Mord med ishacka i fokus för Svenska Yles nya krimpodd

Johan Ekman (t.v.) har skrivit och regisserat podden om mordet på Lev Trotskij (t.h.) Bild: Pressbild-Common license-Montage: HBL

För exakt 71 år sedan slog Ramón Mercader sin ishacka 7,5 centimeter in i skallen på revolutionären Lev Trotskij. Det här mordet uppmärksammas i Svenska Yles nya krimpodd, som samtidigt fungerar som en liten biografi över en av den ryska revolutionens förgrundsgestalter.

Journalisten Johan Ekman, som står för manus och regi i Svenska Yles nya krimpodd Mordet på Trotskij, liknar Lev Trotskijs liv vid en klassisk tragedi.

– Han når nästan ända fram till den yttersta makten – och sen rasar allt.

Mordet på Trotskij släpps på Arenan på lördag, med skådespelaren Niklas Åkerfelt som berättare.

Till skillnad från många andra krimpoddar som fördjupar sig i mord som i någon bemärkelse är ouppklarade, råder det inga större mysterier kring Trotskijs död. Historien är välkänd och intrigen kan knappast "spoilas". Men som Ekman konstaterar har den många bottnar och en fascinerande historisk kontext.

– Mordet ger en inkörsport till en större berättelse.

Med mordet som utgångspunkt erbjuder podden också ett perspektiv på den ryska revolutionen och en liten biografi över en av de mest framträdande revolutionärerna. Lev Trotskij föddes som Leiba Bronstein på den ukrainska steppen i en judisk familj. Den uppenbart brådmogna och smarta pojken klättrade så småningom allt högre upp i arbetarrörelsens hierarkier och gjorde sig känd som en lysande talare och en politisk teoretiker av rang. 1918 fick han förtroendet att grunda Röda armén och när revolutionens ledare Lenin dör, finns den högsta makten inom räckhåll för Trotskij, men han blir utmanövrerad av den jämförelsevis okarismatiske Stalin, som systematiskt konsoliderat sin position i partiet.

– Många frågar sig varför Trotskij inte såg vad som pågick då Stalin tog över. Jag tror att svaret ligger i Trotskijs stora personliga svaghet: han var arrogant och självupptagen och tog inte människor som var dummare än han själv på allvar. Sen när han insåg att Stalin måste tas på allvar var det för sent.

För Trotskij följde landsflykt, och till sist beviljades han och hustrun Natalja Sedova asyl i Mexiko. I utkanten av landets huvudstad, med målarparet Frida Kahlo och Diego Rivera som närmaste umgänge, framlevde han sina dagar tills Stalins långa arm till sist nådde honom.

Om inte ...

Ekman konstaterar att han haft gott om material att arbeta med, låt vara att många källor om den kontroversielle mannen är skrivna med politiska baktankar av skiftande slag. Särskilt betydelsefull har Isaac Deutschers biografi varit, men också Trotskijs egna böcker.

Hur borde vi se hans eftermäle i dag?

– Det som är bestående är att han tidigare än andra såg vad som skulle komma att utspela sig i Ryssland. Det var ett resultat av hans eget teoretiserande, och som politisk teoretiker är han på något sätt fortfarande värd att läsa, och framför allt som historiker.

Det händer också att den glasögonprydde revolutionären ännu i dag poppar upp som gubben i lådan i kontrafaktiska spekulationer om hur historien utvecklat sig om Trotskij gått segrande ur maktkampen efter Lenins död.

– För vissa representerar Trotskij ett alternativ. Jag tror inte att Sovjetunionen undvikit att bli en diktatur med Trotskij vid rodret, men man kan till exempel fundera på om Trotskij också slutit en pakt med Hitler? Det är en kontrafaktisk möjlighet att han inte gjort det och då kunde världen ha sett lite annorlunda ut.

Trots sin mer intellektuella framtoning var Trotskij ändå Röda arméns grundare och hade en benhård uppfattning om att ändamålen helgar medlen, säger Ekman.

– Till exempel i Kronstadtupproret visade han inte någon som helst tolerans ens mot människor som i grunden var sympatiskt inställda till revolutionen. Och han var till hundra procent med på att begränsa den politiska friheten i Sovjetunionen.

Samtidigt säger Ekman att han funderat mycket på vad som drev Trotskij och andra revolutionärer under de många år då de utsatte sig för väldiga umbäranden och tog enorma personliga risker.

– Det blir lite fel om man påstår att det bara handlade om makt. Jag tror att det fanns en väldigt stark övertygelse om att kapitalismen är fel och att mänskligheten måste frigöras från den.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning