Moldavien – landet som Europa håller på att förlora

Föredrar EU. Problemet med Moskva är att de ändrar sig hela tiden. Ryssland är en stor marknad, men den politiska ledningen är opålitlig, säger fruktodlaren Aleksej Ivanov. Han vill hellre satsa på EU-integration. Bild: Oksana Jusjko

Moldavien är Europas fattigaste land. Tjugo procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Under de senaste åren har de fått det ännu sämre.Fria val och hundratals miljoner i EU-bidrag har inte skapat välstånd i Moldavien. Den europeiska integrationen som ännu för några år sedan framstod som en självklarhet uppfattas nu som ett hån. Resultatet är att man vänder sig mot Moskva.HBL har besökt landet som EU håller på att förlora.

Rullväskan är tung och skrymmande. Släpande på den kryssar Svetlana Zjukova mellan försäljningsstånden i den underjordiska gången som man måste passera för att komma till loppmarknaden i Chisinau.

Framme vid trappan är hon tvungen att lyfta väskan. Hon tar ett trappsteg i taget och pustar tungt. Jag frågar om jag kan hjälpa till och när jag tar tag i handtaget känner jag att väskan är blytung.

– Jag försöker sälja allt möjligt hemifrån. Kläder, skor, barnkläder, mjukisdjur, leksaker... tidigare köpte folk begagnade grejer, men nu har många släktingar som jobbar i Tyskland och Italien. De sänder hem presenter. Därför är det mycket färre som handlar på loppmarknaden, säger Svetlana Zjukova.

Hon lider av artros. Den blir värre av att stå i novemberkölden på marknaden, men Zjukova har inget val. Sjuttioett år gammal lever hon på en pension som motsvarar 45 euro i månaden.

– Därför måste jag sälja mina saker. Hur ska jag annars överleva? Nyligen höjde de pensionen, men samtidigt avskaffade de socialbidraget. I praktiken minskade de mina inkomster. För att EU kräver det! Sedan vi har börjat gå med på alla EU-krav har fattiga fått det sämre och de rika bara blivit rikare! säger Zjukova.

Tårar av förödmjukelse väller upp i hennes ögon.

– Vi tjänar ju nästan ingenting. Kan någon tala om vad det ska vara för poäng med att ta ifrån oss de här småslantarna?

Moldavien, en landremsa inklämd mellan Ukraina och Rumänien, töms sakta men säkert på sin befolkning. Över en miljon moldavier jobbar utomlands, antingen till Ryssland eller EU. I ett land med knappt tre miljoner invånare är det en demografisk katastrof.

– Det är den unga, arbetsföra generationen som flyttar. Det vill säga personer som kan bidra till ekonomin och samhällsutvecklingen, säger Aleksej Tulbure. Han är före detta ambassadör för Moldavien i FN och leder en NGO i Chisinau vid namn Helsinki Citizens Assembly.

Att Moldavien är ett fattigt land med utbredd korruption är inget nytt. Det signifikanta är att utvecklingen inte blir bättre, inte ens med små steg. Den blir sämre. I fjol hade man minustillväxt med 1,1 procent. Året innan stals över en miljard dollar ur tre banker, i något som måste betecknas som århundradets blåsning. Pengarna slussades ut ur landet, tre banker stod vid konkursens rand och den utfattiga staten var tvungen att rädda bankerna genom att kompensera dem med pengar ur valutareserven.

– Det var i praktiken pengar som Moldavien hade fått av EU och USA för reformarbetet. Enligt associationsavtalet med EU från 2014 ska vi genomföra reformer. Det sker inte. Istället har vi utplundring och röveri ackompanjerade av proeuropeiska slagord, säger Aleksej Tulbure.

Herdar. På den moldaviska landsbygden försörjer sig många män med att valla andras får och kor. Bild: Oksana Jusjko

Igor Dodon, som nyligen segrade i presidentvalet, vill att Moldavien ska riva upp associationsavtalet med EU och i stället gå med i en tullunion med Ryssland. Det är parlamentet som beslutar om saken – och det har proeuropeisk majoritet. Men efter nästa parlamentsval, som hålls om senast två år, kan läget vara ett annat. I dag stöder bara drygt 30 procent av befolkningen integration med EU, i jämförelse med 70 procent för bara några år sedan.

Precis som i Ukraina är det ofta patriotiska och inte sällan nationalistiska rörelser som kämpar för EU-integration.

– Det finns en risk för att EU får nog av oss – vi har fått en massa EU-pengar, men pengarna har stulits och folk röstar för att närma sig Ryssland. Att förena Moldavien med Rumänien vore ett logiskt sätt att rädda situationen. Vi talar ju samma språk och har en gemensam historia, säger Vlad Biletchi, en 22 år gammal juridikstuderande som leder en patriotisk ungdomsorganisation vid namn "Ära, heder och fosterland".

En återförening med Rumänien är inte sannolik i dagens situation. Frågan skulle splittra det etniskt och språkligt mångskiftande Moldavien och EU är inte intresserat av att få utbrytarrepubliken Transnistrien på halsen.

På vägen mellan Chisinau och den självstyrande regionen Gagauzien i södra Moldavien passerar vi hus efter hus där det står: "Till salu". Ofta säljs både hus och bil samtidigt. Vi passerar flervåningshus som är helt utblåsta och övergivna, med mossa på farstutrappan.

Utanför en by träffar vi bonden Spiridon Lunga, där han står med sin häst spänd framför en vagn. Traktor har han inte råd med – då ska man vara förmögen, säger han.

– Vår by är full med tomma hus, alla har flyttat utomlands. Min dotter jobbar i Tyskland. Själv har jag arbetat fem år på byggplatser i Moskva, men när rubeln rasade för några år sedan flyttade jag tillbaka hem, säger den 47-årige Lunga.

Nu lever han på att sälja mjölk till sina grannar "för småslantar" och odla majs och spannmål på sin åkerplätt. I presidentvalet för några veckor sedan röstade han på proryska Igor Dodon.

– Jag bryr mig inte om vem vi allierar oss med. Vi kan alliera oss med Turkiet för min del, bara vi slapp leva i den här misären.

Till saken hör att Ryssland införde embargo på moldavisk frukt och grönsaker efter att Moldavien skrev under associationsavtalet med EU. Det har inneburit en stor inkomstförlust framför allt på landsbygden, där människorna är som fattigast.

Landbygden töms. Vår by är full med tomma hus, alla har flyttat utomlands, säger jordbrukaren Spiridon Lunga. Han har häst eftersom traktorn är för dyr i drift. Bild: Oksana Jusjko

Aleksej Ivanov är fruktodlare. Han odlar 650 hektar, framför allt äpplen men också spannmål och majs. En del av hans export går fortfarande till Ryssland – om man exporterar via det självstyrande området Gagauzien kan man kringgå embargot. Det är ett av Rysslands många sätt att utöva påtryckning mot Moldavien.

– Problemet med Moskva är att de ändrar sig hela tiden. Ryssland är en stor marknad, men den politiska ledningen är opålitlig. Jag föredrar integration med EU, trots att det är en stor utmaning för oss odlare eftersom vi inte kan konkurrera på den europeiska marknaden. Men vi måste ju lära oss. Det är enda vägen framåt, säger Aleksej Ivanov.

Vi kör vidare mot Gagauzien, ett område som anses vara en potentiell konflikthärd. För två år sedan höll Gagauzien en folkomröstning där majoriteten förklarade att man föredrar integration med Ryssland framför EU. Gagauzierna, som utgör över 80 procent av befolkningen i området, är ett kristet turkfolk. De talar ett turkiskt språk, men lingua franca i området är ryska.

I huvudstaden Comrat träffar vi Anna Naka, som är veterinär och arbetar på en getfarm. Hon ser att Ryssland som det säkraste valet.

– Jag har många släktingar i Ryssland och vi skypar ofta. Jag vet att folk har det bättre där. De har högre löner och pensioner. Och Ryssland är ett land som det är bäst att vara vän med.

Låga löner. – Jag har en lön på 200 dollar som veterinär. Om jag kunde skulle jag flytta utomlands och jobba, säger veterinären Anna Naka som jobbar på en getfarm i Comrat. Bild: Oksana Jusjko

Gagauzien är bördigt, men fattigt. Många odlingar ligger övergivna. En stor del av befolkningen har passiverats, eftersom de lever på pengar som deras barn skickar hem från utlandet.

Den gagauziska vindruvsodlaren Ivan Nikologlo är ett undantag i sammanhanget. Han satsar på att köpa upp gamla övergivna åkrar och odla upp dem – en affärsidé som vid det här laget livnär hela hans familj.

– Jag säljer vindruvor till både Ryssland och Rumänien, men jag är intresserad av att satsa mer på EU. Det finns stora möjligheter, men det är inte så lätt för oss. Allt är på engelska. Den ryska marknaden känner vi bättre till och vi kan språket.

Både öst och väst är viktigt. Jag säljer gärna till både Ryssland och EU, säger vindruvsodlaren Ivan Nikologlo i det självstyrande området Gagauzien i södra Moldavien.Både öst och väst är viktigt. Jag säljer gärna till både Ryssland och EU, säger vindruvsodlaren Ivan Nikologlo i det självstyrande området Gagauzien i södra Moldavien. Bild: Oksana Jusjko

För Nikololgo, liksom för många andra jag träffar i Moldavien, är valet mellan EU och Ryssland inte ideologiskt. Det är praktiskt. Själv har Nikologlo röstat för proryska Dodon i valet, men det betyder inte att han vill vända Europa ryggen.

– Om jag fick bestämma skulle Moldavien samarbeta med både EU och Ryssland. Är det en omöjlighet?

Dåligt med investeringsstöd. Det är svårt för oss att konkurrera med EU-bönderna. De får mycket större subventioner än vi, säger getfarmaren Ivan Batju i Comrat i södra Moladvien. Bild: Oksana Jusjko

Invånarantal: 2,9 miljoner (2014)

Huvudstad: Chisinau

Officiellt språk: Rumänska. Ryskan har status som kommunikationsmedel mellan de olika folkgrupperna som är moldavier (69%), ukrainare (11 %), ryssar (9,4 %), gagauzer (3,8 %).

Ekonomi: Moldavien, en före detta sovjetstat, är det fattigaste landet i Europa. Ca 20 % levde under fattigdomsgränsen år 2013 och år 2015 var tillväxten -1,1 %. Över en miljon moldavier arbetar utomlands, antingen i Ryssland eller i EU.

År 2014 skrev Moldavien under ett associationsavtal med EU, som bland annat gick ut på frihandel samt att EU ger ekonomiska bidrag mot att Moldavien genomför reformer. Reformarbetet har på senare år stannat upp.

Utbrytarstaten Transnistrien är enligt folkrätten en del av Moldavien, men har med ryskt stöd proklamerat sig självständigt. Konflikten är olöst sedan Sovjetunionens fall.

Gagauzien är ett autonomt område i södra Moldavien med ungefär 160 000 invånare, av vilka drygt 80 procent är gagauzier, 5 procent bulgarer, 4,8 procent moldavier och 3,8 procent ryssar. De har ett eget parlament och en folkvald guvernör. Lingua franca är ryska. År 2014 röstade en majoritet för att bli självständiga ifall Moldavien blir EU-medlem.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning