Mörka moln över Helsingfors – befolkningen krymper i många stadsdelar

Kronohagen är en av de stadsdelar där befolkningen förutspås krympa något.Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Hälften av Helsingfors stadsdelar väntas ha klart färre invånare om tio år.– Vår åldrande befolkning sticker ut också på global nivå, säger Mari Vaattovaara, professor.

Helsingfors växer. Om tio år har staden över 700 000 invånare enligt prognoserna. Tillväxten fördelas ändå ojämnt. Stora delar av staden – ungefär hälften av alla stadsdelar i Helsingfors – har negativa utsikter.

Det gäller exempelvis för Ulrikasborg, Kampen, Tölö, Kronohagen och Gräsviken som alla förväntas ha minst fem procent färre invånare om tio år.

Förorterna som riskerar att stagnera är tiotals. Många av dem är villaområden som Granö, Jollas, Tammelund, Marudd, Baggböle och Torparbacken. Men här finns också förorter med främst flervåningshus som Botby, Kallvik, Bocksbacka, Rönnbacka, Övre Malm och Norra Haga.

Också stadsdelar som Mejlans och Brunakärr hör till dem som förväntas ha färre boende 2027.

Alla områden där det inte byggs nytt är i farozonen. Förklaringen till invånartappet är att det i framtiden bor allt färre personer i de nuvarande bostäderna. Ensamhushållen blir allt fler.

En orsak till att ensamhushållen blir fler är att befolkningen blir allt äldre. Antalet änkor och änklingar ökar. Där det tidigare bott två personer bor det nu bara en. Kring 60 procent av helsingforsarna som fyllt 65 år bor ensamma.

– Vår åldrande befolkning sticker ut också på global nivå, säger Mari Vaattovaara, professor i stadsgeografi vid Helsingfors universitet.

Vaattovaara och hennes studenter har forskat i glesbygdskommuner där befolkningen mer än halverats och där främst de äldre stannat kvar. Utvecklingen är inte lika radikal i Helsingfors stadsdelar med krympande befolkning, men frågorna blir liknande: Vad händer med stadslivet när stadsborna blir äldre och färre i ett område?

Situationen blir inte enklare av att också de unga vuxna blir färre än förr. Andelen ensamboende ökar också bland unga vuxna.

I Helsingfors villaområden hoppas Vaattovaara på nytänkande.

– Jag var nyligen i Princeton i USA där unga tagit över villor och delat upp dem sinsemellan. Att bo i två rum och kök i en villa med många rum var möjligt. Hoppas vi får en sådan flexibilitet också hos oss.

Fakta

Så kan man vända utvecklingen

Extra våning. Vindsvåningar har gjorts om redan länge. En besläktad metod är att helt enkelt bygga en ny våning.

Nytt hus på existerande tomt. Husbolaget kan ha en stor tomt där det ryms ett nytt hus. Om staden äger tomten kan staden och husbolaget dela på intäkterna från byggprojektet.

Riva gammalt. Gamla affärslokaler och lager som det inte finns användning för rivs och i stället byggs bostäder.

Kontor blir bostäder. Många hus i stadskärnan har växlat från kontor till boende.

Fylla ut. Mari Vaattovaara, professor i stadsgeografi, föreslår att de boende i ett område tillsammans skulle identifiera platser i sin närmiljö som står tomma och där man i stället kan bygga bostadshus. Enligt Vaattovaara är upp till 90 procent av Helsingforsregionens yta outnyttjad.

Vaattovaara har kritiserat stadens planer på så kallade stadsboulevarder vid infartslederna. Hon anser att man hellre ska bygga på tomma ytor vid existerande bebyggelse. Det skulle också stärka områden som nu förlorar invånare.

– Att planera i existerande bebyggelse är ändå besvärligare och möter ofta på motstånd.

Stadsborna är inte alltid medvetna om att grannarna blir färre i deras område. Krymper befolkningen under längre tid försvinner affärer och annan service.

Utvecklingen kan också vända om ekonomin vänder uppåt under en längre tid.

Enligt Vaattovaara påverkas situationen i Helsingfors starkt av den dåliga ekonomiska konjunkturen de senaste tio åren.

Med en uppgång kommer ny dynamik.

– Då vågar man ta risker igen. Jag har ofta sagt att vi ska vänta på följande högkonjunktur innan vi drar några slutsatser om hur och var folk vill bo, säger Vaattovaara som tror att läget för Helsingfors stagnerande områden kan se annorlunda ut efter en ekonomisk uppgång.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08