Monopol passar illa för nyheter

Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Sanoma Media Finland räddade STT. Men Finlands nyhetsförmedling koncentreras.

Finlands största mediehus, börsbolaget Sanoma, meddelade förra veckan att enheten Sanoma Media Finland ökar sin andel av Finska notisbyrån STT till strax över 75 procent. Samtidigt blir Sanomas flaggskepp Helsingin Sanomat igen kund hos STT, koncernens eftermiddagstidning Ilta-Sanomat är det redan.

STT har de senaste åren gått från kris till kris när kundunderlaget har sviktat och nyhetsverksamheten har varit förlustbringande. Så sent som i våras beviljade regeringen STT ett stöd på 1,5 miljoner euro för att trygga verksamheten i år.

En nygammal, stark ägare som dessutom går in som betalande kund är därför säkert välkommen. Speciellt som man från Sanoma försäkrar att man inte förlitar sig på några stöd för att få nyhetsbyråns nyhetsbevakning att gå runt, det ska till och med vara möjligt att göra verksamheten lönsam.

Finland behöver en modern, oberoende nyhetsbyrå. En nyhetsbyrå som ger redaktionerna i andra mediehus en möjlighet att frigöra resurser för mer djuplodande reportage och egna nyheter. En nyhetsbyrå breddar i bästa fall också utbudet av nyheter inom många områden och kan till och med skräddarsy vissa delar av sitt utbud.

De finlandssvenska tidningarna fattade för snart ett år sedan beslutet att tillsammans utöka verksamheten i den gemensamma Svensk presstjänst (SPT) för att etablera en byråverksamhet som bevakar det svenska i Finland. I det sammanhanget lämnade tidningarna också STT. För de finlandssvenska mediehusen har SPT varit en lyckad lösning som kompletteras av svenska Tidningarnas telegrambyrås (TT) utbud av nyheter, bland dem utrikesnyheterna.

SPT och publiceringen av TT:s nyheter i finlandssvenska medier medverkar till den mångfald i nyhetsutbudet som behövs.

Mångfalden blir det stora frågetecknet när Sanoma Media Finland och STT under hösten börjar diskutera hur verksamheten ska utvecklas. Inte nog med att Finlands största dagstidning småningom börjar publicera nyhetsbyråns texter, också public service företaget Yle är liten ägare och kund hos STT.

STT har visserligen andra kunder än Yle och Sanomas nyhetsmedier, men med en ägarandel som överstiger 75 procent är Sanomas inflytande odiskutabelt dominerande. Nyhetsbyråns användare som inte är delägare saknar därför möjlighet att påverka verksamhetens utveckling och inriktning. Att underlätta beslutsfattandet var en av motiveringarna till Sanomas företagsaffär.

Även om man från Sanoma nu försäkrar att STT fortsätter som en fristående enhet och som en oberoende nyhetsbyrå så koncentreras ägandet inom finländsk media. Det är för tidigt att sia om eventuella kommande nedskärningar på redaktionerna, men en gammal sanning är att man genom företagsaffärer och förvärv söker synergifördelar. Synergifördelar i sin tur innebär ofta, om än inte alltid, nedskärningar. Det är genom dem man ska få ekonomi i företagsaffären.

Konkurrensen inom mediebranschen i Finland minskar då STT får en stor ägare som redan är dominerande inom branschen. Frågan är om övriga kunder i det här läget är intresserade av att vara kvar på sikt.

De finlandssvenska mediehusen är inte de enda som valt att lämna STT. Både Yle och Helsingin Sanomat har tidigare gjort det, för att nu återvända. Yle dessutom efter ett parlamentariskt beslut, vilket innebar styrning av Yles operativa verksamhet.

För mångfalden behövs också nyhetsförmedling på svenska i Finland. Svenska är dessutom viktigt för att synliggöra Finland i Norden och för att erbjuda ett fönster mot väst. Här har både SPT och de finlandssvenska mediehusen en viktig roll att fylla.

Katarina Koivisto Administrativ redaktionschef