannfinländarna skulle nå ikapp eller gå förbi på slutet.

Känslan av att Finland står inför en förändring, men oklart åt vilket håll, drev upp spänningen i Nya Studenthuset. Fram tills de första siffrorna syntes på storbildsteven var det pirrigt värre – skulle väljarna ge Socialdemokraterna det stöd opinionsmätningarna skvallrat om eller skulle Sannfinländarna trots allt ta hem hela kalaset?

Antti Rinne. Bild: Cata Portin

Bland sossarna var detta en nästan existentiell fråga, för där en förlust mot Samlingspartiet hade varit en djup besvikelse skulle en förlust mot Sannfinländarna ha upplevts som en dödsstöt för det toleranta Finland.

Och först såg det lovande ut, SDP höll tätplatsen och Sannfinländarna låg på mer än en armlängds avstånd, bakom tvåan Samlingspartiet. Senare gick Sannfinländarna upp som tvåa och på slutet kröp de allt närmare SDP. Drömmen om en statsministerpost i en rödgrön regering riskerade förvandlas till en mardröm.

– Jag spände mig en del eftersom det var min första riksdagsvalskampanj, men de flesta mötena med människor var härliga. Det var det bästa, säger Habiba Ali som ställde upp i Nylands valkrets.

Värst var känslan av otrygghet. Även Habiba Ali upplevde ett par otäcka incidenter då utomstående störde hennes kampanjarbete, men:

– Hatinläggen på sociala medier är tyngst, den svadan upphör aldrig. Det är oerhört irriterande att hela tiden tvingas tänka på vad jag kan säga och var. Jag önskar att Finland var ett land där alla kan föra kampanj fritt, säger hon.

Få säger det rakt ut men många på valvakan verkar tänka att Sannfinländarna står för en samhällsatmosfär som tillåter hatretorik.

– Sannfinländarna skulle aldrig få vara ens näst störst, inte ens i opinionsmätningar. De skrämmer folk, de talar om klimathysteri och deras kampanjvideo piskar upp rädsla och hot, säger Nasima Razmyar, vice borgmästare i Helsingfors.

Borgmästarna har följt valrörelsen noga, inte minst med tanke på hurdan regering Finland ska få och vad det ska betyda för Helsingfors.

– Regeringsförhandlingarna blir svåra, men de måste bli klara i god tid innan Finland ska ta över EU-ordförandeskapet, säger Razmyar.

Camilla Gunell, vice lantråd på Åland, var nöjd med att SDP tog tätpositionen från start, men befarade att ledningen inte var stor nog för att man säkert skulle behålla den till slut. Bild: Cata Portin

Artikeln fortsätter under bilden.

Maria Guzenina (i grönt) jublar. Bild: Cata Portin

Camilla Gunell, vice lantråd i Ålands landskapsregering och kandidat i EU-valet, var nöjd med att hennes parti tog ledningen i början av rösträkningen, men befarade att försprånget inte var stort nog från start. Överlag var det många som tvekade – för rösträkningen framstod som rena rysaren.

– Det ser bra ut, men det är för tidigt att ta ut någon seger, säger Gunell då hela hopen röster återstår att räkna.

Någon timme senare, då nästan alla röster var räknade, men utgången desto mer oviss var det hopplöst att försöka gissa sig till det slutliga resultatet.

– Det enda tydliga är att Centern fått bära hela smällen för regeringsansvaret. SDP borde ha ett tydligare mandat för att bilda regering, säger hon.

Lika försiktig var partiordföranden Antti Rinne som inledde kvällen på valvakan. Både där och i direktsändning från partiledarnas träff några hundra meter bort hörde sossarna sin ledare uttala sig väldigt försiktigt. Det var inte så att det direkt dämpade stämningen på valvakan, utan det ledde snarare till att spänningen aldrig ville släppa.

– Vi får vänta och se tills alla röster har räknats, sade Rinne flera gånger under kvällen.

Camilla Gunell menar att partiets vice ordförande Sanna Marin, som kammade hem en mängd röster i sin valkrets, borde ha ackompanjerat Rinne under slutet av valkampanjen. Nu fick hon stiga åt sidan på våren sedan hon vikarierat för honom under en lång sjukledighet i vintras.

– De borde ha gjort kampanj sida vid sida. Då hade vi fått en lugnare valnatt. Hon var strålande under hela vikariatet, säger Gunell.

Men faktum att det blev i stort sett oavgjort mellan den tolerans som SDP vill stå för och den intolerans man menar Sannfinländarna står för kvarstår.

– Vi kan inte annat än fortsätta tro på framtiden. Vi kan inte låta rädslan styra samhällsutvecklingen. SDP:s paroll är att ingen ska lämnas ensam men det måste finnas en stor mängd folk som känner sig övergivna. Det är något alla partiet måste ta tag i.

Antti Rinne tackar sin hustru Heta Ravolainen-Rinne. Bild: Cata Portin

Tuula Haatainen och Eveliina Heinäluoma gör ett starkt val och blir invalda från Helsingfors valkrets där valsegraren SDP i övrigt tappar ett mandat. Bild: Cata Portin

Hussei al-Taee gratuleras till invalet i riksdagen. Bild: Cata Portin