Morgondagen är inte längre så avlägsen som den ter sig

Bild: Wilfred Hildonen

Vi har människor för umgänge, vänskap och kärlek. Men för service eller allvarligare frågor har vi hellre en android än en människa som kan begå oavsiktliga fel.

Den industriella revolutionen gav oss en gång i tiden textiler för en bråkdel av vad de kostade när de gjordes för hand. Som mest producerades 80 procent av världens textiler i Storbritannien. Med lite mer empati och idealism kunde vi ha gett hela mänskligheten en ökad känsla av värdighet och självkänsla, det gjorde vi inte. Men att en mycket större del av befolkningen kunde klä sig snyggt och representativt hade en betydelse för jämlikhet och demokrati som inte skall underskattas.

Detta innebar även början på en utveckling vars baksida i många hänseenden har förblivit dold på grund av ett ständigt flöde av nya innovationer. Utvecklingen av fackföreningsrörelsen garanterade en expansion av efterfrågan som i den industrialiserade delen av världen ledde till en illusion av att industrialisering och automation automatiskt skapar välfärd.

Att textilindustrin, för de enskilda hushållen, förvandlade textiler från en alternativ inkomstkälla till en utgift innebar miljontals små ekonomiska katastrofer som historieskrivningen i mångt glömt bort. Hantverkstraditioner, kunnande och kulturell mångfald dog ut. Endast en bråkdel som bevarats kan beundras på museer bakom skyddade glas.

Datorernas exponentiella kapacitetsutveckling innebär att det råder skriande brist på människor med utbildning att sammanställa så komplicerade robotar som datorkapaciteten skapar förutsättningar för. När utvecklingen gått så långt att automationen driver sig själv utan behov av mänsklig arbetsinsats, utöver produktutveckling, förlorar låglöneländerna sin konkurrensfördel. Det blir i stället det lokala elpriset som avgör var produktionen placeras.

Europas energihungrigaste land borde ha burit ett större ansvar för att producera den energi vi konsumerar. Men det finns också mycket som fyller mig med hopp. Ett företag i Esbo borrar ett mycket djupt hål. En god bit under våra fötter finns all energi vi behöver. Fastän vågenergi inte är rätt val för Finland har ett finländskt företag utvecklat ett vågenergiverk som jämfört med ett vindkraftverk producerar 40 000–60 000 gånger mer el räknat per produktionsyta. I Nordafrika hittade man på att lagra solenergi i en enorm behållare smält salt i form av värme. Alltså inte längre en halvmesyr som funkar på dagen, men inte på natten då man vill tända lampan.

För några dagar sedan såg jag för första gången en robot som lyssnade och talade som en människa. I Arizona arbetar redan förarlösa långtradare, dock endast längs motorvägar. Vi människor tänker linjärt, logaritmiskt dynamisk utveckling har vi svårt att greppa. Om 18 eller 24 månader har datorns kapacitet fördubblats. Om tolv år har dess kapacitet 64- eller 256-faldigats. Då svarar datorn i telefonen utan köande, inte bara på ditt språk utan alla språk och väljer din egen dialekt, besvarar dina frågor artigare och effektivare än någon människa.

Snart ryser vi åt tanken då en kirurg sprättade upp oss som en död fisk för något så litet som ett nytt hjärta eller ett några minuters årligt prostatafix. Vi har människor för umgänge, vänskap och kärlek. Men för service eller allvarligare frågor som hälsa, fysisk eller psykisk, har vi hellre en android än en människa som kan begå oavsiktliga fel.

Efter tio år av miljardsatsningar på utvecklingen av finmotoriken och en hundrafaldigad datorkapacitet kommer dagens lätt komiska och underhållande robotar i sympatisk, ofarlig barnstorlek att klara av att överträffa oräkneliga förmågor vi i dag ser som renodlat mänskliga. Detta teknologiska brytningsskede kommer att ha oräkneliga konsekvenser som vi inte kan föreställa oss. När maskiner i stället för att klara av att vispa grädde kan tillreda middagar av Michelinklass varje dag kommer vår syn på elektricitetens värde att stiga.

Den överkapacitet svenskarna i dag gladeligen säljer oss kommer att framstå i ett helt nytt sken av oumbärlighet. Vi har nått ett skede då morgondagen inte längre är så avlägsen som den ter sig. Att importera arbetskraft är inte längre den lösning den en gång i tiden var för Sverige. Att helt sonika fortsätta att höja statsskuldsättningen vet ingen hur det slutar. Hur ersätter man ett system baserat på lönearbete? I detta sken har vi kanske orsak att omvärdera vår inställning till ett Natomedlemskap på helt nya premisser.

Tony Granholm Helsingfors

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00